Ingen har kunnat undgå att de politiska besluten om Slussens ombyggnad krockar med den allmänna opinionen. De förslag som presenterats medborgarna har mottagits kallsinnigt, för att uttrycka sig milt. Här finns en uppenbar risk att en stor och svårläkt förtroendeklyfta uppstår, vilket ledningen i Stadshuset insett och gett tjänstemännen i uppdrag att rita om och komma med ett nytt förslag.

Det finns dock två problem i själva grundförutsättningarna för ombyggnaden som gör att det får anses vara en omöjlig uppgift att åstadkomma en både vacker och funktionell lösning. De två problemen heter tunnelbanebron och bussterminalen för Nacka/Värmdöbussarna.

Den nya bussterminalen är tänkt att ligga ungefär där den ligger i dag men få en modern och trevlig utformning, vilket sannerligen behövs. För att få plats med den måste man bygga ett betongdäck framför KF-husen som sträcker sig långt österut vid Stadsgården i nivå med dagens Södermalmstorg. Ovanpå betongdäcket var det tänkt att det skulle byggas flera hus men dessa verkar nu ha offrats.

Kvar blir dock betongdäcket som i debatten kallats Berlinmuren för att den reser sig drygt tio meter ovanför en smal remsa längs med kajen – i norrläge. Höjden på betongdäcket gör att bron mellan Gamla stan och Södermalm måste börja långt ner på Skeppsbron och därför måste en betongramp byggas framför husen vid Slussplan och trottoaren där hamnar då i ett dike mellan rampen och husen. Fult är bara förnamnet.

Genom att tunnelbanestationen vid Slussen ligger där den ligger pressar den upp höjden på Södermalmstorg till den nivå det har i dag, vilket fått till följd att Stadsmuseet sjunkit ner i en grop. I botten på gropen ligger den naturliga marknivån för området. Egentligen består all ”mark” vid Slussen i dag av betongdäck som är i uruselt skick och måste rivas, bevarande är inget alternativ.

Om man drog om tunnelbanan i ett nytt spår, från Medborgarplatsen till T-Centralen, som gick ner under vattnet vid Söderström skulle hela Slussenbygget kunna sänkas till den naturliga nivån. Tunnelbanebron skulle försvinna liksom Gamla stans station och därmed skyddas tunnelbanan från den risk som nu finns för att vatten rinner in i t-banan vid extremt höga vattenstånd. Den globala uppvärmningen kan mycket väl leda till att Östersjöns nivå stiger och att Mälaren då blir en havsvik.

Det är ingen enkel sak att lägga ner t-banan under Söderström men att det är fullt möjligt är otvetydigt. Staden har helt gratis fått en gedigen teknisk genomgång presenterad av arkitekt Svante Forsström och professor Håkan Stille vid KTH, som visar hur det skulle gå till. Kostnaden är svår att ange utan noggrann projektering, men Forsström och Stille bedömer att det handlar om 5–6 miljarder i merkostnad, vilket är långt ifrån de astronomiska summor som förekommit i debatten.

Denna kostnad ska bedömas ur ett mycket långt perspektiv. Slussen har byggts om ungefär vart hundrade år sedan 1600-talet. De beslut som fattas i dag ska därför hålla i ett sekel framåt och där bör ingå en prognos över framtida vattenstånd i Mälaren. Att säkra tunnelbanan mot översvämningar utan tunnelbygge har också en kostnad, sannolikt i miljardklassen.

Men bussterminalen då, var ska den ligga? En del av Stockholmsregionen som växer väldigt starkt är den sydöstra, framförallt Värmdö. På sikt, helst på kort sikt, måste kollektivtrafiken förbättras åt detta håll. Kraven på tunnelbana till Nacka växer och det är en tidsfråga innan det blir substans i detta.

Den dagen t-banan från Kungsträdgården ut till Nacka går igång är det enda vettiga att förlägga bussterminalen för Värmdöbussarna till ändhållplatsen för t-banan. I det läget blir bussterminalen vid Slussen onödig. Därför bör en provisorisk bussterminal nu anläggas på Stadsgårdskajen och på så vis öppna för helt andra möjligheter att bygga om Slussen.

Det är minst sagt knepigt att få till en bra lösning för Slussen. Här krävs en kombination av visioner och politisk pragmatism, samarbete mellan åtminstone tre kommuner (Stockholm, Nacka och Värmdö), landstinget (t-banan och busstrafiken) och staten (Mälarens vattenreglering).

Det är när vi ställs inför riktigt svåra frågor som det gäller för de politiska ledare vi har att kliva fram och visa på verkligt ledarskap och leverera lösningar som håller. I hundra år.

Per Johansson
ersättare i trafik- och renhållningsnämnden (FP)