DN Debatt

”Staten måste ta ekonomiskt ansvar för bostadsbyggandet”

Regeringens mål är 250.000 nya bostäder fram till 2020, skriver Mehmet Kaplan (MP), bostads- och stadsbyggnadsminister.
Regeringens mål är 250.000 nya bostäder fram till 2020, skriver Mehmet Kaplan (MP), bostads- och stadsbyggnadsminister. Foto: Nicklas Thegerström

Exceptionellt läge. Den akuta bostadsbristen drabbar unga, studenter och ­nyanlända hårt. Efter flera decennier står det klart att marknaden inte klarar att lösa krisen. Nu måste staten ta ekonomiskt ansvar för att fler bostäder byggs, skriver bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan (MP).

Sverige behöver en långsiktig och hållbar bostadspolitik för alla. Bostadsbristen riskerar framtidens tillväxt, minskar rörligheten och försvårar matchningen på arbetsmarknaden. Det kräver att staten är mer aktiv och stöttar kommunerna i deras bostadsförsörjningsansvar. Sverige har under lång tid, på många orter, haft en akut bostadsbrist. Vi löser inte bostadsbristen över en natt, men vi kan ta avgörande steg för att skapa hållbara förutsättningar för framtiden.

I dag står uppemot 300.000 unga vuxna mellan 20 och 27 år utan egen bostad. Över hälften av Sveriges kommuner uppger att de har bostadsbrist. Den akuta bostadsbristen drabbar framför allt länens större städer och Sveriges högskoleorter. Denna omfattande urbanisering ställer helt andra krav än tidigare. Den ställer högre krav på vem vi bygger för, men också hur vi bygger Sverige.

Bostadsbristen drabbar även nyanlända, som har lämnat krig och förföljelse och som genom uppehållstillståndet har fått ett nytt hopp om ett bättre liv i Sverige. Deras möjligheter att etablera sig i det svenska samhället riskerar att försenas om de får tillbringa lång tid i ett anläggningsboende. En snabb övergång till ett fungerande boende är nödvändigt för att människor ska få en bra start i samhället.

De bostäder vi bygger i dag ska stå i många år. Ur ett klimat- och miljöperspektiv är det därför viktigt att vi använder de möjligheter som finns för att bygga rätt från början. Inom bostads- och stadsutvecklingspolitiken finns flera viktiga verktyg för att hantera klimatutmaningen och ställa om samhället i en hållbar riktning. När vi bygger tätt, högt och med färre parkeringsplatser skapar vi också möjligheter till fler prisvärda och yteffektiva bostäder.

Det byggs alltför få bostäder i Sverige. Det råder underskott på framför allt hyresrätter, oavsett geografiskt läge på bostadsmarknaden. Efterfrågan på främst små lägenheter är stor. Bostadsbristen skapar långa köer till hyresrätter och höga priser på bostadsrätter. Det gör det svårare för framför allt unga och studenter att ta steget in på bostadsmarknaden, särskilt eftersom många i gruppen saknar en fast anställning.

Regeringens målsättning är tydlig: för att lösa bostadsbristen måste det byggas fler bostäder. Vårt mål är 250.000 bostäder fram till 2020. Fokus ska ligga på hållbara bostäder som kan efterfrågas av människor med vanliga inkomster. Det kommer att krävas aktiva åtgärder på flera områden för att detta ska bli verklighet.

1. Staten tar ett större ansvar för fler bostäder. Sverige befinner sig i en situation med allvarlig bostadsbrist. Det är ett exceptionellt läge som kräver att staten går in och stöttar kommunerna i deras bostadsförsörjningsansvar. Efter flera decenniers bostadsbrist är det tydligt att marknaden inte ensam kan lösa bostadsbristen i Sverige. Därför behöver staten ta ett större ekonomiskt ansvar för att se till att det byggs fler bostäder. Incitament för ett ökat bostadsbyggande är viktigt för hela samhällsutvecklingen – människor har rätt till en bra bostad och det är förutsättningen för utveckling av näringslivet, högskolorna och alla tillväxtorter.

2. Fokus på unga, studenter och nyanlända. Den akuta bostadsbristen drabbar unga, studenter och nyanlända hårt. För att snabbt få till ett fungerande boende för dessa grupper undersöker regeringen just nu flera förslag. Ett handlar exempelvis om att effektivisera leveranser och uppförande av moderna och flexibla modulbostäder. Dessa kan på ett flexibelt sätt användas som bostäder för nyanlända men också som studentbostäder. Regeringen ser också ett behov av att säkerställa tryggheten för dem som bor i andra hand, något som många unga, studenter och nyanlända gör. Här har vi gett Boverket i uppdrag att utvärdera lagen om uthyrning av egen bostad, för att få en tydligare bild av dess konsekvenser.

3. Hållbar stadsbyggnad. Dagens nyproducerade bostäder håller oftast hög kvalitet när det gäller energieffektivitet. Mer fokus behöver läggas på att minska klimatutsläppen från byggmaterialen och själva byggprocessen, samt på att energieffektivisera det äldre bostadsbeståndet, särskilt i miljonprogrammet. Regeringen aviserade i höstbudgeten en halv miljard kronor per år från och med 2016 till energieffektiviseringar av framför allt miljonprogrammets flerbostadshus. När regeringens budget röstades ner i höstas försenas nu åtgärderna, men regeringens ambitioner om energieffektivisering kvarstår.

4. Kollektivtrafiksatsningar öppnar upp för fler bostäder. En satsning på kollektivtrafik är också en satsning på fler bostäder. Regeringens uppdrag till Trafikverket om så kallade stadsmiljöavtal innebär att kommuner, landsting och regioner ska kunna söka statlig medfinansiering till lokala och regionala investeringar i kollektivtrafik. Det kan i sin tur öppna upp nya, attraktiva lägen för bostadsbyggande. Hur effektivt investeringar i kollektivtrafik kan vara för bostadsbyggandet visar inte minst de bostadsplaner som realiseras i Stockholms län tack vare beslut om utbyggd tunnelbana.

5. Öka konkurrensen. I dag är det ett fåtal aktörer som dominerar marknaden för bostadsbyggande. Det minskar möjligheten för mindre företag att konkurrera och riskerar att fördyra byggandet. I höst presenteras en utredning om bristande konkurrens inom byggbranschen. Regeringen kommer då att ta ställning till vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka konkurrensen, få ned byggkostnaderna och underlätta för mindre företag att exempelvis konkurrera om kommunala markanvisningar.

6. Effektiva byggprocesser ger billigare bostäder. Det behöver gå snabbare att bygga bostäder. Byggregler behöver förenklas och processen från beslut till färdigt hus effektiviseras. I dag kan exempelvis utdragna överklagandeprocesser i många instanser fördröja byggstarter med flera år och göra projekten rejält dyrare. Regeringen ser nu över länsstyrelsernas roll i syfte att effektivisera byggprocessen utan att riskera rättssäkerheten eller det viktiga demokratiska inflytandet över stadsutvecklingen.

Bostadsbristen kan bara lösas med fler bostäder, som ökar rörligheten på bostadsmarknaden. Den svåra situationen på bostadsmarknaden kräver att samhället i högre utsträckning är delaktigt för att ge stöd till kommuner som vill bygga fler bostäder. Genom en aktiv bostads­politik kan vi möta framtiden på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt och samtidigt bygga framtidens Sverige.