Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Stockholmsdebatt

"Stängda sund i skärgården kan skydda oss från havet"

Stockholm har goda förutsättningar att värja sig mot det stigande havet. Staden och Mälaren skyddas av skärgården som bara ger havet tillträde via ett fåtal smala sund. Genom att skärma av sunden kan vi skapa en ny sjö mellan Mälaren och Saltsjön och därmed behöver inga översvämningar hota nya Slussen, skriver professor Per Kågeson.

Enligt FN:s klimatpanel och Världsbanken riskerar klimatförändringen att förvärras. Vid nästa sekelskifte kan havsytan ligga i nivå med Mälaren som är dricksvattentäkt för två miljoner människor.

Stefan Hamrin och Per Johansson menar (DN Debatt 23.11 2012) att förändringen utgör ett hot mot Slussen som staden inte tar på allvar. Överlag tycks Sveriges kommuner vara oförberedda på vad som väntar. Försvarets Forskningsinstitut visade nyligen att de inte förstår situationens allvar och i ringa utsträckning tar hänsyn till problemen i sin samhällsplanering.

Högvatten i Östersjön kan hota Mälaren långt innan havet når sjöns nivå vid medelvattenstånd. Nu ligger havsytan högre än sjön cirka två dagar per år och bara under några timmar per gång. Men SMHI räknar med att detta kan inträffa cirka 75 dagar per år när nivåskillnaden vid medelvattenstånd krympt till 20 cm.

För tre år sedan uppmärksammade jag Regionplanekontoret och länsstyrelsen på möjligheten att avskärma Mälaren och Stockholm från havet genom att anlägga vallar och vid behov pumpa ut Mälarens vatten.

Jämfört med de flesta av jordens kuststäder har Stockholm goda förutsättningar att värja sig mot det stigande havet. Staden och Mälarens utlopp skyddas av skärgården som bara ger havet tillträde via ett fåtal smala sund.

Det är möjligt att skydda Stockholm och Mälaren genom fördämningar i Baggenstäket, Oxdjupet och sunden runt Vaxholm. Öarna och fastlandet längs Stäket har förhållandevis höga stränder och sunden är smala. Inte ens ett skydd för Stockholm mot en höjning av Östersjöns yta med fem meter skulle kräva särskilt stora ingrepp.

Avskärmning kräver att Mälarens vatten pumpas ut i havet vid någon av fördämningarna. Medelvattenföringen från Mälaren är 163 m3 per sekund. Såväl vattenmängden som lyfthöjden är förhållandevis ringa. Det finns pumpkraftverk som lyfter vattenmängder av denna storleksordning.

Fördämningarna kommer att skapa en ny sjö mellan Mälaren och Saltsjön som jag kallar Stockholmssjön. Nivåskillnaden mellan Mälaren och Stockholmssjön kan regionen själv bestämma inom rimliga gränser. Därmed behöver inga översvämningar hota nya Slussen.

Länsstyrelserna runt Mälaren återgav för ett år sedan mitt förslag i skriften "Mälaren om 100 år". De framförde två invändningar som båda måste bero på missförstånd. De menar att det kan bli problem i Stockholmssjön om renat avloppsvatten blir ”stillastående en längre tid”, och att det skulle ”kräva en enorm energiförbrukning” att pumpa ut vattnet till havet.

Vattnet i Stockholmssjön kommer naturligtvis inte att vara stillastående utan pumpas ut i samma takt som tillrinningen från Mälaren. Elförbrukningen blir måttlig, vilket man lätt förstår om man multiplicerar Strömmens vattenföring med den höjdskillnad på 1-5 meter som det på lång sikt kanske kan bli fråga om. Det kan jämföras med Stornorrfors kraftverk i Umeälven där i medeltal 440 m3 vatten per sekund faller 75 meter!

Att skärma Stockholm är ett stort projekt vars kostnader, miljöpåverkan och skyddseffekt behöver utredas och jämföras med alternativen att successivt höja Mälarens yta eller att passivt låta sjön bli en del av havet. Det är ingen brådska med verkställigheten. Men det kan vara klokt att tidigt besluta om var fördämningarna ska placeras. Valet påverkar kommunernas översiktsplanering och kraven på Slussens utformning.

Dessutom kan Vaxholm, Österåker, Nacka och Värmdö vilja påverka lokaliseringen som avgör om deras centralorter med tiden påverkas av det stigande havet.

Fördämningarna bör dock färdigställas i sådan tid att man slipper problem med tillfälligt höga vattenstånd när nivåskillnaden blivit mindre än i dag. I första skedet behöver portarna bara stängas vid högvatten. Då fungerar barriären på samma sätt som de fördämningar som redan skyddar St. Petersburg, London och Rotterdam.

Det är dags för länsstyrelsen i Stockholm och kommunerna att ta frågan på allvar i sin samhällsplanering. Då behöver inte klimatförändringen bli ett hot mot Slussen och Mälaren.

Per Kågeson, professor i miljösystemanalys, KTH