”Solen är en guldgruva som kan ge oss energi för alltid”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Solrevolutionen tar fart. Nu sås fröna till den industriella revolution som kan ta oss ur klimatkrisen. Utvecklingen av sol- och vindenergi går snabbare än vad de flesta kunnat förutse. Expansionen motsvarar sammantaget den årliga tillväxten av kärnkraftsel under kärnkraftens glada dagar på 70-talet. Solenergianläggningar på några procent av världens öknar skulle räcka för att klara välfärden för 10 miljarder människor, skriver Christian Azar.

Solrevolutionen tar fart. Nu sås fröna till den industriella revolution som kan ta oss ur klimatkrisen. Utvecklingen av sol- och vindenergi går snabbare än vad de flesta kunnat förutse. Expansionen motsvarar sammantaget den årliga tillväxten av kärnkraftsel under kärnkraftens glada dagar på 70-talet. Solenergianläggningar på några procent av världens öknar skulle räcka för att klara välfärden för 10 miljarder människor, skriver Christian Azar.

De internationella klimatförhandlingarna har gått i stå. Samtidigt fortsätter koldioxidutsläppen i världen att öka. Sedan de internationella klimatförhandlingarna inleddes för 20 år sedan har de globala utsläppen ökat med cirka 50 procent. Och halten av koldioxid i atmosfären har ökat från cirka 350 ppm till 390 ppm.

Det ser i det perspektivet mörkt ut. Men samtidigt skymtar goda nyheter i horisonten.

Annons:

Under radarn för de flesta sås fröna till den nya industriella revolution som kan ta oss ur klimatkrisen. Utvecklingen när det gäller sol och vindenergi går nu snabbare än vad de flesta kunnat förutse, än vad de flesta inser faktiskt sker. Låt oss betrakta vad som händer på global och europeisk nivå, samt vad som händer med kostnaderna.

Det globala perspektivet.

År 2005 installerades drygt 1 gigawatt (GW) solceller i världen. Bara fem år senare installerades cirka 20 gånger så mycket. Inom några år uppskattas världens solcellsindustri klara av att producera 100 GW solceller per år. Vind har kommit ännu längre, år 2011 installerades cirka 40 GW. Sammantaget finns nu cirka 240 GW vind och 60 GW solceller installerade i världen, nästan allt har tillkommit sedan 2005. Kärnkraften har under denna period inte expanderat alls.

Att få en intuitiv känsla för 1 GW är inte lätt, men man kan notera att 1 GW motsvarar effekten hos ett kärnkraftverk. Det måste dock noteras att 1 GW kärnkraft levererar 3–7 gånger mer el än 1 GW sol eller vind på årsbasis eftersom kärnkraften kan gå på full effekt under nästan hela året medan solceller och vind beror på vindförhållanden och solinstrålning. Med nuvarande installationstakt kommer sol- och vindkraft i effekt räknat gå om kärnkraften på global nivå inom något år – men i elproduktionstermer är kärnkraften fortfarande mycket större.

Men även när det gäller årlig elproduktion är tillväxten för sol och vind snabb. Den globala årliga expansionen av elproduktion från dessa förnybara energikällor motsvarar sammantaget den årliga tillväxten av kärnkraftsel under kärnkraftens glada dagar på 70-talet.

Den europeiska utvecklingen.

Förra året var solceller det elproduktionsslag som växte snabbast i Europa, i effekt räknat! Hela 21 GW installerades. På delad andraplats kom vind och naturgas med knappa 10 GW. Kärnkraften backade med 6 GW, kol expanderade med 1 GW. Elproduktionen från bara solceller i Europa är nu cirka 60 TWh/år, vilket motsvarar elbehovet för cirka 15 miljoner europeiska hushåll.

Det ekonomiska perspektivet.

Än viktigare är att kostnaden för både sol och vind har sjunkit. För solceller har det gått extra fort, bara under de senaste tre åren har priset minskat med en faktor 3–4. Moduler säljs i dag för under 1 US dollar per watt, i soliga områden ger det en elproduktionskostnad på runt en krona per kWh (den exakta kostnaden beror på ränta, solinstrålning, installationskostnader med mera). Ledande företrädare för solcellsindustrin, till exempel Shi Zhengrong, vd för Suntech Power, menar att utvecklingen går så snabbt att solceller inom några år kommer att kunna konkurrera med konventionell elproduktion utan subventioner.

Ett antal viktiga förklaringar ligger bakom de sjunkande kostnaderna. När man bygger upp marknader för solceller eller vind, så möjliggörs industriell aktivitet. Kapitalister tar över från forskning i labb på universitet världen över. När marknaden växer erbjuds stordriftsfördelar, produktionsprocesser förbättras, och så vidare. Dessutom tillkommer mer forskningspengar, vilket möjliggör tekniska förbättringar, till exempel när det gäller solcellernas effektivitet. Den positiva cykeln förstärks.

