Stockholm är sannolikt en av de städer i världen som har flest skridskomotionärer. Enbart Stockholms skridskoseglarklubb har fler än 10.000 medlemmar. Att just Stockholm har så många skridskoåkare beror naturligtvis på stadens geografiska läge med många omgivande vatten som ofta fryser vintertid.
Dock är inte naturisarna alltid frysta och det finns många, både motionärer och hårt tränande skrinnare, som hellre åker på en konstfryst rundbana. Hastighetsåkning på skridsko är en sport med anor i Sverige; Jonny Nilsson, Göran Claeson och Tomas Gustafson är bara tre exempel på svenska skridskoåkare i världsklass.
I Stockholm finns det en bana för motionärer och hastighetsåkare att åka på och det är Östermalms IP. Där arrangeras Sveriges största ungdomstävling Stockholm Trophy varje år och där kan det vara flera tusen människor på banan under en fin vinterhelg, hundratals skolbarn dagtid och likaså hundratals motionärer under vardagkvällarna.
Enligt inofficiella beräkningar är det möjligt att Östermalms IP till och med har fler än 100.000 besök under de tre vintermånaderna. Allmänheten har ju tillgång till banan under hela 75 timmar i veckan.
Stockholm behöver minst en sådan bana. Om Östermalms IP skulle bebyggas enligt Djurgårdens IF:s planer måste det utan dröjsmål finnas en fullgod ersättningsbana något så när centralt i Stockholm. Denna bana måste vara tillgänglig för skridskoåkning innan något bygge påbörjas på Östermalms IP.
En sådan bana måste också precis som Östermalms IP uppfylla de krav på mått som ställs på en internationell tävlingsbana i skridsko. Det ska alltså vara möjligt att arrangera mästerskap där. Banan bör även ha åkbar is under minst samma tid som Stockholms konstfrysta bandyplaner; det vill säga från och med första november till och med sportlovet i vecka nio.
När Hammarby vann SM i bandy i vintras tog diskussionen om en bandyhall i Stockholm ny fart. En framtida bandyhall i Stockholm skulle även kunna inrymma en skridskobana om man byggde en större hall.
I Norge, Nederländerna, Tyskland med flera länder har man redan flera anläggningar för skridskoåkning med fullstora 400-metersbanor inomhus. En sådan anläggning här skulle sätta Sverige och Stockholm på den internationella skridskokartan igen med helt andra möjligheter än i dag att förlänga för- och eftersäsongerna. Kanske skulle den även kunna ge Stockholm ett internationellt mästerskap; det senaste var 1947. (Göteborg har sedan dess arrangerat tolv EM och VM.)
Sannolikt skulle en hall även bidra till en ökad skridskoturism från framför allt Nederländerna, eftersom dessa turister då skulle kunna åka både på naturisar och i en inomhushall. Man skulle vidare kunna finansiera en stor del av driften med inträdesavgifter. En skridskohall vore en framtidssatsning som skulle innebära ett lyft för skridskosporten och kanske bidra till att Stockholm återigen får en OS-medaljör i skridsko.
Stockholms alla skridskoåkare behöver en centralt belägen konstfryst rundbana. Om Östermalms IP bebyggs är det omedelbara förverkligandet av en ny sådan bana absolut nödvändigt för folkhälsa, friskvård och elitidrott. Utöver denna utomhusrundbana skulle skridskons framtid i Stockholm säkras med en 400-metersbana i en inomhushall som delas med bandyn.
Göran Claeson
ordförande Södermalms IK skridsko
Måns Diedrichs
ordförande Stockholm speedskaters
Björn Elman
ordförande Stockholms skridskoseglarklubb SSSK
Lennart Gustafsson
ordförande Sollentuna skridskosällskap
Martin Hjelmtvedt
ordförande IFK Lidingö skridsko
Nils Larsson
barn- och ungdomledare IFK Lidingö skridsko
Sofia Larsson
utvecklingskonsulent Svenska skridskoförbundet
Anders Tysk
generalsekreterare Vikingarännet