”Staten har misslyckats med stöd till funktionshindrade”
Publicerat 2010-06-29 00:50
Socialstyrelsen i ny rapport: Stora skillnader i levnadsförhållanden mellan funktionshindrade och befolkningen i övrigt – trots tio års politiskt arbete. Det har gått tio år sedan riksdagen slog fast de handikappolitiska målen som säger att personer med funktionsnedsättning ska ha lika förutsättningar för goda levnadsförhållanden som andra medborgare. Men gapet mellan idé och verklighet är stort. Socialstyrelsens rapport ”Alltjämt ojämt”, som publiceras i dag, bygger på en undersökning av 57 500 vuxna funktionshindrade personer. Den visar att funktionshindrade bland annat har sämre utbildning, arbete, ekonomi och hälsa. Särskilt tuffa livsvillkor har personer mellan 20 och 29 år med psykisk ohälsa, skriver Håkan Ceder och Karin Flyckt.
Dela med andra:
Bakgrund: SoL och LSS
I socialtjänstlagen, SoL, finns bestämmelser om medborgarnas rättigheter till ekonomiskt och socialt stöd och om de skyldigheter som kommunerna har. Kommunerna har ett särskilt ansvar för vissa grupper, som människor med funktionshinder.
LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra.
Källa: Socialstyrelsen
Rapporten ”Alltjämt ojämt” lämnas över till regeringen i dag. Den bygger på en undersökning om livsvillkoren för 57 500 vuxna funktionshindrade personer med insatser från socialtjänsten enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Det handlar bland annat om personer med psykisk funktionsnedsättning, utvecklingsstörning, rörelsehinder, talsvårigheter och synnedsättning. Resultaten visar på stora skillnader i levnadsförhållanden mellan funktionshindrade och befolkningen i övrigt. Det gäller samtliga undersökta områden – utbildning, arbete, ekonomi, aktiv fritid och hälsa med boendestandard som enda undantag.
Mest oroväckande är situationen för personer i åldern 20–29 år med insatser enligt socialtjänstlagen. I gruppen finns många personer med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. Många har en låg utbildningsnivå och står helt utanför arbetsmarknaden samtidigt som de har en svag personlig ekonomi och en mindre aktiv fritid. I rapporten konstaterar Socialstyrelsen behovet av fördjupade analyser och ansträngningar inom flera områden:
• Se över stödsystemens inlåsningseffekter. Personer med funktionsnedsättning tillhör samhällets låginkomsttagare med en klart lägre ekonomisk standard än andra grupper. Till stor del förklaras det av att många sedan unga år har sjuk- eller aktivitetsersättning eller ekonomiskt bistånd som huvudsaklig inkomstkälla. Detta är inkomstkällor som bara täcker det nödvändigaste utgifterna och de riskerar ett liv strax ovanför fattigdomsstrecket.
Att kompensera för den låga inkomsten är möjligt till en viss gräns, men för att den ekonomiska situationen verkligen ska förbättras krävs att en högre andel kommer ut på arbetsmarknaden. Trots att varken sjuk- eller aktivitetsersättning eller ekonomiskt bistånd är avsedda som permanenta inkomstkällor visar undersökningens resultat att så är fallet för många. Det förstärker den ekonomiska utsattheten ytterligare. Socialstyrelsen anser att regeringen bör initiera en översyn av den ekonomiska situationen för personer med insatser enligt SoL eller LSS. Särskilt angeläget är att titta närmare på den dåliga ekonomin och det långvariga beroendet av ekonomiskt bistånd bland dem med psykisk ohälsa i åldern 20–29 år.