Under några år rådde brist på kisel för solceller, priserna pressades upp, men denna flaskhals har man nu kommit till rätta med. Nu finns dessutom en överkapacitet på solcellsproduktion i världen, vilket gjort att priserna pressas kraftigt nedåt. Detta har lett till att värderingen av solcellsbolag sjunkit kraftigt. En del aktörer kommer gå i konkurs, de sämre aktörerna skakas ut från marknaden och nya än effektivare producenter tar över.

Kinas inträde på marknaden har pressat priserna ytterligare. 2005 producerades nästan inga solceller där, nu står landet för nästan hälften av världsmarknaden. Kina planerar även för en snabbt expanderande inhemsk användning och landet har infört så kallade feed in-tariffer med garanterat elpris för solceller.

Utvecklingen går fort, men den måste fortsätta accelerera. Expansionen av fossila bränslen går nämligen i absoluta tal än snabbare och utsläppen av koldioxid fortsätter att växa. För att klara av att lösa klimatfrågan krävs politiska styrmedel, framför allt följande två:

• Det krävs ett pris på koldioxid. Det må handla om en skatt (som Sverige valt) eller om handel med utsläppsrätter (som EU, Nya Zeeland, Australien och Kalifornien valt). Det är helt avgörande att få igenom sådana system, och det behövs fler politiker, företagsledare och en stark opinion som driver på i denna riktning, framför allt i USA.

• Det krävs stöd till teknikutveckling. Det handlar inte bara om medel till grundläggande forskning, men också om stöd till att skapa marknader så att man kan få in industriell kompetens och kapacitet. Sådana stöd kan utformas som certifikatsystem (som i Sverige där vindkraften expanderade kraftfullt år 2011) eller feed in-tariffer (inmatningstariffer, som i Tyskland). Stöd krävs inte bara till solceller, utan även andra framväxande avancerande energitekniker, till exempel bränsleceller, batterier, termisk solel, vätgaslagring med mera.

Det finns de som kritiserar subventioner för teknikutveckling, till exempel de tyska stöden till solceller. Det är ett dyrt sätt att minska koldioxiden menar de, framför allt ekonomer som jämför kostnaden för olika åtgärder. Men räknar man på detta sätt missar man hela poängen. De handlar primärt inte om att minska utsläppen nu – utan snarare om att betala nu för att förbättra och få ned kostnaden för de avancerade tekniker som ska göra det möjligt att lösa klimatfrågan på sikt. Då framstår solenergi som den guldgruva ur vilken vi kan gräva fram riktigt låga koldioxidutsläpp på global nivå samtidigt som vi förser världen med energi som möjliggör välfärd för 10 miljarder människor. Solenergianläggningar på några procent av världens öknar skulle räcka för det. För att detta ska bli möjligt krävs förbättring och utveckling av olika metoder för att hantera vindens och solens variabilitet.

En omfattande satsning på solenergi kan ge oss energi för alltid! Vi slipper en massa bioenergiplantager som riskerar ge oss omfattande konkurrens med matproduktion och risk för att man hugger ned regnskogar, och vi slipper kärnkraft med dess olycksrisker och dess risk för kärnvapenspridning.

Att ställa om det globala energisystemet mot nollutsläpp kommer ta tid, mer än ett halvt sekel, kanske hundra år. Den årliga expansionen av vind och sol behöver öka med en faktor tio. Under tiden kommer vi att behöva dras med de gamla teknikerna, men i ett långsiktigt perspektiv är det möjligt att lösa den här utmaningen.

Lever vi en brytningstid? Kommer vi om tjugo trettio år att kunna titta tillbaka till åren runt 2012 och säga, det var då det hela vände, det var då den nya solrevolutionen tog fart? Ja, möjligheten finns. Men för att möjlighet ska bli verklighet krävs att satsningarna på sol och vind intensifieras och sprids till allt fler länder. Och det krävs att politiker världen över inför och höjer kostnaden för att släppa ut koldioxid.

Christian Azar, professor Energi och Miljö, Chalmers tekniska högskola

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

Alliansen-500
Foto:Anders Hansson

 Borgerliga kritiker: SD:s framfart kunde ha undvikits med annan politik. 21  4 tweets  17 rekommendationer  0 rekommendationer

 DN/Ipsos undersökning: FP-väljare positiva till att regera med S. 64  18 tweets  46 rekommendationer  0 rekommendationer

 Ewa Stenberg: Stefan Löfven kan ha ett kort med enbart en röd ros på undangömt i rockärmen. 22  4 tweets  17 rekommendationer  1 rekommendationer

Ray-Rice-nfl-144
Foto:AFP

 Efter uppmärksammad misshandel. Mängder av människor ville lämna tillbaka sina tröjor. 15  3 tweets  12 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

 Flygvärdinnornas hemliga krypin. Mer bekvämt än i affärsklass. 4  2 tweets  2 rekommendationer  0 rekommendationer

boeing144
Foto: Boeing
Annons:
Dod-man-stockholm-500
Foto:TT

 I centrala Stockholm. Polisen kan inte utesluta att brott begåtts.

 Se topplistan. Lyckligast är man i ett litet land i Latinamerika. 116  9 tweets  107 rekommendationer  0 rekommendationer

svensk-flagga-144
Foto:TT
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: