Sveriges första anläggning för spårbilar bör placeras i ”Vetenskapsstaden” i Stockholm. Den skulle kunna binda samman våra tre universitet i området och ge närmare 70.000 dagliga resenärer en möjlighet att transportera sig med bilens frihet men utan dess miljönackdelar. Spårbilen är en trafiklösning som är anpassad till ett modernt, urbant samhälle, skriver rektorerna för Stockholms universitet, Kungliga Tekniska högskolan och Karolinska Institutet.
Det område som samlar våra tre universitet saknar en väsentlig funktion: goda kommunikationer. Området saknar möjligheter att på ett enkelt sätt röra sig mellan de tre lärosätena. Den befintliga kollektivtrafiken är ansträngd till bristningsgränsen redan idag och med fler människor som är aktiva inom utbildning och forskning kommer situationen att bli ohållbar. Då kan fler bilister inte vara ett alternativ.
Spårbilar är en trafiklösning som skulle kunna komplettera det hårt belastade kollektivtrafiknätet och binda samman de tre universiteten och ge de närmare 70.000 personer som dagligen rör sig i området möjlighet att transportera sig med bilens individuella frihet och kollektivtrafikens miljövinster.
Spårbilen är ett förarlöst spårbundet fordon i samma storlek som en vanlig bil. Den kör på ett nätverk av högbanor och kommer när den behövs. Passageraren knappar in destinationen, betalar, kliver in i vagnen och åker iväg. Hållplatserna längs banan ligger utmed ett sidospår och passagerarna stiger på och av utan att övrig trafik hindras. Lösningen ger alltså utrymme för ett miljövänligt och effektivt resande utan att göra avkall på resenärernas personliga behov.
Just nu pågår diskussioner om placeringen av Sveriges först pilotbana för spårbil. Vetenskapsstaden i Stockholm är ett av de områden som utvärderas. Området samlar tre av Sveriges mest framstående universitet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Sammantaget utgör vi ett av de största universitetsområdena i Europa och tillsammans har vi en utbildnings- och forskningskapacitet som gör att vi tävlar med de 30 mest framgångsrika universiteten i världen. Med spetsforskning inom teknik, naturvetenskap, medicin, humaniora och samhällsvetenskap står våra tre universitet, liksom regionen, starkt rustade att möta framtidens utmaningar. Universitetens utveckling är också en förutsättning för Stockholm som kunskapsregion att hävda sig i den internationella konkurrensen.
De tre universiteten samarbetar i allt större utsträckning. Verksamheterna integreras successivt på flera håll. Det främsta exemplet på gemensamma satsningar är Science for Life Laboratory som kommer att ligga i det nya området Stockholm Life Solna-Stockholm där Norra station ligger i dag. Samarbeten kräver att det går att mötas inte bara virtuellt utan också fysiskt.
För närvarande pågår en utveckling av Albano-området. I Albano ligger redan idag AlbaNova, ett fysiksamarbete mellan Stockholms universitet och KTH där all verksamhet är integrerad. Nu planeras en utveckling av hela området för utbildning och forskning på högsta nivå. Albano ligger strategiskt i centrum av det område som kallas Vetenskapsstaden och utvecklingen av området ställer frågan om tillgängliga och miljövänliga kommunikationslösningar på sin spets. Idag är det mycket svårt att ta sig till Albano med kollektiva färdmedel. Dessutom kommer utvecklingen av Stockholm Life Solna-Stockholm att ställa ytterligare krav på förbättrade kommunikationer.
Samarbeten mellan de tre universiteten sker redan på många sätt både på utbildnings- och forskningsnivå. För att vi på allvar ska kunna ta tillvara på de möjligheter närheten till varandra ger och för att Stockholmsregionen ska kunna expandera och utvecklas till att bli en ledande kunskaps- och forskningsregion måste smidiga, pålitliga och miljövänliga kollektivtrafiklösningar bli en verklighet.
Spårbilstrafik, eller spårtaxi som det också kallas, är en mycket intressant lösning som kan binda samman de tre universitet och samtidigt komplettera den kollektivtrafik som finns idag. Behovet av kommunikationer inom Vetenskapsstaden är mycket långsiktigt. Våra tre universitet har den största samlade forskningskompetensen i landet. Universitet är också platser där ny teknik möter användare med stor nyfikenhet på nya lösningar. En pilotbana borde därför med självklarhet placeras inom detta område.
Vi anser därför att både Stockholms stad och Storstockholms Lokaltrafik (SL) bör ta tillfället i akt att engagera sig för att få landets första spårbilsbana placerad i Stockholm, särskilt som det är en möjlighet för Stockholm, årets miljöhuvudstad i Europa, att bekräfta positionen som ledande och drivande i utvecklingen av miljövänliga kommunikationslösningar anpassade till ett modernt urbant samhälle.
Kåre Bremer, rektor för Stockholms universitet
Peter Gudmundsson, rektor för Kungliga Tekniska högskolan
Harriet Wallberg-Henriksson, rektor för Karolinska Institutet