Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Spelindustrin behöver en nationell strategi”

Dataspelsmässa i Los Angeles 2013. Spelindustrin är redan i dag större än filmindustrin i USA.
Dataspelsmässa i Los Angeles 2013. Spelindustrin är redan i dag större än filmindustrin i USA. Foto: Getty/AFP

Spelindustrin och andra kreativa näringar kännetecknas av en mycket stark tillväxt. För att de ska kunna utvecklas behövs stöd i form av kunskapsutveckling och stimulanspaket. Många länder har redan strategier för detta. I Luleå har vi tagit fram en plan för att utveckla de kreativa näringarna sida vid sida med handel och turism. Sverige skulle vinna på fler sådana initiativ. Det behövs en nationell strategi, skriver Niklas Nordström, kommunalråd (S) i Luleå tillsammans med Johan Sterte, rektor vid Luleå tekniska universitet.

Sverige har en lång tradition av fruktbar samverkan mellan näringsliv, politik, akademi och samhälle. Gårdagens visionära och framsynta politiker och deras mod vad gäller att satsa på nya tekniker och näringar bidrog starkt till framväxten av de industrier som i dag blomstrar och bidrar till vårt stabila ekonomiska läge i Europa.

Fler och fler traditionella industrier anpassar sina verksamheter till en marknad som är inriktad mot tjänster och upplevelser, och där produkter ses som underordnade. Samtidigt växer nya industrier fram som redan från början utgår från ett tjänsteperspektiv. Nöjesindustrin är ett sådant exempel som i dag har utvecklats till en av världens största branscher. Inom detta segment är spelindustrin den snabbast växande marknaden. Spel är redan i dag större än filmindustrin i USA och Storbritannien och tillväxten är en av de starkaste på marknaden. 2013 omsatte den digitala spelbranschen 75 miljarder dollar. Samma år omsatte de svenska spelbolagen 6,55 miljarder kronor, vilket var en ökning med 76 procent jämfört med året innan; tillväxten mellan 2010 och 2013 var 450 procent. Sverige har i dag ett tiotal spelbolag med en omsättning över 100 miljoner kronor. Det kan knappast ha undgått någon att Markus Persson nyligen sålde sitt spelföretag Mojang till Microsoft för 18 miljarder kronor.

Men det är en sak att behärska spelvärlden, en annan sak att veta hur man på bästa sätt driver ett företag, tar betalt och når ut med sin produkt på marknaden. Genom att stötta unga spelföretag skulle vi även gynna svenska företag som sysslar med pr och marknadsföring av deras produkter.

Trots det saknar Sverige en nationell strategi för hur vi ska stötta denna snabbväxande kunskapsindustri, som oftast drivs fram av unga och kreativa entreprenörer som kan spelbranschen men som inte alltid har samma kunskaper om marknadsföring och hur man driver och utvecklar ett företag. Med en genomtänkt strategi skulle samhället bättre kunna använda sina resurser för att gynna, stötta och uppmuntra denna unga näring.

Metoder och principer från spelvärlden har även börjat användas inom områden som vård, lärande, management och flera andra områden med direkt koppling till affärsnytta. Detta kallas gamification och har visat sig vara ett kraftfullt verktyg för att engagera medarbetare, kunder och allmänhet att förändra beteenden, utveckla kunskaper och färdigheter samt påskynda innovationer och utveckling. Marknaden för gamification väntas växa från 420 miljoner dollar 2013 till 5.500 miljoner dollar 2018 enligt Markets and Markets, vilket innebär en årlig tillväxt på 67 procent. Från att ha varit en angelägenhet för främst unga män har spelvärlden mer och mer blivit en angelägenhet för alla.

Flera europeiska länder har gjort strategiska satsningar för att stimulera och stödja branschen och för att stoppa att spelbolagen flyttar till USA och Kanada. I Finland har man till exempel utvecklat riktade forsknings- och utvecklingsprogram sedan 1995 i syfte att stärka landets dataspelsindustri. I Frankrike har spelbolag sedan 2008 kunnat dra av 20 procent av utvecklingskostnaderna, upp till 15 miljoner euro. EU-kommissionen godkände tidigare i år liknande skattelättnader för spel utvecklade i Storbritannien med kulturell betydelse. Sverige har hittills inte gjort några liknande satsningar för att stimulera kunskapsutveckling inom vare sig akademi och industri.

Mot bakgrund av detta menar vi att Sverige måste ta fram en nationell strategi för hur vi på liknande sätt som i andra länder uppmuntrar och stöttar spelindustrin.

I Luleå har vi tagit ett sådant grepp mellan kommun, universitet och näringsliv. Vi är i full färd med att upprätta en plan för hur kreativa och digitala näringar, turism och handel kan utvecklas sida vid sida och i samarbete med våra traditionella industrier. Luleås tillväxt är också bland de starkaste i landet, och vi tänker fortsätta vara en ledande nordlig region med särskilt fokus på de kreativa näringarna, eftersom de bidrar till kulturell mångfald vilket är viktigt för en regions attraktivitet.

Facebooks beslut att göra Luleå till sin europeiska huvudort har dessutom skapat ett stort internationellt intresse för regionen. Som ett resultat av detta har vi inlett ett samarbete med Austin i Texas som är USA:s snabbast växande region. Austin arbetar, precis som Luleå, strategiskt och systematiskt med att utveckla ekosystem där näringsliv, akademi, offentliga och politiska organisationer gemensamt arbetar för att stärka landets kompetens och konkurrenskraft inom viktiga industrier; gamla såväl som nya.

Vi ser en internationell utblick som en nödvändighet, eftersom de kreativa näringarna till sin natur är internationella. Gemensamt ska vi skapa en kreativ allians mellan städerna för att utveckla innovativt entreprenörskap. Sverige skulle vinna på fler sådana initiativ. Men vi saknar den nationella strategin.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.