Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Starkt stöd för försvaret men färre vill gå med i Nato”

Ett drygt decennium av försvarspolitisk inriktning mot militära uppdrag utanför Sveriges gränser har således nu ersatts av ett lika tydligt fokus på återuppbyggnad av en nationell försvarsförmåga, skriver artikelförfattarna.
Ett drygt decennium av försvarspolitisk inriktning mot militära uppdrag utanför Sveriges gränser har således nu ersatts av ett lika tydligt fokus på återuppbyggnad av en nationell försvarsförmåga, skriver artikelförfattarna.

Den nya försvarspolitiken tycks ha stöd i folkopinionen. 74 procent anser att det är viktigt att Sverige har ett starkt militärt försvar. Däremot är trenden med en ökande opinion för Natomedlemskap bruten; de som anser att Sverige ska söka medlemskap har minskat till 33 procent, skriver Joakim Berndtsson, Ulf Bjereld och Karl Ydén.

Den 16 juni 2009 beslöt riksdagen att värnplikten i Sverige skulle vila i fredstid, vilket i praktiken innebar att värnpliktsförsvaret avskaffades. I avsaknad av en allvarlig militär hotbild mot Sverige prioriterades försvar av det svenska territoriet ner, till förmån för ett aktivt deltagande i internationella militära insatser med anställda soldater i alltid tillgängliga militära förband. Försvarskostnaderna som andel av Sveriges BNP tenderade att minska.

I dag är situationen närmast helt förändrad. Värnplikten har återupplivats (om än i liten skala). Försvar av Sveriges territorium står återigen i centrum och deltagande i internationella insatser tonas ned, åtminstone i retoriken. Försvaret har fått extra pengar och flera av de politiska partierna tycks tävla om att bjuda över varandra om vem som vill öka försvarskostnaderna mest.

Ett drygt decennium av försvarspolitisk inriktning mot militära uppdrag utanför Sveriges gränser har således nu ersatts av ett lika tydligt fokus på återuppbyggnad av en nationell försvarsförmåga. I bakgrunden till denna utveckling ser vi en ökad osäkerhet i världsläget med en aggressivare rysk utrikespolitik, Donald Trump som nyvald president i USA, ett Storbritannien som valt att lämna EU och en överlag ökad vurm för det nationella.

Den största enskilda förändringen återfinns inom Centerpartiet, där andelen anhängare av ett svenskt Nato-medlemskap har minskat med 17 procentenheter, från 52 till 35 procent 2016.

Hur har då den svenska väljaropinionen påverkats av denna händelseutveckling? Finns det stöd för omsvängningen från en globalt inriktad svensk försvars- och säkerhetspolitik till en inriktning där förmågan att försvara svenskt territorium står i centrum?

SOM-institutet vid Göteborgs universitet har sedan 1988 undersökt svenska folkets syn på försvarskostnaderna. Den nationella SOM-undersökningen 2016 visar att svenska folkets önskan att minska försvarsutgifterna i dag ligger på en historiskt låg nivå. Endast 14 procent anser att det är ett bra förslag att minska försvarsutgifterna, medan 53 procent anser att det är ett dåligt förslag. Det är det lägsta stödet för att minska försvarsutgifterna sedan SOM-institutet började ställa frågan i slutet av 1980-talet. I början och mitten av 1990-talet var proportionerna de omvända – då var det närmare 60 procent som ville minska försvarsutgifterna, medan ungefär 15 procent ansåg att det var ett dåligt förslag.

På en ny fråga i SOM-undersökningen anser 74 procent att det är ”viktigt att Sverige har ett starkt militärt försvar”. Endast 14 procent anser att försvaret inte är viktigt, medan 12 procent inte har någon uppfattning.

Stödet för värnplikten har ökat kraftigt. I 2016 års undersökning anser 62 procent att dess återinförande vore ett bra förslag, mot 51 procent år 2015 och 40 procent år 2013. Bland de politiska partierna återfinns det starkaste stödet för ett återinförande av värnplikten bland Sverigedemokraternas sympatisörer.

Har då också den svenska Nato-opinionen påverkats av den försvarspolitiska förändringen där Sveriges territorium ställs i centrum och deltagande i olika internationella insatser tonas ned? SOM-institutet har undersökt svenska folkets inställning till Nato-medlemskap varje år sedan 1994. Fram till och med år 2012 var opinionen i frågan stabil – andelen som ansåg att Sverige inte skulle söka medlemskap i Nato var två till tre gånger så stor som andelen som ansåg att Sverige borde ansöka om medlemskap. År 2013 förändrades opinionen. Nato-motståndet minskade och andelen som ansåg att Sverige borde ansöka om Nato-medlemskap ökade. Sedan dess har den svenska opinionen blivit alltmer positiv till ett Nato-medlemskap och år 2015 var Nato-anhängarna för första gången något fler än Nato-motståndarna.

Resultaten från 2016 års undersökning visar att trenden med en alltmer positiv Nato-opinion nu åtminstone tillfälligt är bruten. Andelen som anser att det är ett bra förslag att Sverige söker medlemskap i Nato har 2016 minskat till 33 procent, mot 38 procent 2015. Andelen som anser att det är ett dåligt förslag har ökat till 32 procent, mot 31 procent 2015. Andelen som anser att det är ett varken bra eller dåligt förslag uppgår till 35 procent, motsvarande andel uppgick till 31 procent 2015.

Nato-opinionen följer blockpolitiken. Nato-motståndet är störst bland sympatisörer till Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Feministiskt initiativ, och Socialdemokraterna. Nato-motståndet är lägst bland sympatisörer till Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Centerpartiet. Nato-motståndet är också lågt bland Sverigedemokraternas sympatisörer. Den största enskilda förändringen återfinns inom Centerpartiet, där andelen anhängare av ett svenskt Nato-medlemskap har minskat med 17 procentenheter, från 52 till 35 procent 2016.

Det finns inga entydiga tecken på ett ökat motstånd mot att Sverige deltar i internationella militära insatser. Visserligen har andelen som anser att Sverige bör delta i en militär insats mot Islamiska staten (IS) minskat en aning, från 41 procent år 2015 till 36 procent år 2016. Men andelen som anser att Sverige helt bör avstå från att delta i militära insatser utomlands uppgår år 2016 endast till 25 procent, mot 37 procent när frågan ställdes senast år 2014.

Den nya svenska försvars- och säkerhetspolitiken tycks således ha ett hyggligt stöd i folkopinionen. Politiken har knappast förändrats för att folkopinionen knuffat politikerna framför sig. Sannolikt är det omvärldsutvecklingen som vridit politiken till positioner som av tradition haft stöd i opinionen, samtidigt som politikernas starka fokus på det nationella försvaret kan ha förstärkt dessa strömningar.

Överhuvudtaget står Sverige och det svenska i fokus för samhällsdebatten. Partiledarnas snarast samfällda hyllningar till den svenska nationen i Almedalen förra sommaren var ett tidens tecken.

Det är förståeligt att försvars- och säkerhetspolitiken i dessa oroliga tider lägger stor vikt vid ett försvar av det nationella territoriet. Samtidigt är det viktigt att satsningar på försvaret inte blir ensidiga och leder till isolationism och ovilja till internationella samarbeten kring freds- och säkerhetsfrämjande åtgärder.

DN Debatt. 15 juni 2017

Debattartikel

Nationalekonomerna Magnus Carlsson och Stefan Eriksson:
”Tydlig åldersdiskriminering redan från 40-årsåldern”

Repliker

Lennart Hedström och Claes Åberg, TRR Trygghetsrådet:
”Inte nattsvart för den som fyllt 40”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.