Beslutet om att ge företaget Wemind uppdraget att vårda tortyrskadade i Stockholms läns landsting underkändes. Men det är inte företaget själva som ska ta ansvar för det. Däremot är det majoriteten med Filippa Reinfeldt i spetsen som måste ta på sig det och sluta skylla på regelverket, anser Helene Hellmark Knutsson och Dag Larsson.
Nyligen kom domen från Förvaltningsrätten om den uppmärksammade upphandlingen av vården för tortyrskadade i Stockholms läns landsting. Förvaltningsrätten underkänner landstingets beslut att ge företaget Wemind vårduppdraget. Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Filippa Reinfeldt har trots en massiv kritik tidigare hävdat att landstinget gjort rätt. Nu har domstolen kommit med utslaget: Företaget Weminds anbud ska förkastas och Röda korset ges vårduppdraget.
Diskussionen har svallat sedan det omtalade beslutet meddelades i november, på debattsidor, i krönikor, i tv och i radio, på Facebook och i kommentarsfälten på de stora tidningarna. Beslutet att inte ge Röda korset fortsatt förtroende att vårda landstingets tortyrskadade patienter har med rätta rört upp känslorna hos många. Stundtals har eggen i denna debatt vänt sig mot Wemind, och de har fått bära det offentliga hundhuvudet för att ha fräckheten att ha blivit tilldelade kontraktet.
Men det var inte Wemind som bestämde att det var de som skulle få uppdraget att vårda landstingets tortyrskadade patienter. De som fattat beslutet var Filippa Reinfeldt och den moderatledda majoriteten i landstinget. Vi socialdemokrater lade förslag om att godkänna Röda korset som leverantör i stället för Wemind.
Sedan beslutet blev offentligt har de gjort allt de kunnat för att påskina att de inte är politiskt ansvariga för beslutet. Det är något märkligt för det här handlar ytterst om politiskt ansvar och förmågan att styra en av Sveriges största offentliga verksamhet, Stockholms läns landsting.
Vid två nämndmöten under hösten påtalade vi Weminds bristande kvalifikationer och föreslog att hälso- och sjukvårdsnämnden skulle förkasta anbudet. Vi pekade bland annat på den bristande bemanningen och kompetensen. Den borgerliga majoriteten med moderaterna i spetsen valde trots detta att godkänna Wemind och ge dem kontraktet.
Den offentliga kritiken kom omgående. När journalister, medmänniskor och väljare frågade varför valde då Filippa och majoriteten att försvara sitt beslut och förklara för allmänheten varför Wemind var den som bäst kunde ge vård till de tortyrskadade patienterna? Nej, i stället valde de att skjuta ifrån sig frågorna och hänvisa till lagen om offentlig upphandling. Vi fann det närmast absurt att se hur majoriteten nu hävdade att det egentligen var ett regelverk som på nämndmötet bestämt att Röda korset inte skulle få fortsätta driva vården. Vi som var där vill minnas att det var Filippa Reinfeldt som höll i ordförandeklubban och att resten av majoriteten svarade jakande när hon frågade om Wemind skulle utses till vinnare av upphandlingen.
Vi finner dock att detta är ett tema som ständigt återkommer hos den borgerliga majoriteten. Filippa Reinfeldt säger att Folkpartiet är ansvarigt och Folkpartiet hänvisar till landstingets tjänstemän. Cirkeln är därmed sluten i den politiska oförmågan. När ett beslut har fattats så är det inte längre majoriteten som har fattat beslutet. I stället beskriver majoriteten sig som maktlös och att ansvar i stället ska utkrävas av ett regelverk som passande nog inte kan svara på journalisters frågor. Vad Filippa Reinfeldt med flera väljer att bortse ifrån är att det är den politiska majoriteten som beslutat om vilka krav och avtalsvillkor som skall gälla i upphandlingen. Det är också majoriteten som har att kontrollera att leverantörerna klarar kraven och att det är rätt leverantör som vinner upphandlingen.
Om majoriteten tror att det är någon annan än de som har valts av väljarna att styra landstinget så har de i grunden missförstått sin uppgift. För det här handlar inte bara om upphandlingen av vård för tortyrskadade, det handlar om att förstå sitt uppdrag och det handlar om förmågan att styra Stockholms läns landsting.
Eller kan det vara så att Filippa Reinfeldt och den moderatledda majoriteten visst vet vem som har makten? Kan det vara som så att det var politiskt viktigare för Moderaterna att ett vinstdrivande aktiebolag fick ta över ansvaret för vården av tortyrskadade än för majoriteten att följa sina egna krav? Filippa Reinfeldt är skyldig väljarna ett svar på varför det blir så mycket fel och brister i upphandlingar och avtal när Moderaterna har ansvaret.
Helene Hellmark Knutsson (S), oppositionslandstingsråd, Stockholms läns landsting
Dag Larsson (S), oppositionslandstingsråd, Stockholms läns landsting