DN Debatt

”SSU och LUF vill ha ny gemensam skattereform”

Blocköverskridande. Att reformera ett skattesystem handlar om politisk vilja. Vi ser framför oss en blocköverskridande skattereform där avdrag och subventioner avvecklas och skattesatserna är mer enhetliga, skriver företrädare för Socialdemokraternas och Folkpartiets ungdomsförbund.

Den svenska välfärdsstaten är en av världens mest omfattande. Få andra länder lägger så stor andel av bruttonationalprodukten på välfärdstjänster som vi. En av förutsättningarna för att vi ska kunna behålla och utveckla välfärden över tid är ett hållbart skattesystem som uppbär medborgarnas förtroende.

Så är inte fallet i dag, varför allt fler lyfter behovet av en ny skattereform.

Den senaste stora reformeringen av skatte­systemet genomfördes för snart 25 år sedan. Efter en blocköverskridande överenskommelse mellan Socialdemokraterna och Folkpartiet reformerades skattesystemet åren 1990-91 med neutralitet och likformighet som bärande principer. Våra moderpartier bar då upp århundradets skattereform.

Under de år som har förflutit har stora avsteg från reformens ursprungliga intentioner gjorts. Där likformighet och transparens skulle råda ser vi i dag ett lapptäcke av särlösningar. Samtidigt har skatten sänkts eller helt avskaffats på just de skattebaser som skulle garantera stabilitet över tid.

Sammantaget känner allt färre skattebetalare att de kan överblicka skattesystemet och dess konsekvenser. De förändringar som har gjorts hotar därmed inte bara skattesystemets legitimitet utan också dess effektivitet och vår förmåga att på sikt finansiera den offentliga välfärden.

Att reformera ett skattesystem handlar i första hand om politisk vilja. Det är en svår uppgift som kräver ansträngningar och den initiativförmåga som måste till hos ledande politiker och partier har hittills saknats. Intressen såväl inom som utanför partier försvarar sina avdrag och subventioner och lägger sig i vägen för en bred och blocköverskridande överenskommelse.

I dag vill SSU och LUF ändå visa att en stor kompromiss och helhetssyn är möjlig. Tillsammans presenterar vi gemensamma utgångspunkter för en övergripande skattereform och ett exempel – en skiss – på hur den kan utformas.

Det handlar framför allt om att återupprätta de principer som dagens skattesystem en gång vilade på men som det i praktiken fjärmat sig alltmer ifrån.

• För det första: Skattereformen ska som helhet främja arbete och tillväxt. Vi sätter jobben och tillväxten först. När vi väger skatter mot varand­ra är huvudprincipen att skattesystemet som helhet ska bidra till framväxten av fler i jobb i Sverige. Det är en tydlig prioritering som vi anser måste vara central för nästa skattereform.

• För det andra: Skattereformen ska ha små fördelningspolitiska effekter och vara fullt finansierad. SSU och LUF har skilda fördelningspolitiska ambitioner. Det har också våra moderpartier. Den enda rimliga utgångspunkten för en blocköverskridande skattereform är att den inte är fördelningspolitiskt negativ och har en konstruktion som är robust vid såväl höjning som sänkning av det totala skattetrycket.

• För det tredje: Skattereformen ska i huvudsak ha karaktären att enhetligare skattesatser nås genom avskaffande av avdrag och subventioner. Höjda skatter på konsumtion, klimat- och miljöförstörande verksamhet ska finansiera sänkta skatter på arbete och investeringar. Fler jobb kan skapas genom att beskattningen på jobb och jobbskapare minskar. Samtidigt möter vi med skattepolitiken tydligare vår tids stora utmaning – klimathotet.

Bärkraften i skattesystemet ökar genom att trögare skattebaser, som fastigheter och konsumtion, beskattas hårdare och mer undflyende skattebaser, som inkomster och kapital, beskattas jämförelsevis lättare.

Detta är utgångspunkter som medför långtgående positiva konsekvenser. Vi kommer att se hur transparensen och förutsägbarheten i skattesystemet ökar när avdragen försvinner. Det blir enklare att göra rätt för sig och svårare att göra fel. Enhetligheten i skattesystemet ökar i samma takt – lika stora intäkter i samma inkomstslag ska också ge samma slutliga skatt.

Utifrån dessa tre utgångspunkter har vi gemensamt skisserat ett exempel på hur en skattereform kan se ut. Det handlar om ett nytt inkomstskattesystem där jobbskatteavdraget avvecklas mot sänkta marginalskatter, en likformig kapitalbeskattning, mer enhetlig moms samt en konsekvent arbetsgivaravgift.

Tillsammans med höjda klimatskatter kan vi därmed skapa förutsättningar för fler jobb utan att försämra skattesystemets fördelningspolitiska effekt.

Skattesystemet måste reformeras för att upprätthålla välfärden och skapa förutsättningar för tillväxt och jobb även i framtiden. Det är ett arbete som kommer att ta stor tid i anspråk och ställa tekniska och principiella frågor på sin spets. Till syvende och sist ligger dock inte utmaningen i att bemästra skattesystemets juridik och detaljer utan i att uppbringa det politiska mod och den vilja som krävs.

Vi som skilda politiska rörelser har olika drömmar för Sverige och olika åsikter om hur mycket eller hur lite skatt det offentliga ska samla in. Men det hindrar oss inte från att tro att en bred politisk enighet om vilka principer som ska vara vägledande går att nå.

Vi tror det för att alla är eniga i att skattesystemets utformning är fundamental för en dynamisk ekonomi som säkerställer samhällets förmåga att fullfölja sina åtaganden. Men också för att vi tror att handlingsinriktade partier vill värna politikens möjligheter att leva upp till medborgarnas förtroende.

En reformering av skattesystemet handlar därmed om någonting mycket större än bara en enskild politisk fråga, det handlar om vårt politiska systems förmåga att lösa de stora samhällsutmaningarna.

De utgångspunkter som vi har ställt upp är ett försök att ange en riktning för ett bredare politiskt samtal som kan föra oss samman så som svenska partier kommit samman genom historien. Båda våra förbund har tvingats att tänka utanför ramarna för att se nya möjligheter och hitta vägar som bär framåt.

Vi är övertygade om att de förslag som vi har presenterat därför också kan fungera som utgångspunkter och ett fundament för en ny blocköverskridande skattereform.

Gabriel Wikström, Socialdemokratiska ungdomsförbundet
Ellinor Eriksson, Socialdemokratiska ungdomsförbundet
Linda Nordlund, Liberala ungdomsförbundet
Erik Scheller, Liberala ungdomsförbundet