Stockholms stad presenterade på tisdagen sin lokalplan för skolan i Stockholms stad de närmaste 10 åren. I planen tas Älvsjö upp som ett prioriterat område där behoven betecknas som akuta.
De sista tre årens intag till förskoleklass i framför allt södra delarna av Älvsjö har kantats av nödlösningar och sista minuten-trick med skohorn.
Vid 2010 års intag (barn födda 2004) fick föräldrarna vänta in i juni innan de fick besked om och var de fått plats. Man har byggt provisoriska baracker på skolgårdar och flyttat elever.
Till 2011 flyttades årskurs 5 från Herrängens skola och Ekängens skola till provisoriska baracker på högstadieskolan Johan Skyttes skolgård. I dagsläget har cirka 150 elever från Herrängens skola, Långbrodalsskolan, Ekängens skola och Johan Skyttes skola sina klassrum i provisoriska baracker med tillfälliga bygglov. Ytterligare ett hundratal elever har lektioner i dessa baracker.
Ständiga organisatoriska förändringar med arbetslag som bryts upp, lärare från olika skolor som plötsligt ska samarbeta om klasser som haft olika pedagogik och olika läromedel bryter långsamt ner de kommunala skolornas kvalitetsarbete. Mot bakgrund av detta är det mycket intressant att man från stadsledningens sida menar att vi inte har brist på platser i skolan och att en eventuell brist inte uppstår förrän 2016 (saknas nästan 250 platser enligt planen) och då inte värre än att man kan bygga fler baracker på bland annat Kämpetorps och Herrängens skolor för att lösa det.
De 3.100 platserna som kapacitetsutredningen från 2010 kommit fram till finns att tillgå anses enligt planen räcka till. Vad man väljer att helt blunda för är att vi inte föder exakt lika många barn per årskull. Det går inte att optimera alla klasser i alla årskullar till 30 barn per klass. I planen presenteras beräkningar för elevtillväxten och det talas om . 000 fler elever i den kommunala grundskolan 2019 jämfört med 2010. Situationen beskrivs som att det i dag finns 500 lediga skolplatser i Älvsjö och i diagram visas elevtillväxten och platssituationen i de kommunala skolorna.
Intressant är att de 1.000 fler eleverna bara behöver 700 fler skolplatser enligt samma plan. Ska eleverna gå i skolan i skift 2019 eller är det ett sätt att tricksa med talen för att det inte ska bli så tydligt att fler provisoriska baracker inte kan lösa problemet?
Den plan man presenterar är baserad på USK:s befolkningsprognos från 2010. Våren 2011 reviderade USK upp sin befolkningsprognos ordentligt. Enligt 2011 års prognos kommer det då att gå nästan 4.000 elever i de kommunala skolorna i Älvsjö 2020 med samma beräkningsmått som stadsledningskontoret använder. Det ger en platsbrist på närmare 900 platser jämfört med de 3.100 platserna som finns att tillgå i de kommunala skolorna.
De södra delarna av Älvsjö har länge behövt en skola till. De befolkningsprognoser som funnits de senaste fem åren har alla pekat åt samma håll, även om det successivt har blivit mer akut, tillväxten och befolkningsökningen i staden har gått snabbare än väntat, men inte så snabbt att man från politikens håll helt har kunnat missa det.
Att välja att möta denna brist på platser med provisoriska lösningar och organisatoriska förändringar håller inte längre. De populära kommunala skolorna i området har länge hållit en mycket hög kvalitet, eleverna har nått målen till nästan 100 procent, meritvärdet hos högstadiebarnen i Johan Skyttes skola har legat klart högre än snittet för staden och landet, men detta håller på att förändras.
Ett första tecken är att de första av våra duktiga pedagoger har valt att lämna skolorna, allt fler föräldrar börjar se sig om efter andra alternativ. Det kanske är så att staden vill få oss föräldrar att välja privata alternativ så de slipper ta kostnaden att investera i en ny skola.
Privata alternativ är bra, fler alternativa pedagogiker och lösningar för skolan är positivt, att fler väljer friskolor är i sig inget problem. Men om vi tvingas till de valen på grund av att staden väljer att nedmontera de kommunala skolorna är det inte ett aktivt val, det är en förlust för alla och definitivt inte en skola i världsklass.
Peter Rosin
Har suttit i Långbrodalsskolans föräldraråd sedan 2004 och skolråd sedan 2011. Har barn i Johan Skyttes skola och Långbrodalsskolan.
Per Hörnsten
Har suttit i Herrängens och Johan Skyttes skolas föräldraråd sedan 2002. Har barn i Johan Skyttes skola och Herrängens skola.