Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Stärk skyddet för barn som utsätts för sexuella övergrepp”

Nyligen dömdes en 50-årig man för att ha kört ut en 16-årig flicka till en skog där han sexuellt utnyttjade henne. Trots att skogen var en plats där ingen hjälp fanns att få ansåg tingsrätten att ”en vacker svensk skog” inte kan anses som skadlig i något fall.
Nyligen dömdes en 50-årig man för att ha kört ut en 16-årig flicka till en skog där han sexuellt utnyttjade henne. Trots att skogen var en plats där ingen hjälp fanns att få ansåg tingsrätten att ”en vacker svensk skog” inte kan anses som skadlig i något fall. Foto: Peter Claesson

Regeringen ser nu över skyddet för barn som utsätts för sexuella övergrepp. Visst finns det mycket att vinna på ett bättre lagskydd, men än mer akut är utbildning för domare, jurister och poliser. Om inte de som ska utreda brotten och tolka lagarna har kunskap nog – så kan inte alla lagar i världen hjälpa barnen, skriver Nina Rung, kriminolog.

Det är glädjande att regeringen nu ska se över skyddet för barn som utsätts för sexuella övergrepp, både online och offline. Men de föreslagna åtgärderna är inte nog – utan gränsar till populism. För att ge barn ett rättvist skydd som garanterar barns likhet inför lagen krävs inte bara en översyn av lagen – utan också av de som tolkar lagen och utreder brotten.

Regeringen föreslår att preskriptionstiderna gällande sexualbrott mot barn ska ses över och eventuellt slopas. Det är på tiden. Nyligen aktualiserades absurditeten i detta då en åtalad man misstänkt för sexuella övergrepp mot barn undkom både rättegång och eventuellt straff. Detta genom att hålla sig undan tills det att brotten var preskriberade. Med den kunskapen vi har – att endast var tionde barn som utsätts för övergrepp kommer till myndigheters kännedom – och att det ofta tar lång tid för barn att berätta vad de utsatts för, så kan vi inte låta preskriptionstiderna styra möjligheten till att utreda brott och lagföra gärningsmän.

Vidare ska regeringen se över straffvärden vid barnpornografi. Låt oss hoppas att det inte återigen handlar om maxstraffen – för då gränsar det till populism. Våra domstolar utgår nämligen från det lägsta straffet och höjer om det finns försvårande omständigheter – inte tvärtom. Detta borde även regeringen ha god kunskap om.

Visst finns det mycket att vinna på ett bättre lagskydd, men än mer akut är utbildning för domare, jurister och poliser. Om inte de som ska utreda brotten och tolka lagarna har kunskap nog – så kan inte alla lagar i världen hjälpa barnen. Låt mig ta ett alldeles färskt exempel.

I dagarna föll en dom där en 50-årig man döms för att vid flertalet tillfällen ha kört ut en 16-årig flicka till en skog och där utnyttjat henne för sexuell posering. De träffas vid upprepade tillfällen, i en bil vid några tillfällen men annars i nämnda skog. Mannen filmar och tar bilder vid tillfällena de träffas. Han använder sig av våld och förnedring. Han slår flickan med skärp, han binder och sätter en huva över huvudet på henne. Han penetrerar henne våldsamt. Allt medan han filmar flickan. Flickan är en oerhört tydligt självskadande flicka, med skärsår över stora delar av kroppen och med psykologkontakt flera gånger i veckan. Kontakten med psykiatrin känner mannen också väl till eftersom han vid flertalet tillfällen kör flickan till mottagningen efter att han utnyttjat henne. Hon är 16 år och får motta grovt våld, hon är ensam med en man som har både fysiskt och psykiskt övertag över henne och de är i en skog. Flickan använder sex som självskada och på samma vis som andra självskador, så är syftet att uppleva smärta för att ta kontroll över ångest och ersätta själslig smärta med kroppslig. Skillnaden är att hon, liksom många andra, överlåter våldet till någon annan. Hade hon använt sig av droger som självskada så hade hon kunnat anses befinna sig i en särskilt utsatt situation vilket hade kunnat leda till att mannen misstänktes för våldtäkt i stället för ett bötesbrott. Så, hur resonerar då rätten – de som ska tolka våra lagar?

