Socialdemokraterna

”Socialdemokratin måste utforma en ny arbetslinje”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Större invandring. Det är utmärkt att Stefan Löfven slagit fast att jobben är den viktigaste politiska frågan. Jag vill här bidra till att utforma en modern arbetslinje som även innehåller ett sysselsättningspolitiskt ramverk. Både andelen sysselsatta i befolkningen och totala antalet arbetade timmar måste öka. Det kan ske genom att tidigarelägga ungdomars inträde på arbetsmarknaden, genom att uppmuntra äldre att arbeta längre och att i än högre grad stimulera invandring av välutbildad arbetskraft, skriver Erik Åsbrink.

Större invandring. Det är utmärkt att Stefan Löfven slagit fast att jobben är den viktigaste politiska frågan. Jag vill här bidra till att utforma en modern arbetslinje som även innehåller ett sysselsättningspolitiskt ramverk. Både andelen sysselsatta i befolkningen och totala antalet arbetade timmar måste öka. Det kan ske genom att tidigarelägga ungdomars inträde på arbetsmarknaden, genom att uppmuntra äldre att arbeta längre och att i än högre grad stimulera invandring av välutbildad arbetskraft, skriver Erik Åsbrink.

Arbetslinjen har traditionellt varit en socialdemokratisk paradgren. I valrörelsen 2006 skänkte Socialdemokraterna bort den till den borgerliga alliansen. Sedan dess har endast halvhjärtade försök gjorts att återerövra arbetslinjen.

Socialdemokraterna har fått en ny partiordförande, som har slagit fast att jobben är den viktigaste politiska frågan. Det är utmärkt. Jag vill här bidra till att utforma en modern arbetslinje.

Annons:

På senare år har det etablerats ramverk för såväl finanspolitiken som penningpolitiken och pensionssystemet. De har haft stor betydelse för att skapa stadga och förutsebarhet i den ekonomiska politiken. Nu är tiden inne att även inrätta ett sysselsättningspolitiskt ramverk.

Det bör innehålla två övergripande mål. Det ena skulle gälla sysselsättningsgraden, det vill säga hur stor andel av arbetskraften som ska vara sysselsatt.

Det tar fasta på att en så stor andel som möjligt av befolkningen i arbetsför ålder ska ha arbete. Det uttrycker en inkluderande samhällssyn; så många som möjligt ska integreras i arbetslivet. Att ha ett arbete ger inkomster, skapar sociala kontakter, minskar ohälsan och gör att man känner sig behövd och skapar nytta.

Det andra målet skulle gälla det totala antalet arbetade timmar. Det uttrycker ambitionen att skapa största möjliga ekonomiska resurser. Om man delar min uppfattning att vi ska vidmakthålla en generell och generös välfärd är det viktigt att maximera antalet sysselsatta timmar. Med en åldrande befolkning skärps detta krav.

Hur ska sysselsättningen ökas? Jag tar upp tre områden.

• Att tidigarelägga ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden kräver allt bättre utbildade människor. Utbildning är en god investering för både individen och samhället. Den tidsutdräkt som följer av en lång utbildning måste vi acceptera.

Men det finns några anmärkningsvärda fenomen. Dels dröjer det länge innan ungdomar påbörjar sin högskoleutbildning. Genomsnittsåldern ligger på cirka 22,5 år. Dels är genomströmningstakten i högskoleutbildningen låg, i genomsnitt drygt 4,5 år.

Dröjsmålet mellan avslutade gymnasiestudier och påbörjad högskoleutbildning har flera orsaker. Arbete, osäkerhet om framtida studieinriktning, önskan att koppla av från studier. Men det är inte rimligt att det ska gå 3–4 år mellan gymnasie- och högskolestudierna.

Studietakten i de flesta högskoleutbildningar är låg. Högskolestudier är för många ingen heltidssysselsättning utan kombineras med arbete och annat. Eftersom studiemedlen är snålt tilltagna, är det svårt att klara sig utan ytterligare inkomsttillskott. Om man inte har rika föräldrar blir det nödvändigt att arbeta parallellt med studierna.

Det har skett en veritabel tävlan om att uppmuntra studenter att arbeta i stället för att studera. Fribeloppet, den arbetsinkomst man kan ha innan studiemedlen trappas av, har höjts flera gånger och en del vill höja ännu mer. Det är att sända fel signal. Studier borde vara en heltidssysselsättning och arbete borde främst ske under ledigheter.

Studenter bör uppmuntras att tidigarelägga sina högskolestudier och öka studietakten. Det kan ske genom att studiemedlen görs mer generösa, så att studenterna klarar att finansiera sina studier utan extra arbetsinsatser. Vidare bör övervägas att göra studiemedlen särskilt förmånliga för dem som påbörjar sina högskolestudier tidigt och att studieskulden skrivs ned för dem som avslutar sin högskoleutbildning inom en föreskriven tid. Lärosätena bör ställa sådana krav på högskolestudenterna, att dessa förmås studera på heltid.

