I DN 27/12 beskrivs resor till och från Arlanda. Slutsatsen är att kollektivtrafikandelen – särskilt den spårbundna – måste öka. Artikeln fokuserar på flygresenärerna, men kom ihåg att arbetsresor till och från Arlandaområdet väger nästan lika tungt. Även för dessa är bil det dominerande färdsättet och kollektivtrafiken har extra svårt att konkurrera då resmålet ofta inte är terminalerna.
En del är på gång – till exempel den planerade SL-pendeln från söder om Stockholm via Arlanda till Uppsala, men det fordras ett helhetsgrepp för att kollektivtrafiken skall ”vinna”. Här några byggstenar:
1. Snabba på planerna på förlängning av Roslagsbanan till Arlanda.
2. Accelerera projektet med ett spårbilssystem som täcker hela Arlandaområdet, Märsta station, centrum och centrala bostadsområden (plus eventuell förlängning mot Upplands Väsbys planerade spårbilssystem).
3. Etablera ny bytespunkt i södra Arlandaområdet där nya pendeln, Roslagsbanan och spårbilssystemet möts.
4. Se till att vanliga SL-kort gäller utan tillägg för ovanstående möjligheter.
5. Förhandla bort den extra avgift som gäller för tågresenärer till och från Arlanda så att Arlanda C blir en verklig järnvägsknutpunkt med fjärrtåg från både norr, söder och väster så tåget blir en effektiv ”matare” till långa flyglinjer och konkurrent till korta.
6. Delfinansiera med beslut om biltullar till hela Arlandaområdet. Genomför stegvis i takt med de nya kollektivtrafikmöjligheterna.
Ovanstående innebär investeringar och driftskostnader. Förutom intäkter från biltullar och ökade biljettintäkter måste dock staten, landstinget, kommunen, Swedavia med flera vara beredda att satsa om man menar allvar med att Arlanda skall vara en internationell storflygplats, att Arlanda–Märsta skall utvecklas till en hållbar regional kärna och att regionens klimatpåverkan skall minska.
Lars Wedén, för Kollektivtrafikgruppen i Sigtuna kommun