Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Spola inte biståndet till toaletter”

Bästa biståndsminister Isabella Lövin, ursäkta en närgången och personlig fråga men hur många gånger per dag går du på toaletten? Vi utgår från att det är ett antal gånger och att den plats du uppsöker är ren, säker och att du till och med kan låsa dörren. Frågan kan tyckas banal men för 2,5 miljarder människor världen över handlar detta om liv och död. Varje dag dör runt 1.400 barn av diarrésjukdomar orsakade av bristen på rent vatten, sanitet och hygien, skriver Christina Jutterström och Cecilia Chatterjee-Martinsen från WaterAid Sverige.

I morgon är det Världstoalettdagen, en dag då vi på Wateraid vill rikta strålkastarna på den viktiga roll sanitet och hygien spelar för överlevnad, hälsa, säkerhet, värdighet, fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling.

I morgon publicerar Wateraid en ny rapport ”Child of mine” som visar på sambandet mellan barns överlevnad och hälsa, kopplat till tillgång till sanitet och hygien. Rapporten lyfter bland annat de konsekvenser som upprepad diarré har. Diarrésjukdomar ligger bakom 9 procent av barnadödligheten i världen och den största delen, hela 88 procent, orsakas av bristen på vatten, sanitet och hygien. Även när diarrésjukdomar inte leder till döden orsakar de undernäring och ökad risk att insjukna i lunginflammation. Att under de första tusen dagarna i livet exponeras för smittämnen och infektioner på grund av bristande sanitet skadar även barns fysiska och mentala utveckling.

Uppskattningsvis en fjärdedel av dem som drabbas av kronisk kortväxthet har haft upprepade diarréer före två års ålder. Att sakna tillgång till sanitet kan också sätta kvinnor och barns trygghet och säkerhet i fara då de måste lämna hemmet eller skolan för att hitta en plats att uträtta sina behov. Flickorna som brutalt våldtogs och mördades i Uddar Pradesh i Indien i somras letade efter en plats att gå på toa. Trots alla tydliga kopplingar som lyfts i rapporten är sanitetsfrågan i många länder försummad politiskt och lider av kronisk brist på investeringar. Vilket i sin tur håller tillbaka de nationella och globala insatser som krävs för att åtgärda sanitetsproblemen.

Wateraid är en internationell organisation som i över 30 år arbetat för att ge människor tillgång till en säker toalett, rent vatten och kunskap i hygien. Idag arbetar vi i 26 länder och ser vilka stora konsekvenser dessa frågor har för övriga utvecklingsområden. Förutom det mest grundläggande: överlevnad och hälsa, så bidrar vatten, sanitet och hygien till att barn kan tillgodogöra sig sin utbildning/skolgång, att kvinnor kan lägga sin tid på annat, att människor kan arbeta och skaffa sig en inkomst och ta sig ur fattigdom. Det är även avgörande för att stärka människors motståndskraft mot klimatförändringar och naturkatastrofer. Att satsa mer på att öka människors tillgång till säker sanitet, rent vatten och hygienkunskap är därför en mycket viktig och grundläggande fråga för en socialt, ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling, som vi hoppas att den nya regeringen tar ombord.

Men vad behöver göras och vad kan Sverige bidra med? En viktig del i att förbättra tillgången handlar om att förändra människors beteende och skapa lokal efterfrågan på sanitet och bättre kunskap om hygien. Vidare måste nationella system stärkas för att kunna tillhandahålla hållbara lösningar och det måste också finnas resurser för att finansiera satsningarna.

Vi anser att Sverige har en viktig roll att spela, genom biståndsarbete, genom att stödja civila samhällets arbete med att efterfråga förändring och utkräva ansvar, samt genom att vara en stark röst för denna försummade fråga globalt, inom EU och FN.

Den tidigare regeringen har gjort ett antal viktiga åtgärder för att höja ribban för vatten och sanitet i biståndet. Bland annat har området tilldelats mer resurser och blivit en prioriterad frågad i den biståndspolitiska plattformen samt i den svenska positionen för de nya globala hållbara utvecklingsmålen som ska förhandlas i FN under det kommande året och antas i september 2015. I nya policys för biståndet har vatten och sanitet kopplats närmare hälsa och en socialt hållbar utveckling.

I den budgetproposition som presenterades 23 oktober 2014 slår den nya regeringen fast att inom området "förbättrad grundläggande hälsa, så är vatten och sanitet fortsatt viktiga och prioriterade områden. I propositionen uttrycker regeringen även sin ambition om att i högre grad bidra till en socialt och miljömässigt hållbar utveckling, med mer fokus på folkhälsa samt insatser som stöder kvinnors rättigheter.

Givet detta är det märkligt att tillgången till sanitet, vatten och hygien inte ges större prioritet i propositionen, utan mest förekommer som en bisats.

Vi anser att den nya regeringen och biståndsministern kan och bör göra mer för att fler människor ska få tillgång till sanitet. Det handlar dels om finansiering och prioritering inom ramen för svenskt bistånd, men också om att regeringen i den svenska positionen för de nya hållbara utvecklingsmålen tydligt visar att man i de kommande förhandlingarna står bakom och stöder ett mål om universell tillgång till vatten och sanitet. Endast så kan extrem fattigdom utrotas och en globalt socialt och miljömässigt hållbar utveckling komma till stånd.

2,5 miljarder människor saknar fortfarande möjlighet att göra sina behov på en säker och privat plats. En miljard människor tvingas uträtta sina behov i det fria och 748 miljoner människor saknar tillgång till rent vatten. Något att betänka nästa gång du låser dörren till toaletten på Utrikesdepartementet, biståndsminister Lövin.

Vi vill veta hur regeringen och biståndsministern ser på denna fråga, hur den kan lyftas tydligare i svensk biståndspolitik och vilken roll Sverige ska spela globalt.

Läs mer: Nya toaletter ger ett bättre liv i slummen.
Indiens premiärminister har gjort storpolitik av tabubelagd fråga.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.