Regeringen drar ned statsanslagen till gymnasieskolorna i Stockholms län med en halv miljard kronor till 2015. Är det möjligt? Är gymnasieskolan verkligen i ett sådant skick att det går att spara så stora pengar? Det måste regeringen och de borgerliga kommunledningarna i Stockholmsregionen svara på, skriver oppositionsborgarrådet Roger Mogert (S) i Stockholm och oppositionsrådet i Haninge Robert Noord (S).
I höst startar den nya gymnasieskolan (GY11). Partierna är inte överens om allt, men i stora drag hade reformen ett mycket brett stöd i riksdagen. Kopplat till detta passar dock regeringen på att skära ner statsanslagen till kommunerna med fem miljarder kronor under de kommande åren. För kommunerna i Stockholms län innebär det en nedskärning som stegvis trappas upp till knappt en halv miljard 2015, allt enligt en undersökning av Riksdagens utredningstjänst. Nedskärningen motsvarar kostnaden för 300 lärare 2012 och 800 lärare 2015. Regeringen motiverar nedskärningarna med att den nya gymnasieskolan inte ska behöva kosta så mycket pengar som idag.
Motiveringen från regeringen till varför den nya gymnasieskolan ska bli så mycket billigare är i första hand att den nya gymnasieskolan kan leda till att fler elever tar studenten på utsatt tid. Företrädarna för kommunerna tror inte på detta. Det har till och med gått så långt att en riksdagsmajoritet tvingat utbildningsministern att ta kontakt med Sveriges kommuner och landsting för att reda ut hur det kommer sig att regeringen tror att det går att spara nästan fem miljarder på gymnasiet, och att utbildningsministern måste ge riksdagen bättre underlag. Oavsett om regeringen följer riksdagens beslut att återuppta förhandlingarna med skolornas huvudmän, vet vi att de dynamiska effekter som regeringen hoppas på är osäkra och kan utvärderas först om ett antal år. Nedskärningarna däremot, de är beslutade och kommer att kännas ute i landet oavsett vad den verkliga effekten blir. Två frågor inställer sig. Dels om regeringen har rätt i sina beräkningar, och alla andra har fel, eller om regeringens siffror är gripna ur luften. Dels om gymnasieskolan är i ett sådant skick att det är läge att spara in kostnaden för hundratals lärare i Stockholmsregionen.
Senast som (S) innehade regeringsmakten liksom majoriteten i Stockholm och betydligt fler av dess kommuner, ökade andelen elever som klarade gymnasieskolan. Sedan det borgerliga maktskiftet efter valet 2006 avbröts den positiva utvecklingen i gymnasiet. Däremot har andelen elever som inte klarar grundskolan stadigt ökat sedan de borgerliga tog över. Redan innan reformen trätt i kraft har den underkänts av elever som flyr från yrkesprogrammen, eftersom det kommer att bli svårare för dem att få studera vidare i framtiden. Vi vet att det finns skolor som inte har tillräckligt med lärare för att kunna undervisa andra elever än de som redan har bäst förutsättningar hemifrån, och vi vet att lärarna har fått reallönesänkningar det senaste året – inte minst i moderatstyrda kommuner enligt en färsk undersökning från Lärarförbundet. I det läget borde ansvarsfulla politiker dra öronen åt sig – är verkligen gymnasieskolan i sådant skick att det går att spara stora pengar på GY11, pengar som årligen motsvarar hundratals lärartjänster i Stockholms län? Det borde regeringen och de borgerliga kommunledningarna i Stockholmsregionen ge medborgarna ett svar på.
Roger Mogert (S), oppositionsborgarråd i Stockholm
Robert Noord (S), oppositionsråd i Haninge