REPLIK.
Att medvetet ytterligare minska fordonskapaciteten i nya Slussen, när Stockholm beräknas växa med ett Göteborg till 2030, är inte bara oansvarigt inför framtiden utan också att blunda för att vi bor, arbetar och roar oss i ett Stockholm som växer, skriver trafik- och arbetsmarknadsborgarrådet Ulla Hamilton (M) i en replik.
Miljöpartiet och Emilia Hagberg uppvisar tvära kast mellan ansvarstagande och bilneuros i sina inlägg kring Slussen på SvD Opinion (29/4) och på DN.se/stockholmsdebatt (3/5).
Det är välkommet att Hagberg förklarat att Miljöpartiet vill ta ansvar för Stockholms utveckling och stöder det nya Slussenförslaget. Samtidigt är det oroande att samma Hagberg och Miljöpartiet några dagar senare den 3 maj angriper trafiklösningen och vill ta bort centrala delar av denna lösning.
I sitt senaste inlägg verkar Hagberg inte förstå att Slussen är en av de mest centrala trafikpunkterna i Stockholm. På Slussen passerar i dag nästan ett Göteborg, ungefär 415.000 personer/dag, varje dag. Det handlar om kollektivtrafik på spår och vägar, cyklister, gående och annan fordonstrafik. Det nya Slussenförslaget består av en trafikbro som är nästan exakt så bred som den bro som i dag går från Skeppsbron. Detta till skillnad från dagens Slussen som har två trafikbroar. Den bredaste, som är den delen som ansluter från Munkbron, kommer att försvinna vilket gör att vägytan som täcker vattnet blir mindre än hälften än dagens läge. Allt detta tycks Miljöpartiet och Emilia Hagberg ha missat.
Jämförelsen med Stureplan är också märklig mot bakgrund av den funktion som Slussen har som trafikpunkt. Slussen är också en del av de få nord-sydliga förbindelser som finns i vår stad på öar. Det kan vara relevant att i sammanhanget påminna att när nuvarande Slussen byggdes utgjorde den den enda vägförbindelsen mellan norr och söder i Stockholm. Varken Västerbron, Centralbron eller Essingeleden var byggda. Den strategiska och avgörande roll som Slussen fortsatt har i dag har inte Stureplan även om det är en viktig trafikplats i sig. En annan aspekt som är viktig att komma ihåg är att Slussen utgör hela Stockholmsregionens östligaste landförbindelse och är därmed av central vikt för resenärer och boende från Nacka och Värmdö.
Om trafikplaneringen av nya Slussen som Hagberg påstår borde höra hemma på 50-talet verkar det konstigt om Slussen nådde sin kulmen för motorfordonstrafiken i mitten på 60-talet med 90.000 fordon per dag och att nya Slussen planeras och byggs för 30.000 fordon per dag. 30.000 fordon per dag är också den trafikmängd som vi har i dag över Slussen men som färdas i en kraftigt överdimensionerad trafikapparat som i dag består av två broar som tillsammans har över 10 filer.
Det är svårt att förstå hur man kan driva frågan att minska antalet filer på bron. Förslaget innebär tre filer från söder, tre filer från Gamla Stan och en fil i vardera riktningen som går ner i den slits som ansluter till den i förslaget till viss del i tunnel inbyggda Stadsgårdsleden– Söder mälarstrand. Kollektivtrafiken behöver utrymme, särskilt om det ska bli spårbunden trafik. Det Hagberg (MP) gör när hon säger att de vill minska bron är i själva verket att stänga dörren för att i framtiden erbjuda stockholmarna en utvecklad spårbunden kollektivtrafik på Skeppsbron.
Att medvetet ytterligare minska fordonskapaciteten i nya Slussen, när Stockholm beräknas växa med ett Göteborg till 2030, är inte bara oansvarigt inför framtiden utan också att blunda för att vi bor, arbetar och roar oss i ett Stockholms som växer. Det är att försämra möjligheterna för ett växande Stockholm snarare än att på ett hållbart sätt planera för och hantera den tillväxt som finansierar morgondagens välfärd och skapar framtidens välstånd. Det är verklighetsfrånvänt och inte alls ett led i att ”modernisera” Sverige som Miljöpartiet säger sig vilja bidra till.
Ulla Hamilton (M)
trafik- och arbetsmarknadsborgarråd i Stockholms stad