Replik av Gudrun Rendling, förbundsjurist på Friskolornas riksförbund.
Oppositionsborgarrådet Carin Jämtin (S) menar att fristående skolor väljer bort barn ”av ekonomiska och andra skäl” (DN Debatt 16/3). En fristående skola ska vara öppen för alla. Alla som vill har alltså rätt att gå i en av Skolinspektionen godkänd friskola, oavsett om skolan ligger i den kommun där man är bosatt eller i en annan kommun.
Öppenhetskravet innebär även att elever i behov av särskilt stöd också kan välja den friskola de önskar. Har Skolinspektionen förklarat friskolan berättigad till kommunala bidrag är hemkommunen alltid skyldig att betala bidrag till skolan för varje elev som går där. Bidraget baseras på kommunens egen skolpeng. För elever i behov av särskilt stöd ska kommunen ge bidrag till friskolan på samma grunder som man fördelar stöd till eleverna i den egna hemkommunens skolor.
Rätten för en elev i en friskola att få tillgång till stödresurser kan alltså aldrig villkoras på det sätt som oppositionsborgarrådet vill i sina punkter i debattartikeln, där hon bland annat kräver att kommunen ska få sköta friskolornas antagning för att eleverna ska få del av kommunens stödresurser. Sådana antagningsrutiner har för övrigt Skolinspektionen nyligen kritiserat i ett tillsynsbeslut; det är alltid den fristående skolan som måste ansvara för antagningen av elever till den fristående skolan.
Det finns dock ett undantag i skollagen om rätt till bidrag. I vissa fall kan en kommun neka att betala en fristående skola bidrag för det särskilda stöd som en elev kan behöva, nämligen om det finns en kommunal skola som redan har mycket bra resurser för att tillgodose elevens särskilda behov.
Bakom detta ligger ett resonemang om att en ovillkorlig rätt för elever med behov av omfattande särskilt stöd att välja skola - kommunal eller fristående - kan leda till orimliga kostnadsökningar för kommunen om man inte får samla elever med liknande behov och som kan dra nytta av samma investeringar på en och samma skola. I de fall kommunen nekar den fristående skolan sådant särskilt bidrag kan friskolan i sin tur neka att ta emot eleven. Detta gäller för såväl fristående skolor på grundskolenivå som för fristående gymnasier.
Friskolans möjlighet att säga nej till att ta emot en elev med ett omfattande stödbehov är alltså beroende av om kommunen väljer att betala bidrag för eleven eller inte. Friskolornas riksförbund ställer sig bakom kravet att alla elever fritt ska kunna välja skola, men då krävs också att lagstiftningen förändras så att kommunerna inte kan neka att betala skolpeng om en elev med omfattande stödbehov väljer en fristående skola.
Det allra viktigaste är att landets skolor håller hög kvalitet. Om en skola är kommunal eller fristående ska inte vara avgörande för vilka resurser skolan får för att ge eleverna en bra skolgång. Friskolorna är en tillgång för kommunen, eftersom invånarna erbjuds ett varierat skolutbud och kan välja den skola som passar dem bäst. Men då krävs också att stadens politiker bemöter alla skolor med samma respekt och välvilja.
Gudrun Rendling
förbundsjurist Friskolornas riksförbund