Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Staten bör ge mer stöd till skolor med behov”

Tillgången på lärare ska förbättras genom fler behörighetsgivande och behörighetskompletterande utbildningar vid sidan av de reguljära lärarutbildningarna, skriver Jan-Eric Gustafsson.
Tillgången på lärare ska förbättras genom fler behörighetsgivande och behörighetskompletterande utbildningar vid sidan av de reguljära lärarutbildningarna, skriver Jan-Eric Gustafsson. Foto: Beatrice Lundborg

Resursfördelningen i skolan är inte tillräckligt behovsstyrd. Ett av de förslag vi presenterar i dag är en statlig delfinansiering till undervisning och elevhälsa som fördelas med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund. På sikt bör den statliga resursstyrningen stärkas ytterligare, skriver Jan-Eric Gustafsson, Skolkommissionens ordförande.

Skolkommissionen har regeringens uppdrag att lämna förslag som leder till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och ökad likvärdighet i skolan. Vi presenterar i dag vårt slutbetänkande.

Kommissionens förslag syftar till att stärka och utjämna förutsättningarna för hög kvalitet i undervisningen, vilket är nyckeln till förbättrade kunskaper. Förslagen bildar en samlad strategi med ett stärkt statligt engagemang genom ökat stöd och tydligare styrning av skolan.

Foto: DN Nationella målsättningar. Skolkommissionen har satt upp förbättringsmål för skolresultaten, undervisningens kvalitet och likvärdigheten. Målsättningarna ska förankras brett i skolväsendet och följas upp nationellt och lokalt.

Foto:  Skolhuvudmän med tillräcklig kapacitet. Alla kommuner och ägare till fristående skolor måste ha förmåga att följa hela sin verksamhet, upptäcka och analysera brister och utvecklingsbehov och sätta in förbättringsåtgärder. De måste kunna styra och fördela resurser så att de används rationellt och ha förmåga att anordna effektiv och vetenskapligt förankrad kompetensutveckling för sina lärare och rektorer. Många huvudmän behöver ett aktivt stöd för att nå denna kapacitet. Därför ska staten bygga upp en stödjande och stärkande verksamhet genom en skolmyndighet på regional nivå. Myndigheten ska också i resultatdialoger med varje huvudman följa upp de nationella målsättningarna. Ett ökat samarbete och samverkan mellan skolor och huvudmän, skolmyndigheten, lärosäten och näringsliv skapar starka utvecklingsmiljöer för skolväsendet i regionen. Gymnasieskolans planering och dimensionering behöver förändras med ett stärkt nationellt ansvar, så att utbudet av nationella program blir mer likvärdigt över landet och resursanvändningen mer rationell.

Kommissionen föreslår tydligare läroplaner när det gäller trygghet och studiero, respektfullt uppträdande och elevens eget ansvar för skolarbetet, i syfte att ge tydliga signaler till elever, vårdnadshavare och alla som arbetar i skolan.

Foto:  Behovsstyrd resursfördelning. Resursfördelningen i skolan är inte tillräckligt behovsstyrd. Kommissionen föreslår en statlig delfinansiering till undervisning och elevhälsa. De statliga medlen fördelas med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund. Många huvudmän får därmed avsevärt förstärkta resurser och får stöd i att utnyttja dem på ett evidensbaserat sätt, till exempel att fördela lärar- och skolledarresurser, minska klasstorlekar, öka lärartätheten eller stärka kompetensutvecklingen. Den starka fördelningsprofilen förbättrar förutsättningarna för skolans kompensatoriska uppdrag. På sikt bör den statliga resursstyrningen stärkas ytterligare. Rätt använd kommer resursförstärkningen att leda till högre kvalitet i undervisningen och förbättrade resultat, särskilt för i dag lågpresterande elevgrupper. Detta är viktigt både för att förbättra likvärdigheten och för att höja den nationella resultatnivån. Kommissionen vill också se ett nationellt sammanhållet system med forskningsbaserade metoder och arbetssätt gällande insatser för elever i behov av särskilt stöd. Utgångspunkten ska vara att tidigt förebygga skolsvårigheter i stället för att sent i utbildningen försöka reparera följderna av dem.

