Försvarets framtid

”Starkt försvar behövs även utan hotet från öst”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Osäker värld. Konflikter grundade i nationalism och/eller religion yttrar sig ofta i våld mot utomstående. I dag utspelar sig många av dessa konflikter långt från Sverige, men ingen vet vad som kan hända på 20–30 års sikt. Vi behöver inte ropa på den ryska björnen för att argumentera för ett starkare svenskt försvar, skriver förre ambassadören Sven Hirdman.

Osäker värld. Konflikter grundade i nationalism och/eller religion yttrar sig ofta i våld mot utomstående. I dag utspelar sig många av dessa konflikter långt från Sverige, men ingen vet vad som kan hända på 20–30 års sikt. Vi behöver inte ropa på den ryska björnen för att argumentera för ett starkare svenskt försvar, skriver förre ambassadören Sven Hirdman.

Sverige behöver en bättre säkerhetspolitik och ett starkare försvar, inte därför att Ryssland skulle anfalla Sverige eller de baltiska staterna. Ej heller för att uppfylla den så kal­lade solidaritetsförklaringen, vars budskap till omvärlden är: Hjälp oss eftersom vi inte kan försvara oss själva men i gengäld skall vi försvara andra stater. Den saknar all trovärdighet såväl inom som utom Sverige. Dess enda berättigande vore som en inträdesbiljett i Nato, men det saknar stöd hos det svenska folket.

Det går faktiskt att argumentera för ett starkare och bättre svenskt försvar utan att ropa på den ryska björnen.

Annons:

Vi lever i en osäker värld och ingen vet vad som kan komma att hända på 20–30 års sikt, ett perspektiv som behövs i försvarsplaneringen. Sedan Jesu födelse har i genomsnitt tre storkrig ägt rum i Europa per århundrade. I dag pågår ett flertal väpnade konflikter utanför Europa, många med storpolitiska konsekvenser.

Världen består – oavsett FN och EU – av nationalstater. Trots globaliseringen och integrationspolitiken på olika plan förblir nationalismen livskraftig i de flesta länder samtidigt som andra etniska, ideologiska och religiösa grupper kännetecknas av en stark ”vi och dem”-känsla, vilket inte så sällan yttrar sig i våldshandlingar eller terrorism mot utomstående.

Sverige har liksom andra stater en folkrättslig skyldighet att efter förmåga skydda sitt territorium och hävda vår nationella suveränitet. Detta är inte enbart en börda utan identitetsskapande och bidrar till att stärka den nationella gemenskapen. Det är också något som bättre skulle kunna utnyttjas i integrationspolitiken.

I dagens värld pågår de allvarligaste konflikterna i ett bälte från Sydkinesiska sjön till norra Nigeria – ”the crescent of instability”.

Konflikten om Irans politik har de potentiellt allvarligaste konsekvenserna. Ett angrepp på landet skulle få mycket farliga politiska och ekonomiska följder för hela världen. En lösning på konflikten kan bara nås genom en seriös säkerhetspolitisk dialog mellan USA och Iran.

Inbördeskriget i Syrien är den mest akuta konflikten, som måste lösas genom en övergångsregering av något slag och inte genom ett militärt ingripande.

Den hundraåriga Palestinakonflikten torde endast kunna lösas genom en återgång till den tvåstatslösning som förelåg före 1967 års krig, det vill säga ett judiskt Israel som vetter mot Medelhavet och ett arabiskt-jordanskt Palestina med utlopp till världshaven via Akaba och Röda havet.

Instabiliteten i Afghanistan och Pakistan med kringliggande områden ser inget slut. När de utländska trupperna äntligen lämnat Afghanistan, torde den minst dåliga lösningen bli en maktdelning mellan de starkaste inhemska grupperna.

Ännu svårare är det att se något slut på de ändlösa konflikterna i Sahel-området med dess instabila stater och i de etniska konflikterna i östra Kongo.

Dessa konflikter utspelar sig långt från Sverige och påverkar inte direkt vår försvarssituation så länge som USA och Ryssland inte blandar sig i för häftigt på motstående sidor. Samma sorts potentiella konflikter skulle dock i en orolig framtid kunna tänkas uppstå närmare Västeuropa som en följd av albanska eller ungerska krav på att införliva närliggande områden där etniska albaner eller ungrare är i majoritet.

Den enda etniska konflikt som fullständigt lösts i Europa under efterkrigstiden är faktiskt frågan om Sydtyrolen mellan Österrike och Italien.

För att bättre möta tänkbara hot mot Sveriges säkerhet skulle vi behöva en säkerhetspolitik bestående av följande byggklossar:

• En integrerad utrikesunderrättelsetjänst à la tyska Bundesnachrichtendienst, som noga följer och utvärderar alla hot i omvärlden.

• Ett starkare militärt försvar än dagens med bättre och snabbare förmåga att hävda den nationella suveräniteten. Det starka försvar vi hade från 1940-talet till 1980-talet byggde i stor utsträckning på det militära ”arvet” i form av mobiliseringsförråd, krigsflygplatser, underjordsanläggningar och ett i berget nedsprängt kustartilleri. Detta arv är nu avvecklat på olika sätt.

Det gör att vår försvarsförmåga har minskat betydligt mer än vad som framgår av en enkel jämförelse av de årliga försvarsbudgetarna. I rättvisans namn skall framhållas att ”arvet” numera hade varit omodernt till följd av precisionsvapnens utveckling, men vi har å andra sidan inte lyckats kompensera det bortfall i vår försvarsförmåga som arvet innebar.

• Ett mer utvecklat nordiskt säkerhetspolitiskt samarbete enligt den 13-punktsplan som förre norske utrikes- och försvarsministern Thorvald Stoltenberg lade fram.

• Ett kvalificerat cyberförsvar med stora tekniska resurser, eftersom framtidens krig i hög grad torde bli elektroniska.

• En skarpare fokuserad konfliktlösningsdiplomati inom och utanför FN:s och EU:s ramar. De flesta säkerhetspolitiska konflikter bottnar i enskilda människors fruktan, farhågor och fördomar. Detta löses inte genom toppstyrda stormaktsöverenskommelser utan enbart om förtroende återskapas mellan berörda grupper genom att man lär känna varandra och handlar med varandra.

Visumfrihet och frihandel är bättre fredsinstrument än sanktioner.

• En fredsbevarande bataljon som kan ställas till FN:s och EU:s tjänst.

• En bättre integrationspolitik – till exempel med hjälp av en sex månaders obligatorisk samhällstjänst för alla ungdomar – och en starkare inriktning av biståndspolitiken för att i de berörda emigrationsländerna bygga upp samhällsinstitutioner, som gör det meningsfullt för invånarna att stanna kvar och arbeta i dessa länder.

Sven Hirdman, f d statssekreterare i försvarsdepartementet, krigsmaterielinspektör och ambassadör i Tel Aviv och Moskva

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

vita huset
Foto:Susan Walsh/AP Secret Service kontrollerar gräsmattan.

 Kritik mot säkerheten. ”Posttraumatisk stress” efter 13 år i Irak.

 Under prideparaden i Falun. ”Död åt SD och alla andra borgare.” 22  9 tweets  13 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Fredrik-Reinfeldt-500
Foto:Paul Hansen

 ”Obegripligt beslut.” Reinfeldt avgick plötsligt och oväntat som M-ledare. 1058  108 tweets  944 rekommendationer  6 rekommendationer

Goran-Persson-144
Foto:Sven-Erik Sjöberg

 Tidigare statsministern: Nu har vi fått en riktig örfil till Stockholmsetablissemanget. 156  8 tweets  148 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
regnet
Foto:Lars Lindqvist

 SMHI varnar för dygn med mycket regn. ”Lågtryck över Östersjön styr.” 11  1 tweets  7 rekommendationer  3 rekommendationer

 Översvämningar i Stockholm. Men trafiken rullade på. 2  2 tweets  0 rekommendationer  0 rekommendationer

 Prognosen enligt Weatherpal. Så blir vädret den kommande veckan.

 Snöfall redan i september. Flera centimeter snö hade fallit under natten. 39  2 tweets  37 rekommendationer  0 rekommendationer

Kiruna-Sno-144
Foto:TT

 Ändrar sammansättning. Steg mot metod att förutsäga jordbävningar. 8  6 tweets  2 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: