Trots skandaler och granskning av privata vårdföretag och friskolor har systemet med valfrihet ett brett stöd bland stockholmarna visar en ny undersökning. Det skriver Ulf Lindberg, Almega, och Stefan Holm, Svenskt Näringsliv. Opinionen ger stöd för att man i Stockholm kan fortsätta på den inslagna vägen.
En ny undersökning visar att hårdgranskningen av friskolor och privata vårdföretag i medierna inte minskar viljan att välja vård och skola bland stockholmarna. Det finns tvärtom ett brett stöd för fungerande valfrihetssystem som ger människor makt att själva välja leverantör av välfärd.
I skuggan av vårdskandaler och hårdgranskning av privata skolor som fått stort utrymme i medierna under denna höst, kan det vara klokt att skilja mellan äpplen och päron. Självklart är det så, att brister och missförhållanden inom vård och skola måste åtgärdas. De ska inte tolereras. Däremot minskar inte några skandaler i världen elevers, föräldrars, patienters och anhörigas vilja att själva kunna välja leverantör av sina välfärdstjänster.
En undersökning som nyligen genomförts av Silentium visar att 78 procent av stockholmarna anser att det är ”ganska viktigt” eller ”mycket viktigt” att få välja skola. Och 86 procent anser samma sak när det gäller att få välja leverantör av vård. Särskilt tydligt är detta bland yngre och bland kvinnor. Samtidigt anger fler unga än äldre att de tror mer på privata alternativ framför offentliga, när det gäller att leverera god kvalitet i skola och vård i framtiden. Därmed placerar sig Stockholm sig något över genomsnittet för hela mätningen, som är gjord i Mälardalen och på Gotland. Undersökningen genomfördes under hösten 2011 och omfattade 1241 personer, med störst bas i Stockholm.
Undersökningen från Silentium visar att vi medborgare vill kunna välja och lika viktigt; vi vill kunna välja bort tjänster som inte lever upp till den förväntade kvaliteten. Undersökningen visar samtidigt att många, framför allt äldre, tycker att det är svårt att välja. Behovet att synliggöra de alternativ som finns är därför väldigt viktigt.
Sammantaget, kan det finnas enskilda aktörer som missköter sig, men det innebär inte att alla stockholmare plötsligt vill göra sig av med sin valmöjlighet. Hur fler alternativ ska kunna komma in i den offentliga omsorgen och vården är ytterst en fråga för politikerna, men det finns möjligheter att införa både valfrihetssystem och att upphandla entreprenörer.
Under flera år har kommunerna i Stockholms län fortsatt att utveckla valfriheten, detsamma gäller landstinget. Sedan införandet av lag om valfrihet (lov) har flera valfrihetssystem införts. Inte minst inom närsjukvården, med vårdcentraler, husläkare, barnavårds- och mödravårdscentraler, men även viss logopedi. Även bland annat förlossningskliniker, ögonsjukvård och knä- och höftoperationer. Det finns fler alternativ inom hemtjänsten och en mångfald av skolor och förskolor. Med fler utförare har vårdköer minskat och fler kan välja läkare, hemtjänst, förskola eller skola. Denna utveckling får inte stanna upp utan måste fortsätta.
Lag om valfrihet (lov) sätter patienten/brukaren i fokus. Där är ersättningen på förhand bestämd och aktörerna får tävla om att erbjuda bästa kvalitet. Där tar patienten med sig den skattefinansierade pengen och får själv välja. Och välja bort leverantörer som man anser inte håller måttet. Som på en vanlig marknad.
Men lov gäller inte alla områden och den används inte av alla kommuner. Lagen gäller till exempel inte för färd- och hemtjänst för äldre och handikappade, tolktjänster eller skolskjutstjänster. Detta är synd. En större och bredare användning av lov skulle ge mer av den valfrihet som önskas. Och sålla ut leverantörer som inte håller måttet.
Här kan Stockholmsregionen agera föredöme. Redan i dag har landstinget och kommunerna mycket av valfrihetslösningar. Men det går att göra mycket mer. Opinionen ger stöd för att man i Stockholm kan fortsätta på den inslagna vägen.
Ulf Lindberg, näringspolitisk chef Almega
Stefan Holm, regionchef Svenskt Näringsliv