Foto:  Kompetensförsörjning. Tillgången på lärare ska förbättras genom fler behörighetsgivande och behörighetskompletterande utbildningar vid sidan av de reguljära lärarutbildningarna. Lärarprogrammens kvalitet förbättras genom samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän och en förstärkt vetenskaplig grund. Systematisk och vetenskapligt förankrad kompetensutveckling, som bygger på ett stärkt samband mellan praktik och forskning, kollegialt lärande och externt stöd ska utvecklas och göras brett tillgänglig.

Foto:  Professionsprogram för lärar- och skolledaryrkena. Kommissionen föreslår ett professionsprogram med syftet att främja lärares och skolledares professionella utveckling. Ett antal kvalifikationsnivåer och utvecklingsspår etableras med tydlig koppling till kompetensutveckling. Lärares och rektorers autonomi och makt över yrkesfrågorna ökar genom att de får starkt inflytande över hur programmet utformas. Staten och huvudmännen ska värna lärarnas och rektorernas kärnuppdrag: undervisning respektive organisation och ledning av skolan.

Foto:  Trygghet och studiero. Kommissionen föreslår tydligare läroplaner när det gäller trygghet och studiero, respektfullt uppträdande och elevens eget ansvar för skolarbetet, i syfte att ge tydliga signaler till elever, vårdnadshavare och alla som arbetar i skolan. Tillsammans med bättre förutsättningar för elevhälsan kommer detta att gynna arbetsmiljön och därmed kvaliteten i undervisningen.

Foto:  Likvärdighet, skolval och minskad skolsegregation. Tillgången till utbildning, liksom utbildningens kvalitet, ska vara likvärdig. Elevens hembakgrund ska inte avgöra skolresultatet. Skolsegregation utifrån socioekonomisk och etnisk bakgrund riskerar att leda till kvalitetsskillnader mellan skolor och till ökade spänningar i samhället och måste motverkas. En ökad likvärdighet höjer också enligt internationella erfarenheter den nationella resultatnivån. Det ska nås genom kompensatorisk resursfördelning, tidigt förebyggande insatser mot skolsvårigheter, riktat stöd till skolor med utmaningar och en stark betoning på systematisk kompetensutveckling på vetenskaplig grund. En bestämmelse föreslås om att huvudmännen ska sträva efter socialt allsidigt sammansatta skolor, till exempel så att kommuner beaktar detta i sin samhällsplanering när bostadsområden och kommunikationer utformas. Ett system med aktivt skolval till förskoleklass och grundskola föreslås, där vårdnadshavare och elever får stöd inför valet genom saklig och rättvisande information. Det kan leda till mer blandade skolor. Kommissionen vill också i samma syfte ha förändrade regler för hur urval ska gå till när antalet sökande överstiger antalet platser.

Skolkommissionens förslag lägger grunden för en stabil och långsiktig resultatförbättring så att skolan får en stark roll för integration, individers utveckling samt tillväxt. Låga eller ofullständiga betyg från årskurs 9 är, oavsett socioekonomisk bakgrund, den starkaste riskfaktorn för framtida psykosociala problem som till exempel missbruk och kriminalitet. Omvänt är frånvaron av skolmisslyckande den starkaste skyddande faktorn. För individen riskerar ett skolmisslyckande att innebära försenad etablering på arbetsmarknaden, begränsade yrkesval, försämrade möjligheter till egen försörjning samt psykisk ohälsa. De samhällsekonomiska kostnaderna för staten, kommunerna och näringslivet blir sammantaget mycket höga.

Men en god utbildning för alla är inte bara en ekonomisk investering. En skola som ger alla elever en bra grund för sina livsval och för personlig utveckling är ett fundament för ett demokratiskt välfärdssamhälle.

Bakgrund. Skolkommissionen

Tillsattes av regeringen den 1 april 2015.

Har haft i uppdrag att lämna förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet i skolan.

I ett tidigare delbetänkande redovisade kommissionen bland annat förslag till nationella målsättningar och en långsiktig plan med utvecklingsområden (SOU 2016:38).

I dag presenterar kommissionen sitt slutbetänkande, som innehåller en samlad strategi med konkreta förslag inom de utvecklingsområden som identifierades i delbetänkandet och en tidsplan för genomförandet samt nödvändiga författningsändringar (SOU 2017:35).

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.