• Fler behöver gymnasieutbildning. Vuxna personer med funktionsnedsättning har väsentligt lägre utbildningsnivå än befolkningen i övrigt. Få fortsätter till eftergymnasial utbildning. En stor andel personer med insatser enligt socialtjänstlagen, där psykisk ohälsa är vanligt, saknar gymnasieutbildning. I åldern 20–29 år har varannan enbart grundskoleutbildning jämfört med var tionde i motsvarande ålder i befolkningen. Psykisk sjukdom bryter ofta ut i unga år just när personer är mitt i sin utbildning och funktionsnedsättningen riskerar att försvåra fortsatta studier. Det krävs fördjupade analyser av vad som kan göras för att möjliggöra för fler att gå vidare till gymnasial utbildning. Vidareutbildning och fortbildning är extra viktigt för den här gruppen och bör vara ett inslag i personernas rehabilitering.
• Arbetsförmågan måste tas tillvara. Anknytningen till arbetsmarknaden är betydligt svagare för personer med funktionsnedsättning än för totalbefolkningen – cirka 10 procent jämfört med runt 80 procent. Att nio av tio personer med funktionsnedsättning står utanför arbetslivet får återverkningar på en rad andra områden. Det bidrar till en svag privatekonomi, det riskerar att leda till isolering och minskar möjligheterna till aktivitet och delaktighet. Därför är rätten till arbete en av grundbultarna i handikappolitiken, och därför krävs det mycket mer av krafttag för att öppna arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.
• Öka tillgängligheten till en rikare fritid. Personer med insatser enligt LSS och SoL deltar i mindre utsträckning i kultur- och nöjeslivet samt motions- och friluftslivet än befolkningen i stort. De reser inte heller bort på semester eller har tillgång till dator och internet i samma utsträckning som totalbefolkningen. Det finns inga skäl att tro att alla funktionshindrade har en mindre benägenhet eller vilja att ägna sig åt fritidsaktiviteter än andra. Det annorlunda fritidsmönstret är snarare en konsekvens av bristande tillgänglighet, sämre ekonomiska förutsättningar och brister i olika stödsystem.
• Se över läkemedelsförskrivningen. Psykofarmaka är mycket vanligt bland personer med utvecklingsstörning och autism. Särkilt anmärkningsvärt är att var femte använder läkemedel mot schizofreni och psykoser. Många får omoderna läkemedel, som ger ökad risk för biverkningar. Att läkemedel dessutom ofta skrivs ut i avrådda kombinationer tyder på att deras läkemedelslistor revideras för sällan. Ångestdämpande medicin skrivs också ut i hög grad till personer med utvecklingsstörning eller autism, troligen för att hantera beteendestörningar. Trots att det i dag finns ett flertal pedagogiska och kognitiva metoder för att behandla till exempel utagerande beteende och dålig impulskontroll. Även dessa läkemedel innebär risk för biverkningar, i form av ökad aggressivitet och förhöjd oro. Att samtliga dessa brister i jämlikhet konstateras samma år som den nationella handlingsplanen för handikappolitiken löper ut visar på behovet av förnyade ansträngningar. Regeringen har utlovat en ny handikappolitisk strategi som ska säkerställa att mer blir gjort och att roller och ansvar blir tydligare.
De områden som ingår i vår undersökning – ekonomi, hälsa, fritid, utbildning och arbete – samspelar och förstärker varandra. De är alla av grundläggande betydelse för våra livsvillkor. Socialtjänstens insatser för personer med funktionsnedsättningar utgör en viktig del men kan inte isolerat utjämna skillnaderna. För att de handikappolitiska målen ska bli verklighet måste hela samhället mobiliseras. Särskilt viktigt är att arbetsförmedlingen och utbildningsväsendet inkluderas mer i arbetet.
Håkan Ceder, överdirektör Socialstyrelsen
Karin Flyckt, utredare Socialstyrelsen
Visar 1-10 av 61. Per sida:
Du "sann kapitatalist", om inte så många klåpare flyttat pengar och värdepapper hade vi inte haft någon finanskris och fler i produktionen.
Signatur Frihet, broderskap och jämlikhet.
karl juvel, 00:42, 6 juli 2010. Anmäl
Man kan verkligen säga att staten själv har varit funktionshindrad när det gäller att se till att sköta sina uppdrag gentemot uppdragsgivarna vilka är medborgarna. Sättet myndigheterna försöker skjuta över ansvaret på varandra är en studie i höjda kostnader på längre sikt vilka ibland genererar den kortsiktiga besparingen. Konsten att lyfta ett ägg kräver samarbete mellan fingrarna - men många vill se vackra ut i kameran och säger omelette utan att förstå det.
Vilken sjuk kommenterings funktion som tvingar folk att dela på sina kommentarer
(förtidspension) för att ni anser att jag inte kan tillföra något till arbetsmarknaden.
Detta och era skrämmande dåliga insatser för funktionshindrade i övrigt visar att moderaterna inte vill att funktionshindrade ska ha fullvärdigt liv. Socialdemokraterna inledda den nu tragiska utvecklingen i början på 90 talet när man tog bort förtidspensionen och jämställde funktionshindrade med sjuka
till maximalt 101 760 kronor per år. Många funktionshindrade har garantiersättning eftersom de beviljats aktivitetsersättning i unga år.
Gruppen har dessutom en arbetslöshet på 90 %
Svaret som Anders Borg gav på min direkta fråga om varför inte funktionshindrade med förtidspension räknades in bland de pensionärer som skulle få sänk skatt var ” Det måste löna sig och arbeta ” Ja det gör jag gärna efter mina förutsättningar, men ni har ju själva gett mig sjukersättning tillsvidare (förtidspens
när de föreslog sänk skatt på pensioner för personer över 65 år men inte för funktionshindrade Det visar vilken sjuk människosyn moderater har.
De flesta funktionshindrade med sjukersättning har 64 procent av den inkomst som Försäkringskassan antar att personen skulle ha om hon eller han förvärvsarbetade (så kallad antagandeinkomst).
Den som inte har haft någon inkomst eller för låg inkomst när den fick sjukersättning får garantiersättning som år 2010 uppgår till maximalt 101 760 kronor per å
denna person kan inte förväntas kunna arbeta.
Moderat syn på människor är Den rika personen är värd sin egendom den icke besuttna är värd sitt värde som arbetskraft åt de besuttna och har han eller hon inte förmågan att arbeta så ska han eller hon leva på svältnivå för att utgöra ett tryck på låglönearbetare och sjuka att vara nöjda med sin situation.
Att moderater inte tycker funktionshindra har fullt människovärde bevisades för mig när de föreslog sänk skatt på pensioner för personer över 6
Moderat människosyn
Jag är skrämd över hur moderater ser på funktionshindrades livssituation. Jag är tidigare politiker i ett av alliansens partier men har sedan i höstas bytt sida eftersom flera bekanta råkat ut för följande. De har gått på sjukersättning i många år men fått den indragen och hänvisas till af och socialbidrag för att efter denna tid åter få sjukersättning. Det är en skrämmande syn på människan att först ta bort deras försörjning och sedan utreda dom för att komma fram till Oj
inte ser ut som någon tragedie, i jämförelse med vilken samhällets KASTAn har nya svenskar som är kvinnor, med svensk pass och talande med brytning och ´deras svenska barn, som behandlas som pestsmittade och även uteliggaren och ´´narkóman har högre status än sådana kvinnor. Tänk dig, om du är pestsmittad, då det är bättre att vara handikappad, än att ´få status "ensam kvinna, nysvensk,talande med brytning på svenska ", då de svenska inte handikappabarnen behandlas som pestsmittade automatiskt.
det är naturligtvist synd, men, 22:51, 1 juli 2010. Anmäl
Funktionsnedsatta dör i förtid av att vara arbetsösa, lågutbildande, låinkomstagare med svårighet till bred social kontakt. Ohälsan är väl utbredd. Har fått föredra ett program om hälsoskola för folkhälsinistern statssekretera som enligt forskning betalar sig men poltiker gör inget. Fick nej att bekosta och trycka visitkort som landstingskandidat då hälsoskola för funktionsnedsatta med tjugo ämnen byggd på Skolverket kurs hälsopedagogik inte är är liberal folkpartipolitik. Fp förnyare tiga skall
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
