Klimatkonferensen på Bali har dragit uppmärksamhet till sig då den poängterat att vi går mot ett varmare klimat vilket får konsekvenser av många slag - till exempel ökar förutsättningen för olika djur (vektorer) att överföra sjukdomar till människa. Malaria kan förväntas öka men också andra sjukdomar och det verkar som att vi i Sverige redan ser sådana effekter. Under 2007 har fler personer insjuknat i en sådan överförbar virussjukdom än på många år. Det finns fakta som talar för att detta har med klimatförändringen att göra och att det kan medföra en påverkan på en hel region av landet.
Det handlar om virussjukdomen nefropatia epidemica, allmänt kallad sorkfeber. Hittills under 2007 har sjukdomen upptäckts hos 1.537 personer i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtlands län. Man räknar med att bara omkring 20 procent av de insjuknade faktiskt diagnosticeras så det är alltså betydligt fler, omkring 7.500 som hittills i år blivit sjuka. De flesta av dem som upptäckts bor i Västerbotten.
Sjukdomen är inte smittsam mellan människor utan man måste komma in kontakt med sorkar som utsöndrar virus i urin och avföring för att riskera att insjukna. De som löper största risken är den del av befolkningen som eldar med ved och har en vedbod eller vedhög och/eller har uthus som de går in i och städar.
De som läggs in på universitetssjukhuset i Umeå brukar vårdas cirka en vecka och sedan behöva omkring två veckors sjukskrivning. En del får dialys då virus påverkar njurfunktionen. Två har avlidit under året som följd av virussjukdomen. Övriga, de allra flesta, läker utan medicinering men behöver bra vård med vätska.
Räknar man med en (låg) kostnad för sjukskrivning för dessa 1.537 individer på 5.000 kronor per vecka i tre veckor blir det en kostnad hittills i år på 7,7 miljoner kronor. Sannolikt sjukskriver sig även de som drabbas av viruset i en lindrig form också någon kortare tid och de är betydligt fler till antalet så kostnaden ökar betydligt. Vad som nu också börjat upptäckas är att en del av patienter som haft sjukdomen får ett långvarigt trötthetstillstånd och får sin produktivitet och sin livskvalitet nedsatt. Hur mycket och för hur lång tid känner vi inte till - det återstår att undersöka.
Vi vet att det är fler män än kvinnor som vårdas på universitetssjukhuset, de verkar få en svårare form av sorkfebern. Varför det är så är ännu så länge inte heller undersökt. Kanske beror det på könsrollen - att män oftare går ut i vedboden och att det är männen som städar i uthusen? Det är på så sätt man hittills mest kommit i kontakt med viruset som kan vara smittsamt utanför sorken upp till några veckor.
Sorkstammen ökar i antal i tidscykler (perioder), det är väl känt att dessa cykler brukar vara i 3-4 år. Men det som händer nu och som undersöks och övervakas väl av Umeå universitet och till exempel miljöövervakningen i Naturvårdsverkets regi är att sorkarna förutom att de ökat i antal mer än tidigare också i allt högre utsträckning söker sig in mot människornas boende. Snötäcket som ger dem skydd under vintern mot rovdjur och hårt väder finns inte. Milda vintrar och senkommen snö gör att de ändrar beteende. Och då kommer viruset närmare människan.
Antalet fall förra vintern var historiskt högt men allt pekar på att det kommer bli betydligt fler den här vintern. Sextio fall har inrapporterats hittills i år från Stockholm och Uppland. Om det innebär att de smittförande sorkarna drar sig söderut eller att dessa personer smittats i Norrland vet vi inte, det måste undersökas närmare. Säkert är att fler än 60 personer söder om Dalälven haft sjukdomen men inte diagnosticerats och därmed inte inrapporterats.
Nefropatia epidemica är en anmälningspliktig sjukdom och kan därför följas i statistiken över inrapporterade fall. Andra sjukdomar som överförs med vektorer som fästingar vid borreliainfektion (vanligast söder om Dalälven) är inte anmälningspliktig. Vi vet inte i dag om personer i Norrland får borreliainfektioner i större utsträckning än tidigare men fästingen har spridit sig norrut.
Ett varmare klimat får omgående konsekvenser för spridning av dessa vektorburna sjukdomar till människan.
Utan tvivel har infektionen redan en påverkan på Norrland. Fråga en västerbottning om han/hon känner någon som haft sorkfeber så förstår man vidden - de flesta har någon i familjen eller vänkretsen som insjuknat. Och en del drabbas av långvariga symtom i efterförloppet.
Besökare till Norrland har börjat ringa infektionskliniken för att få information om sjukdomen. Hur kommer turistströmmen att påverkas?
Självklart är inte detta virus begränsat till norra Sverige, det är väl känt att det orsakar sjukdom i Finland. Däremot är förekomsten mindre väl känd i Nordnorge.
Ett samarbete i Nordkalottenregionen om klimatförändringen inverkan på befolkningens hälsa och vad man kan göra för att påverka utvecklingen borde startas.
För de flesta av oss som bor i Sverige i dag är epidemier något som framför allt tillhör historien. Det fanns till och med en tid på 1960-talet när beslutsfattare i hälso-och sjukvården i USA påstod att infektioner var något som medicinen klarat av. Sedan kom den globala epidemin hiv. Nu står vi ånyo inför något nytt - en epidemi i vår del av världen vilken sannolikt kan förklaras av klimatförändringen. Många tecken pekar mot att nefropatia epidemica helt klart kommer att påverka hälsan för en del av befolkningen - de som eldar med ved och som bor i Norrland eller som har en stuga i regionen.
Vi behöver snarast förstå mer om de medicinska och ekonomiska konsekvenserna av sorkfeber på kort och på lång sikt. Vi behöver förstå mer om de sociala konsekvenserna. Och vi behöver ta fram modeller för hur infektionen kommer att se ut och påverka regionen i framtiden.
Det är läge att diskutera en samlad satsning över nationsgränserna inom klimatregionen.
BIRGITTA EVENGÅRD