Den senaste tidens händelser i Nordafrika och Mellanöstern ställer i blixtbelysning ett konstant hot mot internationell fred och säkerhet. Konflikterna i världen har i grunden samma orsak: demokratin och rättsstaten saknas.

Vad som måste göras kan inte uttryckas bättre än i det dagsaktuella förordet till FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948:

”Eftersom det är väsentligt för att människorna inte som en sista utväg skall tvingas att tillgripa uppror mot tyranni och förtryck att de mänskliga rättigheterna skyddas genom rättsstatens principer”

FN borde systematiskt analysera hur medlemsstaterna uppfyller rättsstatens krav. När jag för några år sedan föreslog detta vann tanken dock inget gehör.

På initiativ av William H Neukom, före detta ordförande i det amerikanska advokatsamfundet, har nu skapats ett projekt, the World Justice Project (WJP), inom vilket planen omsatts i praktiken.

WJP har inlett en systematisk undersökning av världens länder ur ett rättsstatligt perspektiv. Den presenteras i form av ett index som finns på nätet. Avsikten är inte att peka ut enskilda stater och skämma ut dem, utan att bistå dem i arbetet med att stärka rättsstaten.

I en första omgång har 35 stater undersökts, bland dem Sverige. År 2012 skall 100 av FN:s 192 medlemsstater ha undersökts.

Vad som menas med rättsstaten eller det engelska uttrycket Rule of Law kan alltid diskuteras. WJP använder sig av följande definition:
1. Regeringen, dess företrädare och tjänstemän är ansvariga under lagarna.
2. Lagstiftningen är klar, kungjord, stabil och rättvis och skyddar grundläggande fri- och rättigheter, inklusive säkerheten till person och egendom.
3. Den process genom vilken lagarna stiftas, administreras och upprätthålls är tillgänglig, rättvis och effektiv.
4. Rättvisan skall vara tillgänglig genom kompetenta, oberoende och etiska rättstjänare, advokater eller andra företrädare, och domare i tillräckligt antal, som har tillräckliga resurser, och som återspeglar sammansättningen i det samhälle de tjänar.

Vid undersökningen granskas staterna på följande områden: regeringsmaktens avgränsning;frånvaro av korruption; klar, kungjord och stabil lagstiftning; ordning och säkerhet; grundläggande fri- och rättigheter; offentlighet i förvaltningen; respekt för givna föreskrifter; möjligheter att lösa tvister; effektiv straffrättsskipning.

En jämförelse visar att resultatet för Sveriges del är positivt. Men det finns utrymme för förbättringar också för vår del på områdena ordning och säkerhet, grundläggande fri- och rättigheter, möjligheterna att lösa tvister och effektiv straffrättskipning.

Vid en WJP-konferens i Kuala Lumpur i januari i år diskuterade vi hur man bäst omsätter indexet i praktiken. Det var då som tanken på denna artikel föddes. Den fick ytterligare näring genom statsministerns och biståndsministerns med flera artikel på DN Debatt (27/1) om Sveriges goda exempel vid World Economic Forum. Mina intryck från ett stort internationellt rättsligt forum i Sankt Petersburg den 20 maj bidrog också. I sitt också självkritiska tal till de 700 deltagarna från många länder fokuserade president Dimitrij Medvedev på rättsstaten. Bland de svenska medverkande fanns justitieminister Beatrice Ask.

Indexet visar att många stater har lång väg att gå på detta område. Just därför är det viktigt att Sverige föregår med gott exempel genom att visa att man tar undersökningen på allvar och anstränger sig för att åstadkomma förbättringar.

Man skulle till och med kunna se saken i ett biståndsperspektiv. Sverige har ett gott anseende här med vårt fokus på demokrati och mänskliga rättigheter. Det vi själva gör på detta område gynnar också vårt biståndsarbete genom det goda exemplets makt.

Med hänvisning till det sagda vill jag uppmana regeringen att ta ett kraftfullt initiativ med utgångspunkt i indexet.

Rättsstaten kräver inte bara skickliga och omdömesgilla poliser, ett effektivt åklagarväsende, oberoende och opartiska domare och en fri advokatkår. Den är beroende av insatser av personer långt utanför juristernas krets. Inte minst viktigt är det att ansvariga politiker på central, regional och lokal nivå har insikt om rättsstatens betydelse.

Här skall också nämnas de många som i olika sammanhang utövar myndighet i förhållande till enskilda medborgare. Hit hör tjänstemän inom skatteväsendet, socialtjänsten och många andra verksamheter som staten, landstingen och kommunerna svarar för. Försvarsmaktens ställning i en rättsstat bör också uppmärksammas.

Regeringen och berörda myndigheter bör alltså noga analysera WJP:s index såvitt avser Sverige och ta denna analys till utgångspunkt för en allmän diskussion om stärkande av rättsstaten inte bara på de områden som undersökningen avser.

Som ett första steg bör regeringen uppdra åt departementens rättschefer att tillsammans systematiskt gå igenom indexet och de frågor som aktualiseras av detta för att identifiera områden där förbättringar kan genomföras och föreslå lämpliga åtgärder och tillvägagångssätt.

Men också andra har en viktig roll att spela här. Frivilligorganisationerna är självklara i sammanhanget, främst Sveriges advokatsamfund med sin särställning enligt lag, Polisförbundet och Sveriges domareförbund. Amnesty, Human Rights Watch och Transparency International är givna aktörer.

Rättsstatsfrågan bör emellertid diskuteras i ett vidare perspektiv, särskilt inom universiteten och organisationerna på skolans område. Det måste finnas en insikt om rättsstatens betydelse nationellt och internationellt också på gräsrotsnivån. Journalister och andra företrädare för medierna har här ett särskilt ansvar.

Mot den bakgrunden vill jag uppmana frivilligorganisationerna att fördjupa sig i ämnet, informera sina medlemmar och överväga vilka insatser de kan göra. WJP har framställt utbildningsmaterial för ändamålet.

Denna artikel riktar sig också till företrädare för näringslivet med särskild hänvisning till det av FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan initierade Global Compact. Dess syfte är att främja ett socialt och miljömedvetet ansvarstagande hos företagen på områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och kampen mot korruptionen. Sambandet med Corporate Social Responsibility är givet.

Sammanfattningsvis bör WJP:s rättsstatsindex studeras i så vida kretsar som möjligt. Regeringen bör ta ett övergripande initiativ. Andra bör delge regeringen tankar och förslag med sikte på att stärka rättsstaten på olika sätt.

”Land skall med lag byggas”, heter det. Men den nationella lagstiftningen måste numera också respektera folkrätten, särskilt reglerna om skydd för de mänskliga fri- och rättigheterna. Sverige och likasinnade länder bör därför vara goda förebilder och ta rättsstatsindexet på allvar så att de också på det sättet bidrar till att stärka rättsstaten världen över.

Hans Corell
ambassadör, fd rättschef i Justitiedepartementet, UD och Förenta Nationerna