Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Socialstyrelsens felaktiga nappråd försvårar amning”

FN-råd feltolkas. Svenska myndigheter avråder inte längre från tidig användning av napp. Vi befarar att ökande tidig nappanvändning leder till att mammor som vill amma inte lyckas. Vi kräver att råden omformuleras, skriver företrädare för Svenska barnläkarföreningen och Svenska barnmorskeförbundet.

Sverige har länge varit en internationell förebild i amningsfrämjande arbete. På 1990-talet certifierades samtliga svenska BB-avdelningar av Världshälsoorganisationen (WHO) och Unicef som amningsvänliga, enligt deras Baby-Friendly Hospital Initiative. I och med att personalen utbildades i amning steg också amningsfrekvensen i Sverige. Detta tolkades som en direkt effekt av att BB-personal höjt sin kompetens och satsat aktivt på att främja och utvärdera amningsarbetet.

Med stor förvåning ser vi nu att fyra svenska myndigheter inom folkhälsoområdet, med Socialstyrelsen i spetsen, valt att hitta på sin egen variant av Världshälsoorganisationens råd. Världshälsoorganisationen skriver att inga tröstnappar får användas till ammade barn inom mödra- och nyföddhetsvård (”Give no artificial teats or pacifiers [also called dummies or soothers] to breastfeeding infants”).

De svenska myndigheterna har nu gjort sin egen tolkning av denna tydliga skrivning och ger nu rådet att ”Informera mammor/föräldrar om att de vid amningsproblem kan undvika att ge barn sug- och dinapp under de första en till två levnadsveckorna för att underlätta att amningen ska komma i gång” (punkt 9 i faktarutan nedan).

Ur ett professionellt perspektiv är denna skrivning obegriplig. Nästan alla mammor som vill amma har ett stort behov av stöd för att etablera amningen. Först efter en till två veckor kan vi uttala oss om huruvida mammorna eller barnen har ”amningsproblem”, då ofta i form av otillräcklig mjölkproduktion och dålig viktuppgång hos barnet. Forskning visar att det finns ett samband mellan tidig nappanvändning och uppkomsten av dessa amningsproblem. Det vetenskapliga underlaget är inte perfekt, men inget talar för att det finns några som helst fördelar med tidig nappanvändning. Trots detta väljer fyra tunga myndigheter att gå emot WHO:s rekommendation och att hantera denna fråga på ett sätt som är alltför lättvindigt.

Svenska barnläkarföreningen och Barnmorskeförbundet brukar vara remissinstanser i viktiga frågor som rör våra patientgrupper. Det har inte varit fallet när det gäller detta råd. När vi talat med företrädare för Socialstyrelsen har man i efterhand motiverat detta med att man prioriterat att komma ut med rådet snabbt och därför haft en egen referensgrupp i frågan.

En direkt konsekvens av detta råd, dåligt underbyggt och dåligt förankrat i professionen, är att vi i kvinno- och barnsjukvården kommer att behöva ägna mycket tid att problematisera frågan gentemot föräldrar som fångats av rubriker som ”Socialstyrelsen: OK för nyfödda suga på napp” (Expressen, 9 oktober) och ”Okej med napp från start” (Aftonbladet, 9 oktober).

Varför kommer våra myndigheter med detta råd? I introduktionen till rådet, underskriven av generaldirektörerna, står det att ”forskning har visat att nappanvändning kan minska risken för plötslig spädbarnsdöd”. Det är sant, och Socialstyrelsen hänvisar också till relevant forskning. Dessa studier har dock inte visat att napp skyddar mot död under barnets första levnadsmånad, en tidsperiod då extremt få fall av plötslig spädbarnsdöd inträffar. I de studier som Socialstyrelsen hänvisar till skriver forskarna också att napp ej bör ges innan amningen är väletablerad, och det specificeras till och med att man bör vänta till efter barnets första månad.

Detta nya och dåligt formulerade råd saknar vetenskapligt stöd. Vi befarar att en ökande nappanvändning redan ”från start” kommer leda till att mammor som egentligen vill amma inte lyckas med det. Och detta utan att rådet leder till bättre folkhälsa och framför allt inte till färre fall av plötslig spädbarnsdöd.

Det är olyckligt att ledande myndigheter inom folkhälsoområdet valt att sprida ett råd till allmänheten som uppfattas som att napp rekommenderas redan på BB. Att inte inhämta synpunkter från professionella organisationer är uppseendeväckande. Att detta råd återfinns i ett dokument som ska ”främja amning” är dessutom genant. Över en natt kan nämligen Sverige, ett av världens mest amningsvänliga länder, inte längre ha en enda ”amningsvänlig” enhet enligt Världshälsoorganisationens Baby-Friendly Hospital Initiative.

Vi kräver att myndigheterna ändrar formuleringen, till exempel till ”Napp ska inte ges till nyfödda barn men kan introduceras när amningen är etablerad” och snarast kommer ut med en uppdaterad version av råden.

Bakgrund. Socialstyrelsens nya råd

Tio steg som främjar amning, baserade på WHO:s ”Ten steps to successful breastfeeding”.

Personalen inom mödrahälsovård, förlossningsvård, BB-vård och barnhälsovård bör:

1 Följa ett handlingsprogram för amning som all personal är medveten om.

2 Ha de kunskaper och de färdigheter som behövs för att följa handlingsprogrammet.

3 Informera alla blivande mammor/föräldrar om fördelarna med att amma och hur man kommer i gång med och upprätthåller amningen.

4 Låta barnet så snart som möjligt efter förlossningen ligga hud mot hud hos mamman under en till två timmar. Se till att barnet har fria luftvägar och mår bra. Uppmuntra mamman/föräldrarna att lägga märke till när barnet är redo att bli ammat och erbjuda hjälp om det behövs.

5 Visa mammorna hur de kan amma och hålla i gång mjölkproduktionen, även om de måste vara åtskilda från sina barn.

6 Inte ge nyfödda barn annan föda än bröstmjölk, såvida det inte är medicinskt motiverat.

7 Ha samvård, det vill säga låt mammor/föräldrar och nyfödda barn vara tillsammans dygnet runt.

8 Uppmuntra mamman att amma så ofta barnet vill.

9 Informera mammor/föräldrar om att de vid amningsproblem kan undvika att ge barn sug- och dinapp under första en till två levnadsveckorna för att underlätta att amningen ska komma i gång.

10 Uppmuntra att det bildas stödgrupper för amning. Informera mammor/ föräldrar när de skrivs ut från sjukhuset om möjligheten att få stöd och hjälp vid amningsmottagningar och BVC.