Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Socialstyrelsen kräver bättre vård för psyksjuka”

Ny undersökning. Psykisk ohälsa utgör en av de största utmaningarna för välfärden. Men resurserna är knappa och alltför få drabbade erbjuds behandling inom primärvården. Vi förväntar oss kraftfulla åtgärder för att säkerställa att personer med psykisk sjukdom får en god vård, skriver företrädare för Socialstyrelsen.

Den som drabbas av psykisk sjukdom löper en ökad risk att dö i förtid, att få sämre fysik, att få problem i relationer och att tappa fotfästet på arbetsmarknaden med ekonomisk utsatthet som följd.

Även för samhället är kostnaderna stora. Utgifter för vård och omsorg till följd av psykisk ohälsa beräknas i dag årligen uppgå till 70 miljarder kronor i Sverige. Den psykiska ohälsan står för 40 procent av alla sjukskrivningar och merparten av de ökande sjuktalen.

Resultaten av den första samlade utvärderingen av hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens insatser mot psykisk sjukdom som Socialstyrelsen presenterar i dag är därför oroande.

Alltför få personer erbjuds psykologisk behandling inom primärvården. Bara varannan vårdcentral uppger att de kan möta patienternas behov. Hälften av de svenska vårdcentralerna har mindre än en heltidstjänst för psykologisk behandling, och det finns stora regionala skillnader i tillgången till kompetens. I Stockholms län finns 60 legitimerade psykoterapeuter per 100.000 invånare, jämfört med 20 i Västernorrland och Jönköping.

Var femte vårdcentral saknar möjlighet att erbjuda kognitiv beteendeterapi, KBT. Andelen har inte ökat mellan 2007 och 2012, trots att vården har fått medel från staten, exempelvis i form av rehabiliteringsgarantin, för att stödja utbildning i psykologisk behandling för hälso- och sjukvårdspersonal.

Socialstyrelsen tar fram nationella riktlinjer för folksjukdomar för att stödja utvecklingen av en god vård av hög kvalitet i hela landet. Riktlinjerna baseras på forskning och bästa tillgängliga kunskap och innehåller rekommendationer där också hänsyn tas till behandlingarnas kostnadseffektivitet.

Utvärderingen visar dessvärre att riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom som kom 2009 ännu inte omsatts i någon högre utsträckning inom primärvården. Tre av tio vårdcentraler har infört rekommendationerna i lokala vårdprogram. Bara en av tio vårdcentraler uppger att de har lett till konkreta förändringar som resursförstärkningar för psykologisk behandling, utbildning i psykiatrisk diagnostik eller bedömning av självmordsnära personer.

Resultaten är anmärkningsvärda mot bakgrund av att depression drabbar var tredje kvinna och var fjärde man vid någon tidpunkt i livet.

Hur väl befintliga resurser används är svårt att bedöma då det saknas tillförlitlig statistik över hur vårdkonsumtionen har utvecklats inom primärvården. Däremot ser vi att antalet patienter som vårdas i den psykiatriska sluten­vården har ökat de senaste åren, trots att antalet vårdplatser har minskat. Kostnaderna för den specialiserade psykiatrin har inte ökat i samma takt som för den specialiserade kroppsliga vården.

Det finns i utvärderingen tecken på att patienter skrivs ut för tidigt från den psykiatriska slutenvården. Var tredje patient som vårdas för depression återkommer inom sex månader. I landstingen i Västmanland, Gotland och Norrbotten är siffran än högre, där skrivs fyra av tio patienter in i slutenvården igen inom ett halvår.

En annan möjlig orsak till detta är att omhändertagandet i primärvården och kommunerna inte räcker till för att klara av patienternas behov. Socialstyrelsen uppmanar därför landsting med en hög andel återinskrivningar att noga analysera resultaten. Landsting och kommuner är sedan 2010 skyldiga enligt lag att ha överenskommelser om samarbete för att medicinska och sociala insatser ska kunna samordnas utifrån patientens behov. Drygt var fjärde kommun uppger att dessa överenskommelser saknas.

Med psykiatrireformen 1995 fick kommunerna ett stort ansvar för boende och aktiviteter för denna grupp. Socialstyrelsens utvärdering visar dock att endast 13 procent av männen och 14 procent av kvinnorna med schizofreni får stöd i sitt hem enligt socialtjänstlagen. Personer med schizofreni är trots dessa låga tal de som får mest hjälp. Inte mer än fem procent av de personer som har bipolär sjukdom får stöd i sitt hem.

Socialstyrelsens bedömning är att detta inte svarar mot de behov som finns.

Många landsting bör även öka förskrivningen av stämningsstabiliserande läkemedel till personer med bipolär sjukdom för att förhindra återinsjuknande och självmord. Vid maniska perioder har behandling med litium hög prioritet i de nationella riktlinjerna. Ändå behandlar landstingen färre än 20 procent av dessa patienter i enlighet med rekommendationerna.

Utvärderingen visar vidare att personer med psykisk sjukdom löper en avsevärt högre risk att dö i förtid i hjärt-kärlsjukdomar, stroke och diabetes. Kroppsliga sjukdomar som behandlas framgångsrikt i den övriga befolkningen kan om de drabbar en kvinna eller man med en allvarlig psykisk störning leda till att hon dör 15 år i förtid, medan hans liv kan förkortas 20 år.

Hälso- och sjukvården bör i högre grad arbeta hälsofrämjande för att förebygga kroppslig sjukdom hos denna grupp. Det är problematiskt att sex av tio vårdcentraler inte genomför kroppsundersökningar eller provtagningar på personer som söker hjälp för depression och ångestsyndrom.

Primärvården har enligt hälso- och sjukvårdslagen ansvar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling. Ändå lägger sju av tio primärvårdschefer ansvaret för den fysiska hälsan hos personer med psykisk sjukdom på den specialiserade psykiatrin även när det gäller att förebygga diabetes och hjärt- kärlsjukdomar.

Som framgår finns mycket att göra för att en utsatt grupp ska få det bättre. Psykisk ohälsa utgör en av de allra största utmaningarna för välfärden. Det är i dag den vanligaste orsaken till att människor i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden.

Regeringen har de senaste åren satsat 3,7 miljarder för att minska den psykiska ohälsan. I fjol förstärktes den satsningen med 870 miljoner kronor årligen under fyra år.

Socialstyrelsen bidrar med kunskap, bland annat i form av nationella riktlinjer, men det är upp till självstyrande landsting och kommuner att omsätta kunskapen i praktiken. Resultatet av utvärderingen ger viktig information för att huvudmännen ska kunna fatta beslut om prioriteringar som gör psykologisk behandling och sociala insatser mer tillgänglig för patienterna.

Socialstyrelsen förväntar sig att kraftfulla åtgärder omedelbart vidtas för att säkerställa att personer med psykisk sjukdom får en god vård och att den höga dödligheten i kroppsliga sjukdomar i denna grupp minskar.