Åtta av tio fondbolag med enbart svenska fonder planerar starta fonder utomlands. Med de nya EU-reglerna för en gemensam europeisk fondmarknad blir det enklare för fondbolagen att flagga ut sina fonder. Och den särskilda svenska fondskatten gör det mera fördelaktigt att ha fonder i till exempel Luxemburg. De svenska skattereglerna drabbar spararna och arbetstillfällen går förlorade. Regeringen har sagt att man vill ta bort fondskatten men har ännu inte gjort något. Det måste ske nu, skriver Günther Mårder, vd för Aktiespararna, Pia Nilsson, vd för Fondbolagens förening, och Lillemor Smedenvall, ordförande Finansförbundet.
Om regeringen inte agerar nu har vi snart inga svenska fonder kvar under tillsyn av den svenska Finansinspektionen. På grund av en unik svensk skatt har fondbolag startat sina nya fonder i bland annat Luxemburg eftersom det är fördelaktigare för spararna. Tills nu har dock fonder som en gång startats i Sverige förblivit i landet. Men genom de beslut som nu tas i EU finns inte något hinder kvar för att flagga ut även dessa ”gamla” fonder.
EU tar nu nya steg för att skapa en gemensam fondmarknad i Europa. Det kommer bland annat att bli möjligt att slå samman fonder över gränserna, och ett fondbolag i ett land ska också kunna starta fonder i ett annat utan att det längre ställs krav på att ha ett särskilt bolag där.
Beslutsprocessen pågår för fullt och förslagen har enhälligt antagits av de europeiska finansministrarna och av Europaparlamentet. I maj väntas Europarådet fatta det slutliga formella beslutet. Sverige riskerar ändå att hamna utanför på grund av svenska skatteregler. Om inte regeringen agerar nu.
Syftet med de nya EU-reglerna är att en ökad konkurrens ska komma Europas fondsparare till del, men också att europeiska fonder ska stå sig väl i den globala konkurrensen. I Sverige är både regeringen och fondbranschen positiva till denna ökade internationella konkurrens.
Men vi har ett problem: svenska fonder kan inte delta, trots att de borde stå sig mycket väl i konkurrensen. Vi har i genomsnitt bland de lägsta avgifterna i Europa och har en hög kompetens bland förvaltarna.
Utlandsregistrerade fonder står för en allt större andel av den svenska fondmarknaden. Under 2000-talet har det tillkommit över 2 000 nya fonder. Mer än 95 procent av dessa är utlandsregistrerade och står under en tillsynsmyndighet i ett annat land, främst Luxemburg men även Irland och Finland.
Många av dessa fonder finns hos utländska fondbolag, men eftersom det är fördelaktigare för spararna så har även svenska företag valt att starta fondbolag och fonder utomlands. Det gäller även fonder som enbart säljs på den svenska marknaden och till och med om de enbart placerar i svenska värdepapper.
EU-kommissionen ger Sverige beröm för att vara ett öppet fondland med många utlandsregistrerade fonder. Samtidigt ställer sig kommissionen frågan varför de inte hittar några Sverigeregistrerade fonder i andra länder.
En av förklaringarna är att Sverige har en skatt på själva fonden som är unik, en skatt som drabbar spararna. För att undvika dubbelbeskattning tvingas svenska fonder ge utdelning varje år. 30 procent av utdelningen går rakt in i statskassan, medan endast resterande 70 procent återinvesteras i fonden. I utländska fonder ligger 100 procent kvar i fonden och växer med ränta på ränta över tid.
Statsfinansiellt är det inget problem att slopa skatten på fonden. Tvärtom ger det till och med mer skatteintäkter om hela sparkapitalet ligger kvar i fonden. De som nu efter uttag ur fonden måste deklarera kapitalförlust får inte heller kvitta denna mot utdelningen. Kapitalförlusten ger endast 21 procent i minskad skatt jämfört med 30 procent i skatt på utdelningen.
Förutom att de svenska reglerna drabbar fondspararna är det omöjligt att sälja en svensk fond i utlandet. Konkurrensen är satt ur spel. Fonder som är registrerade i Sverige kan helt enkelt inte delta på den gemensamma marknad som EU beslutat om. När de svenska skattereglerna infördes var fokus på inhemska regler i Sverige, men nu är det hög tid att ta hänsyn till att konkurrensen är internationell.
Tills nu har gällt att ”en gång Sverigeregistrerad fond, alltid Sverigeregistrerad fond”. Med EU:s nya regler är den tiden förbi. Eftersom det inte längre kommer att finnas krav på att ha ett särskilt bolag utomlands, blir det även enklare för de mindre svenska fondbolagen att flagga ut sina fonder. Bland de fondbolag som i dag enbart har svenska fonder planerar åtta av tio att starta fonder utomlands, enligt TNS Prosperas undersökning från 2008.
Vi går miste om åtskilliga jobbtillfällen, för att inte tala om hur synen på Sverige som fondland naggas i kanten rejält, liksom ambitionen att skapa en stark Finansplats Stockholm. Sverige har högsta andelen fondsparare i hela världen. Ska vi då inte klara av att behålla fonderna i Sverige? I flera års tid har vi uppvaktat regeringen om att den svenska fondskatten måste bort. Vi är alla överens, politiker och hela finansbranschen.
Redan i december 2007 sade finansmarknadsminister Mats Odell i en tidningsintervju: ”Det här finns med på min lista över önskvärda reformer.” Trots det har inget hänt.
Nu tar Sverige snart över ordförandeskapet i EU och det i samband med att dessa nyheter på fondområdet ska börja implementeras. Fonddirektivet är välkommet för att förverkliga en gemensam fondmarknad i Europa till gagn för spararna, men det är viktigt att vi får en EU-marknad med lika regler för alla. Det är djupt beklagligt om de fonder som är registrerade hos den svenska Finansinspektionen inte ska kunna delta på denna gemensamma marknad.
Vi har full förståelse för att regeringens arbetsbörda har varit mycket tung under finanskrisen. Men frågan är om inte finansdepartementet har alltför begränsade resurser när angelägna, finansierade, reformer för vårt land inte hinns med. Om vi vill behålla och få konkurrenskraftiga svenska fonder som står under Finansinspektionens kontroll, måste vi agera. Och det nu. Den årliga skatten på fonden måste bort.
Günther Mårder
Vd Aktiespararna
Pia Nilsson
Vd Fondbolagens förening
Lillemor Smedenvall
ordförande Finansförbundet