Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Stockholmsdebatt

”Så här måste sjukvården rustas för framtiden”

Just nu är trycket hårt på svenska akutsjukhus, inte minst de i Stockholm. Vårdbehovet i vår region ökar dessutom långsiktigt. Vi måste fortsätta arbetet med att öppna nya vårdplatser och besluta om fler vårdtillfällen. Samtidigt krävs investeringar i utbyggnad av de sjukhus i landet som ska ta emot ännu fler patienter i framtiden. Det behövs en kraftsamling för att rusta svensk sjukvård för framtidens utmaningar, skriver Folkpartiets Anna Starbrink och Birgitta Rydberg.

Trycket på svenska akutsjukhus är starkt just nu, inte minst i Stockholm. RS-virus, influensa, vinterkräksjuka och dessutom ovanligt många halkolyckor gör situationen extra ansträngd. En ökande befolkning gör att vårdbehoven ökar långsiktigt i vår region. De kortsiktiga och långsiktiga vårdbehoven måste mötas med många olika åtgärder och många måste dra sitt strå till stacken.

På kort sikt måste sjukhusen fortsätta sitt arbete att öppna nya vårdplatser och politiska beslut tas om fler vårdtillfällen.

I Stockholms län har det sedan i fjol tillkommit ca 80 vårdplatser på
sjukhusen. Eftersom äldre är vårdens vanligaste patienter är det av stor
betydelse att hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms län redan i år ökar
vårdvolymen i geriatriken, den specialiserade äldresjukvården, med 7
procent. Det motsvarar bortåt 20 000 vårddygn, eller vård för ytterligare
1 500-2 000 patienter.


I nationellt perspektiv krävs också långsiktiga politiska beslut om
investeringar i utbyggnad av de sjukhus i landet som behöver ta emot ännu
fler patienter i framtiden. Men vi måste också prioritera vårdens kvalitet
och flödena för patienterna.

Människor som behöver akutsjukhusens resurser ska få det, men ingen ska
behöva vara på sjukhus mer än nödvändigt. Vård på rätt vårdnivå handlar
framför allt om att varje patient ska få det bästa omhändertagandet utifrån
sina behov. Sjukhusmiljön kan som bekant dessutom i sig vara en hälsorisk
med smittsamma infektioner.

Några strategiska områden behöver ges stort utrymme i utvecklingen av
svensk sjukvård, för att klara framtidens vårdbehov. Att ta avstamp i vad
som är bra för de enskilda patienterna ger stora möjligheter, då sådana
åtgärder tydligt också skulle bidra till att lösa övergripande problem i
hälso- och sjukvårdssystemet.

För framtiden är fem centrala utvecklingsområden utvecklad geriatrik,
snabbare tillgång äldreomsorg, krafttag mot vårdskador och vårdrelaterade
infektioner, utvecklat vårdval för specialistvård utanför sjukhusen och
aktiv hälsoplanering.

Många äldre på våra akutsjukhus - 5-6 procent – skulle få en bättre vård
inom geriatriken. De geriatriska vårdplatserna är därför av central
betydelse inte bara på kort sikt utan även när vi planerar den framtida
vårdstrukturen.

En del äldre både på sjukhus och i geriatriken skulle i sin tur egentligen
behöva äldreomsorg. Vi behöver riva hinder för snabba insatser från
kommunerna. Samtidigt som samhället i övrigt blir alltmer öppet gäller
fortfarande kontorstid i hög grad för kommunernas äldreomsorgsansvariga och
biståndshandläggare, som också har möjlighet att låta färdigbehandlade
patienter ligga kvar på sjukhus upp till fem dagar. Det uppstår ett
olyckligt brott i patienternas vårdkedja när den viktiga länken som
äldreomsorgen utgör inte är igång hela veckan, och äldre därför blir kvar
på sjukhus. Här behöver både landsting och kommuner ta ansvar för smidig
samverkan.

Var tionde person som läggs in på svenska sjukhus drabbas av en ny
infektion i vården. Varje sådan infektion resulterar i 4 extra vårddygn. På
medicinklinikerna är var fjärde patient eller fler, 25-30 procent, inlagda
p g a  läkemedelsproblem: för mycket, för lite eller fel mix av mediciner.
Att aktivt jobba för ökad kvalitet och minska vårdskadorna ger bara
vinnare, i minskat lidande, minskade kostnader och kraftigt mindre
belastning på vårdplatserna. Utvecklade hygienrutiner, där t.ex. städning
självklart ses som en viktig del av vården, fler enkelrum, säkrare
läkemedelshantering för varje patient genom nya IT-lösningar som direkt
larmar vid risker, och mycket annat behövs för att minska dessa
kvalitetsbrister.


Fler patienter ska kunna söka specialistvård utanför sjukhusen. Vårdval på
fler områden har stor betydelse för sjukhusens patienttryck. På så sätt kan
sjukhusen använda sina resurser för de patienter som verkligen behöver
akutsjukhusens kapacitet.

Slutligen vill vi lyfta fram aktiv hälsostyrning, ett intressant arbete för
att identifiera och stödja patienter som ofta återkommer till
akutmottagningarna, till exempel hjärtsviktspatienter. De ska få mer
adekvat hjälp med t ex tät telefonkontakt, stöd till egenvård och väl
fungerande kontakt i primär- och öppenvård, och slippa hamna på akuten gång
på gång.

En liten andel av befolkningen står för den mesta sjukvårdskonsumtionen (i
Stockholms län uppskattas cirka en procent av invånarna stå för en
tredjedel, och tio procent av invånarna för fyra femtedelar av
sjukvårdskostnaderna). Kan vi hjälpa dem effektivare förbättrar vi såväl
resursanvändningen som deras hälsa och livskvalitet, vilket också ger ökad
patientsäkerhet och mer jämlik vård. Erfarenheterna av aktiv hälsostyrning
är hittills positiva med färre inläggningar på sjukhus och ökad trygghet
hos patienterna.

Genom ett strategiskt arbete där kommunerna öppnar upp sin verksamhet
utanför kontorstid och gör det möjligt för äldre människor att få rätt stöd
från äldreomsorgen, ett aktivt kvalitetsarbete och en framåtsyftande
kraftsamling för aktiv hälsostyrning på sjukhusen kan svensk sjukvård
rustas för att möta framtidens utmaningar.

Anna Starbrink (FP)
ordförande Folkpartiets programgrupp för sjukvårdspolitik

Birgitta Rydberg (FP)
gruppledare för Folkpartiets landstingspolitiker i Sveriges Kommuner &
Landsting