Vi vill komplettera skolpengssystemet i Stockholm så att det belönar de skolor som målmedvetet arbetar för att förbättra elevernas resultat, skriver Stockholms finansborgarråd Sten Nordin (M) och gruppledaren i utbildningsnämnden Cecilia Brinck (M) på Stockholmsdebatt.
Vi har idéer för kvalitet och innehåll i skolan. Den resa som varje barn inleder mot ett livslångt lärande ska vara betydelsefull varje dag. Men det krävs ett målmedvetet arbete för att skapa en utbildningskedja där alla länkar är lika starka. För att Sverige ska kunna behålla och förstärka sin internationella konkurrenskraft är det nödvändigt att vi höjer kvaliteten i våra skolor. I Stockholm höjer vi ambitionerna för grundskolan och gymnasieskolan. 2009 var 89 % av de elever som lämnade grundskolan behöriga till ett nationellt program på gymnasiet. Vår målsättning kommande mandatperiod är att denna andel ska öka till 95 %. 2009 lämnade 92 % av eleverna gymnasiet med grundläggande behörighet till högskola och universitetet. Vår målsättning är att även denna andel ska öka till 95 %. De elever som inte går ut med fullständiga betyg ska ges extra stöd för att komma ifatt.
Inget är så viktigt för elevernas prestationer som lärarna. Vi har hög kompetens bland lärarna, men vi vill höja den ytterligare genom exempelvis lärarlyftet. Kompetensutveckling och fortbildning är nyckelfaktorer för motiverade lärare. Läraryrket är ett akademiskt yrke, därför är kopplingen till universitet och högskolor av stor betydelse och vi vill ge ett aktivt stöd till skolornas forskningskontakter.
Stockholm tillhör de kommuner som satsar mest pengar på skolan. Mycket fungerar bra men det finns utrymme för förbättringar. Och även om ett kravlöst utdelade av mer pengar inte per automatik leder till en bättre skola så kräver vissa av våra satsningar riktade ekonomiska resurser utöver vad som i dag ges.
Skolpengssystemet där pengarna följer elever måste kompletteras för att premiera de skolor som lyckas förbättra resultaten. Vi vill införa ett system som ekonomiskt belönar de skolor som genom målmedvetet arbete förbättrar elevernas resultat. Ett slags bonus som uppmuntrar skolorna att verkligen ta itu med de utmaningar och problem som finns. Det är den relativa förbättringen som ska uppmärksammas där skolan belönas då man arbetar målmedvetet för att lyfta elever med svåra förutsättningar.
Vår övertygelse är att inte en skola passar för alla barn och därför är friskolorna viktiga. Sedan 90-talets början har elever fått allt fler möjligheter att välja skola utifrån de individuella behoven. Men friskolorna är inte ohotade. S och V vill begränsa och till och med stoppa nya friskolor medan vi vill skapa ännu större möjligheter för elevernna att få den utbildning de efterfrågar. Bland annat genom att införa en gemensam gymnasieregion för hela Stockholms län. Eleverna ska inte behöva begränsas av kommungränser – vi vill att alla ska kunna välja gymnasieskola fritt oavsett hemkommun. Det är naturligt att kommuner samverkar mer kring gymnasiet för ungdomarnas valmöjligheter och studiekvalitet. Hela länet ska kunna ha en gymnasieskola i världsklass.
Skolan och samhället har ett ansvar för de barn som far illa. Vi lovar att ta krafttag för att samarbetet mellan skolan och socialtjänsten ska fungera bättra. Arbetet mot mobbning måste fortsätta och stadens skolor ska använda evidensbaserade program för att motverka mobbning. Mobbning ska aldrig tolereras, och den som mobbar måste veta att handlandet får konsekvenser. Att flytta mobbaren och inte den mobbade är en självklar åtgärd.
Skolan är en arbetsplats och här ska ställas samma krav på bra luft, arbetsro, funktionella lokaler och vettiga hjälpmedel som på vilken arbetsplats som helst. Därtill kommer vi att ställa ännu högre krav på skolorna att leverera näringsrik och säker skollunch. Kommunledningen bör mer aktivt sprida det goda exemplet från skolor som kommit långt samt initiera forskning kring resultatet för de skolor som satsar på matkvalitet.
Många barn har långa skoldagar som avslutas med fritids. De avslutande timmarna får inte reduceras till att vara förvaring av barn. Föräldrar ska känna sig trygga med att det finns en meningsfull sysselsättning på fritids med utbildad personal och ett tydligt pedagogiskt innehåll. Timmarna på fritids kan till exempel användas för läxläsning. I dag är 36 % av personalen fritidspedagoger, vårt mål är att denna andel ska öka till minst 50 % under kommande mandatperiod. Till detta kommer vi att skjuta till extra resurser.
Sten Nordin, Finansborgarråd (M)
Cecilia Brinck, Gruppledare utbildningsnämnden (M)