Dagens Stockholmsderby mellan AIK och Djurgården kommer som vanligt att vara en tuff, tät och hård kamp mellan två rivaliserande lag. Men det är också ett unikt derby, i och med att det är första gången som Stockholmspolisen kommer att ta betalt för sin bevakning av ett idrottsevenemang. En nota som i detta fall kommer att drabba AIK Ishockey AB. I protest mot Stockholmspolisens beslut att fakturera idrottsföreningarna arrangerar både Järnkaminerna och Black Army i samband med matchen en demonstration i området utanför Globen. Vi instämmer i supportrarnas protest. Polisens ”extraskatt” är orimlig, och lagstiftningen behöver därför ses över.

Dagens ordningslagstiftning säger att den som i vinstsyfte ordnar en offentlig tillställning ska ersätta polisen för att hålla ordning vid tillställningen, men om det finns särskilda skäl får ersättningsbeloppet sättas ned eller efterges. Sedan polisen började använda sig av denna skrivelse i ordningslagen har allt fler arrangörer fått betala för polisbevakningen vid konserter, festivaler och idrottsevenemang. I Stockholm leder polisens beslut till att vissa kulturevenemang nu hotas av dyra fakturor och idrottsklubbarna kommer att tvingas att betala miljonbelopp för att få spela.

I grund och botten låter det kanske rimligt att arrangörer till vinstdrivande arrangemang får betala för bevakningen. Och då vi ser huliganer puckla på varandra och andra är det lätt att ropa efter hårdare tag och hårdare krav. Men är det rimligt att den myndighet som sköter ordningen i samhället på detta sätt tar betalt för sina tjänster?

Polisens extraskatt ruckar på den grundläggande principen att den myndighet som har att upprätthålla statens våldsmonopol ska finansieras gemensamt. Ytterst handlar det ju om att vi alla har rätt att få skydd av staten mot våld – att vi alla är lika inför lagen. Det ingår i polisens uppdrag, till och med dess kärnverksamhet, att just sköta ordningen vid olika arrangemang som medborgarna besöker. Den enskilda medborgarens rätt till skydd vid en offentlig tillställning kan ju aldrig villkoras av om arrangören betalt polisen eller inte. Skyddet är och måste vara absolut. Att polisen tar betalt för sina insatser är därför djupt problematiskt och konsekvenserna måste omedelbart ses över. Vi befinner oss på ett sluttande plan om mötesfriheten riskerar att villkoras av att man kan betala för sig.

Hur polisen fakturerar är också ett problem. Det pris polisen tar ut för sin bevakning skiljer sig nämligen kraftigt åt beroende på var i landet man befinner sig och vem som arrangerar. Exempelvis fick musikfestivalen Metaltown i Göteborg en räkning på 470. 000 kronor från Polismyndigheten, medan Sweden Rock Festival i Sölvesborg inte behövde betala något alls. I Norrköping gick det till och med så långt att musikfestivalen Majestiq 12 fick ställas in.

Frågan måste ställas hur vi egentligen ska definiera vilka tillställningar som har ett ”vinstsyfte”. Skall en lönsam festival betala, medan en mindre lönsam festival som organiseras av en ideell förening slipper? Skall en kommunal festival slippa betala, medan en mindre privat vinstdrivande arrangör skall betala? Skall beskyddaren helt enkelt ta det den kan när det finns marginal, men särbehandla vissa typer av arrangörer? Konsekvenserna blir en osäkerhet om vad som gäller och att konkurrensen snedvrids.

Inom idrottslivet har tillämpningen slagit än mera fel. Inte nog med att kostnaderna varierar beroende på var i landet man är, de stora klubbarnas organisationsform har också blivit avgörande för om kostnaderna faller ut eller inte. Är det exempelvis rimligt att de klubbar som går under beteckningen ideell förening slipper undan polisens fakturor medan de klubbar som har valt att bolagisera sin verksamhet inte gör det? Med andra ord, vari ligger logiken att exempelvis AIK Ishockey AB och Djurgården Ishockey AB, som bedriver sin elitverksamhet i bolagsform, får betala för bevakningen vid sina hemmamatcher, medan exempelvis konkurrenten Skellefteå, som bedriver sin elitverksamhet i föreningsform, helt slipper undan sådana fakturor?

När man tänker efter – är inte näringsverksamhet egentligen lika skyddsvärt som ideell verksamhet och är inte näringsfriheten också en av de grundläggande rättigheterna i en rättsstat? Man behöver inte heller följa tanken alltför långt innan man inser vad utvecklingen skulle kunna få för effekt på idrottslivet och kulturlivet som helhet. Det blir dyrare att genomföra idrottsevenemang, festivaler och konserter, och om deltagarna inte har råd att betala, blir det antingen kraftigt höjda biljettpriser eller inget arrangemang alls. Det är nog en utveckling som ingen vill se.

Polisen har även antytt att faktureringskravet kan vara ett effektivt sätt att bli av med huliganbråk och stök? Ja om detta leder till att evenemangen ställs in så uppstår ju inget stök. Men ambitionerna från det offentligas sida får inte vara att stoppa, utan i stället att underlätta olika sammankomster.

Huliganer förstör för både idrotten och alla idrottsintresserade, och självklart har idrotten här ett stort ansvar att göra allt den kan för att förebygga våldet och skadegörelsen. Kraven på arrangörer att upprätthålla säkerheten vid sina evenemang måste, och ska, givetvis vara höga. Men beslutet att debitera klubbarnas poliskostnader kommer på intet sätt bidra till att lösa ordningsproblemen kring idrottsevenemang. Huliganismen ska bekämpas, inte idrotts- och kulturevenemangen.

Nej, polisens ”extraskatt” är orimlig på många olika sätt. Särskilt i sin nuvarande form och tillämpning. Den följer inte ens rättssamhällets principer på likställdhet och förutsägbarhet. Lagen måste därför ses över och tills detta är gjort bör polisen omedelbart upphöra med att ta betalt för sina tjänster.

Madeleine Sjöstedt (FP),

kultur- och fastighetsborgarråd, Stockholms stad.

Peter Mellqvist,

ordförande AIK Ishockey AB

Mats Larsson,

ordförande Djurgården Hockey AB