Centerpartiet menar att flerspråkighet är en resurs och en framtida kompetensfördel på en global och inhemsk arbetsmarknad. Att ha med sig ett språk från uppväxten och att få svenskan på köpet som andraspråk är en stor fördel, skriver Helen Törnqvist (C).
I svenska grundskolan var i fjol 173.147 elever berättigade till modersmålsundervisning.
Bara 53 % av dessa barn med föräldrar har valt att delta i modersmålsundervisningen, enligt färsk statistik från Skolverket. I Stockholm deltar 65 % av de berättigade, vilket är över riksgenomsnittet. Att 87 % av de modersmålsstuderande stockholmseleverna deltar efter timplanebunden tid är beundransvärt.
Sveriges kommuner är enligt lag skyldiga att erbjuda modersmålsundervisning i ett språk om minst fem berättigade elever i kommunen begär det. Centerpartiet vill som enda parti se rättigheten till modersmålsundervisning som individuell. Lagändringen skulle betyda att kommunen är skyldig att arrangera modersmålsundervisning i någon form även om det bara skulle finnas en enda elev som talade språket i kommunen. Hur undervisningen då ska arrangeras måste beslutas i dialog mellan kommunen och elevens föräldrar, menar jag.
Anledningarna till att elever deltar i modersmålsundervisningen skiftar. Många gör det för att man inser att det är en tillgång med ett extra språk. De flesta anar att om man har ett starkt modersmål går det också bättre i svenska språket och i övriga ämnen, som ju också forskningen anger. Många elever deltar i modersmålsundervisningen för att föräldrarna förväntar sig att man kan tala med släkten i hemlandet och att man håller kontakten med kulturen. De känner att tryggheten i föräldrarnas kultur ger dem en säkerhet i den svenska.
Orsakerna till att barnen inte deltar i modersmålsundervisningen varierar också: Bristande intresse hos eleven, lågt föräldraengagemang, liten kontakt med modersmålskulturen eller en missuppfattning om att man är svensk om man inte läser modersmålet.
Andra orsaker till att elever inte deltar i modersmålsundervisningen, vilka jag har mött under mitt tioåriga verk som lärare är följande:
• Lektionerna ligger efter skoltid och inkräktar på elevernas läxläsning, umgänge med kompisar och fritidsaktiviteter.
• Föräldrarna vet inte om att betyget i modersmål är meriterande till gymnasiet.
• Modersmålsundervisningen uppfattas som lekfull och icke-krävande.
• Föräldrarna uppfattar att modersmålslärarna snokar i det privata eller sysslar med politisk verksamhet.
• Informationen om rättigheten till modersmålsundervisning brister.
Jag menar att det är ett stort resursslöseri att inte vartannat barn läser sitt modersmål. Med den nya modersmålslärarutbildningen ökar kvaliteten på modersmålsundervisningen ytterligare. Därmed måste rektorerna möta upp och höja statusen för ämnet på skolorna samt underlätta rent schematekniskt för att barnen ska kunna få en sammanhållen skoldag.
I Stockholm måste vi öka antalet modersmålsstuderande elever och höja statusen för modersmålsämnet generellt. Några åtgärder skulle kunna vara:
1. Upprätta riktlinjer för modersmålsundervisningen.
2. Sprida positiva exempel på hur en statushöjning av ämnet kan ske.
3. Informera föräldrar och övriga lärare om fördelarna med att läsa modersmål.
4. Uppmärksamma den skola som har högst andel deltagande modersmålselever av antal berättigade.
5. Språkcentrum får utse den skola som har bäst bemötande av modersmålsläre.
Helen Törnqvist
Kandidat till kommunfullmäktige
Centerpartiet i Stockholms stad