Jo, gällande mannens beteende och de handlingar han utsätter flickan för så resonerar rätten att hans beteende var ”påtagligt kärlekslöst”. Kärlekslöst. Kanske är det hänsynslöst rätten menar? Ändå är det ordet kärlekslöst de använder, som om kärlek över huvudtaget har med brottet att göra. De hade ingen relation. Det fanns ingen kärlek. Det var ett hänsynslöst utnyttjande av ett skyddslöst barn ensamt i en skog. Och apropå nämnda skog. De två befinner sig i en skog, utan hjälp att få och där mannen utsätter flickan för våld i samband med sexuella handlingar. Tingsrätten har att ta ställning till huruvida skogen i sig var en plats som var skadlig för flickan. Det med anledning av att åklagaren har att bevisa att gärningen, utnyttjande av barn för sexuell posering, ska ha varit ägnat att skada barnets hälsa eller utveckling och det låter sig inte göras så lätt. När ett barn fyllt 15 år men inte 18 år, krävs det bevis för att barnets hälsa och utveckling skadats. Det är anmärkningsvärt att så fort barnet fyllt 15 år så fallerar det lagliga skyddet eftersom det torde vara skadligt i sig att som barn bli fotograferad i ett sexuellt sammanhang.

Hur våra jurister formulerar domar synliggör tankemönster och normer som ligger till grund för resonerandet kring ansvarsfrågan. När hänsynslös blir till kärlekslös har vi mycket arbete kvar att göra.

Så hur var det med skogen? Ansåg rätten att den var en skadlig plats för flickan? Nej, konstaterar tingsrätten. ”En vacker svensk skog” kan inte anses skadlig i något fall. Detta trots att det enda en ser av den vackra skogen är blåbärsriset i vilket flickan kvider av smärta och trädet hon blir fastbunden i. Det här får inte förekomma i våra svenska domstolar. Språkbruket har stor betydelse och inget utsatt barn ska behöva läsa om hur en förövare agerat ”kärlekslöst” och att den ”vackra svenska skogen” hen blev utnyttjad i inte kan anses skadlig. Hur våra jurister formulerar domar synliggör tankemönster och normer som ligger till grund för resonerandet om ansvarsfrågan. När hänsynslös blir till kärlekslös har vi mycket arbete kvar att göra. För att garantera barn skydd från övergrepp krävs dock fler förändringar än språkbruket i svenska domar.

1. Vid brottet utnyttjande av barn för sexuell posering ska alla barn ges rätt till samma skydd – och det upp till 18 år.

2. Inkludera sex som självskada i det att någon befunnit sig i en särskilt utsatt situation vid våldtäktsbrottet.

3. Slopa påföljden böter vid barnpornografibrott, poseringsbrott samt köp av sexuella handlingar av barn. Att höja maxstraffet är populism – inte ett utökat skydd av barn.

4. Slopa preskriptionstiderna vid sexualbrott mot barn. Nio av tio barn som utsätts för sexuella övergrepp kommer inte till myndigheters kännedom, med slopad preskriptionstid kan fler barn berätta om övergrepp även då de är vuxna. Genom preskriptionstiderna skyddas förövaren – och inte barnen.

5. Inför en nationell utbildning för jurister och domare där könsnormer, övergrepp, sex som självskada och psykologiska effekter av övergrepp inkluderas.

6. Tillsätt en utredning som endast ser över skyddet av barns sexuella integritet upp till 18 år. Just nu garanteras inte alla barn skydd av den svenska lagen.

DN Debatt. 18 juli 2017

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.