• Att uppmuntra äldre att fortsätta arbeta. Sverige har till skillnad från andra länder inte någon fastställd pensionsålder. Vi har en hel uppsättning av olika åldrar. Vid 61 års ålder har man rätt att pensionera sig. Man kan stanna i arbetslivet till 67 år utan arbetsgivarens samtycke. I såväl skatte- som socialförsäkringssystemet sker viktiga förändringar vid 65 års ålder. Det finns även andra åldersgränser.

Delvis uppmuntras människor redan i dag att arbeta längre, dels genom det nya allmänna pensionssystemet, som ger högre pension för dem som arbetar längre, dels genom skattelättnader till människor som fortsätter att arbeta efter 65 års ålder. Åldern för utträde ur arbetslivet har ökat men ligger fortfarande en bra bit under 65 år.

I Danmark har man indexerat pensionsåldern. I takt med att den genomsnittliga livslängden ökar, höjs också pensionsåldern med automatik. Detta gör pensionssystemet finansiellt robust.

Det vore bra om vi kunde införa en liknande ordning, det vill säga att göra det möjligt att senarelägga människors utträde från arbetsmarknaden i takt med att medellivslängden ökar. Det bygger på förutsättningen att folks hälsa förbättras, det vill säga att de orkar arbeta längre än vad som var fallet tidigare. I stort sett torde det vara så, även om det finns stora individuella skillnader.

Eftersom vi inte har en fast pensionsålder utan flera åldersgränser, bör alla dessa ses över.

Människors förmåga att arbeta upp i åldrarna varierar kraftigt. Människor med högre utbildning lämnar arbetslivet senare, människor med fysiskt slitsamma arbeten lämnar det tidigare. Det är viktigt att vara observant, så att man inte förstärker inkomstskillnaderna. Det är nödvändigt att förbättra arbetsmiljön men det behövs även insatser som gäller utbildning, deltidsarbete och förebyggande hälsovård.

• Att stimulera till ökad arbetskraftsinvandring. Under 1950- och 60-talen bidrog arbetskraftsinvandring till att möjliggöra rekordårens tillväxt och framgångarna för svensk industri. Därefter stängdes denna möjlighet. Invandring blev för Sveriges del främst flyktingmottagande. Under senare år har på nytt en viss arbetskraftsinvandring tillåtits.

Jag anser att Sverige i än högre grad ska uppmuntra arbetskraftsinvandring. Sverige är ett glest befolkat land. I stora delar av landet sker en successiv folkminskning och det blir allt svårare att där upprätthålla en godtagbar social service. Födelsetalen i Sverige är för låga för att befolkningen ska kunna reproducera sig själv.

Vi ska fortsätta att ha en generös flyktingpolitik. Därutöver skulle en ökad arbetskraftsinvandring både ha ett ekonomiskt värde och bidra till att motverka föreställningar att invandrare lever på bidrag i stället för att arbeta. Med en arbetskraftsinvandring skulle vi få se fler invandrare i arbete.

Arbetskraftsinvandring måste ske i kontrollerade former. Skatter ska betalas och kollektivavtal respekteras. Den bör inriktas på välutbildade människor, inte på blåbärsplockare.

En modern arbetslinje innebär att en välutbildad befolkning sätts i arbete. Vi inkluderar grupper som tidigare haft en svag ställning på arbetsmarknaden. Den gör att vi kan upprätthålla och utveckla en generell och generös välfärd. Klyftorna minskas och sammanhållningen i vårt samhälle förstärks.

Ett finanspolitiskt ramverk måste kompletteras med en rad konkreta åtgärder. Ramverkets syfte är att ange prioriteringar och att med mätbara mål inrikta politiken på att skapa flera jobb.

Erik Åsbrink, f d finansminister (S)

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

ulveaus244
Foto:Anette Nantell

Därför behövs Vilhelm Mobergs empati mer än någonsin.  Björn Ulveaus på DN Kulturdebatt. 251  36 tweets  215 rekommendationer  0 rekommendationer

ottawa3-500
Foto:Reuters

 Soldat sköts ihjäl, en skytt dödad. Inga hot mot parlamentet innan dådet. 99  7 tweets  92 rekommendationer  0 rekommendationer

 Webb-tv. En reporter inne i parlamentsbyggnaden fångade skottlossning på video.

 På grund av attentatet. NHL-hockeymatch ställs in i Ottawa.

ottawafiskben
Foto:AFP, AP, Reuters

 Efter flera dåd. Stora delar av centrala Ottawa är avspärrade.

Annons:

 Går förbi AIK. ”Bajenstämningen” och den nya arenan förklaringen till Hammarbys publiksuccé.

bajen-144
Foto:Bildbyrån
malmo-500
Foto:TT, AOP

 Malmö blev överkört. Hade 0–0 i paus, sedan växlade Atlético upp.

 På Anfield. Real Madrid gick förbi Bayern München i rekordböckerna.

real-2-244
Foto:Reuters
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: