DN Debatt

”Staten sämre än privata sektorn på att ge fasta jobb”

Anställningstryggheten en myt. Nästan en fjärdedel av de statligt anställda har tillfälliga anställningar. I privat sektor är andelen betydligt lägre. Det är en skam att myndigheter inte kan erbjuda trygga jobb. Ge rätt till tillsvidareanställning efter sammanlagt högst tre års visstid, skriver ST:s ordförande Britta Lejon.

EU-kommissionen har nu återigen kritiserat svenska regeringen för deras generösa inställning till stapling av visstidsanställningar. Kommissionen menar att Sveriges regelverk för visstid kan missbrukas och att det står i strid med EU:s regler. Något som missgynnar svenska medborgare och svensk arbetsmarknad.

Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M) kommentar till EU-kommissionen är att fasta jobb är och ska vara grunden för den svenska arbetsmarknaden. Det är ett välkommet besked, men verkligheten för våra medlemmar på statliga myndigheter, verk och bolag är en helt annan.

Statistik från SCB i februari 2014 visar att staten som arbetsgivare är sämst i klassen när det gäller att erbjuda tillsvidareanställningar. Nästan en av fyra, 23,5 procent, som arbetar i statlig sektor har en visstidsanställning, provanställning eller ett vikariat. Samma siffra för kommunerna är 22 procent, landstingen 11,7 procent och i privat sektor 14,6 procent.

Det är tyvärr en myt att en anställning inom staten är trygg och säker. Många tvingas i flera år att varva mellan vikariat och projektanställningar på samma arbetsplats. TCO:s beräkningar visar att 65 000 personer i Sverige har varit visstidsanställda fem år eller längre hos samma arbetsgivare. Statliga arbetsgivare utnyttjar möjligheten som lagen ger att stapla visstidsanställningar. Om EU-direktivet infördes hade det gett våra medlemmar bättre trygghet.

En av anledningarna till att siffran är så hög i staten är att arbetsgivarna använder sig av stapling i högre utsträckning. Det finns så klart flera förklaringar till det. En av dem är att vi de senaste åren har haft en samhällsutveckling där statlig verksamhet har gått från att vara finansierad av skattemedel till att allt mer också finansieras på andra sätt, bland annat av avgifter. Många uppdrag av mer kortvarig karaktär ges också till myndigheter, både projekt initierade av EU och av regeringskansliet. Myndigheter ska få verksamheten och budgeten att gå ihop och väljer att avvakta med anställningar. En annan förklaring är att staten är generös med tjänstledighet. Ytterligare en komplikation är att anslagen till myndigheternas personalkostnader beräknas på ett föråldrat och ryckigt sätt som försvårar myndighetsledningarnas långsiktiga planering. Även om det finns omständigheter som till viss del kan förklara varför staten är sämst i klassen på visstidsanställningar måste jag konstatera att de förklaringarna inte räcker.

Jag menar att det är en skam att statliga myndigheter och verk inte kan erbjuda trygga anställningar. I stället tvingas människor arbeta i en ändlös mängd av vikariat och projekt om vartannat. Om svenska regeringen menar allvar med arbetslinjen har de en god chans att visa det nu när de ska svara EU-kommissionen. Eftersom regeringen själv har ett arbetsgivaransvar går det bra att starta med statliga myndigheter, verk och bolag. Det vore också bra om regeringen tog initiativ till att ge Arbetsgivarverket ett nytt uppdrag och se till att permanent verksamhet ska ske genom fasta tjänster.

Regeringen har tidigare sagt att visstidsanställningar som staplas är ett teoretiskt problem, det sker inte i praktiken. Häromdagen träffade vi i fackförbundet ST en medlem som har varit visstidsanställd i 20 år på samma arbetsplats. Det är inte värdigt. Vi driver sällan tvister om visstidsanställningar och det tar regeringen till intäkt för att det inte är något problem. Sanningen är att den som är anställd på tidsbegränsade anställningar är i en utsatt situation och gärna vill få fortsätta på arbetsplatsen. Då vill de inte driva några rättsprocesser med risk för att inte få förlängt.

Givetvis behövs tidsbegränsade anställningar. Det kan ligga både i arbetsgivares och anställdas intresse. Arbetsgivare måste ha möjlighet att ta in vikarier för personer som är sjuka eller anpassa arbetsstyrkan till säsongsvariationer. Problemet uppstår när människor fastnar i tidsbegränsade anställningar år ut och år in utan att ges chans till en tillsvidareanställning.

En visstidsanställning leder till stor osäkerhet för individen. Utan en fast anställning har du svårare att ta lån och köpa en bostad och du kan tveka inför att skaffa barn. Du kan helt enkelt inte leva det liv som du skulle vilja. Det är inte bra för individen och inte för samhället när människor inte kan satsa på framtiden. Tidsbegränsade anställningar är inte heller bra för arbetsplatser i längden. De anställda är rädda för att säga vad de tycker eftersom de riskerar att inte få fortsätta. Det hämmar kreativitet och utveckling.

Ett annat skäl till att visstidsanställningarna är många och långa inom staten är att det finns olika lagstiftning för anställning. Det går att anställa både enligt Lagen om anställningsskydd, Las, och enligt anställningsförordningen, sedan går det också att växla mellan dessa båda. Det gör att de tillfälliga anställningsformerna kan upprätthållas extra länge. För vissa yrkesgrupper inom staten som notarier på domstolar och doktorander på universiteten finns det också annan lagreglering som gör att de kan vara visstidsanställda längre än andra yrkesgrupper.

Jag menar att anställningsförordningens regler om enstaka kortvariga perioder har spelat ut sin roll sedan lagstiftningen om visstidsanställningar ändrades. Det går utmärkt att enbart använda Las i stället. Vi i fackförbundet ST ser inga skäl till att det ska finnas dubbel lagstiftning som statliga arbetsgivare kan använda för visstidsanställningar.

Regeringen har nu två månader på sig att ändra lagstiftningen för att den ska stämma överens med EU:s krav. Från ST:s sida vill vi se en övre sammanlagd tidsgräns på tre år om den anställda har varit hos samma arbetsgivare i fem år, sedan ska tillfälligt anställda ha rätt till en tillsvidareanställning.

Bakgrund. Stapling av tillfälliga jobb

Dagens regler för visstidsanställningar tillkom 2007.

Att stapla är att bygga visstidsanställningar på varandra under lång tid trots permanent behov av arbetskraft.

De tidsgränser på två år som finns i lagen om anställningsskydd kan arbetsgivare kringgå genom att växla mellan tidsbegränsade anställningar som vikariat och allmän visstidsanställning. I staten kan personal också anställas utifrån anställningsförordningen.

EU:s regler talar om en sammanlagd övre gräns för den tid man får vara tillfälligt anställd. Om Sverige inte ändrar sina regler kan EU-kommissionen besluta att väcka talan mot Sverige i EU-domstolen.