Stockholm står i ett vägskäl som inte varit så tydligt sedan Klarakvarteren revs. Vi måste nu ta ett helhetsgrepp om hur vi vill att staden ska utvecklas och inte ducka i denna fråga genom att bara ta ställning till enskilda projekt. Den låga stadsbilden som domineras av kyrktorn och Stockholms topografiska förutsättningar är en av de stora tillgångar som vi vill bevara.

Det är inte främst skyskrapor som idag skapas av världens främsta arkitekter. Listan på byggnader världskända för sin skönhet och som byggts under de senaste fyra decennierna domineras inte av höga hus utan av helt andra uttryck. Guggenheimmuseet i Bilbao, operahuset i Sydney eller bropaviljongen i Zaragoza är byggnader som inte är blyga men inte heller strävar ut i rymden.

Stockholm är en av världens vackraste och trevligaste städer. Det är en växande storstad och här finns kreativitet och utvecklingskraft samt en internationell puls som syresätter hela landet. År 2030 beräknas Stockholm ha närmare en miljon invånare och vi vill ge plats för fler stockholmare.

Stockholm ska också vara en av världens mest framtidsinriktade städer och ska fortsätta att utvecklas och förnyas. Det enda vi kan vara säkra på är att stadsbilden kommer att förändras.

I Folkpartiets vision finns det ingen motsättning mellan höga ambitioner i bostadsbyggandet och ansvarstagandet för stadens skönhet och dess kulturhistoriska värden. Utvecklingen ska ske med respekt för stadens siluett, karaktär och kulturmiljöer. Därmed skiljer vi oss både från dem som i varje läge säger nej till varje nytt hus som ska byggas och varje väg som ska dras fram och från dem som är beredda att bygga stort och högt utan hänsyn till den omgivande miljön.

Samtidigt som nya områden skapas vill vi värna de unika kulturmiljöerna och stadens silhuett. I den centrala staden bör den speciella vyn med den lägre bebyggelsen och de karakteristiska kyrktornen bevaras. Det innebär att bebyggelsens nivå på Norrmalm, Östermalm och största delen av Södermalm samt centrala Kungsholmen ska värnas. Stockholms gamla stadskärna ska fredas från höghus.

Högkvalitativ och samtida arkitektur förutsätter på inget sätt höga byggnader i kontrast med den omgivande kulturmiljön. Däremot kan den tillsammans med sin omgivning skapa injektioner till stadsrummet som väcker tankar, skapar inspiration och en stad som är så oändligt mycket mer än sina beståndsdelar.

Städer som Paris och Köpenhamn har valt att med mycket höga ambitioner för stadsbilden också behålla den europeiska stenstadens siluett. Högre hus byggs i nya områden utanför stadskärnan, som La Défense, en futuristisk dröm strax väster om Paris gamla kärna. De nya byggnader som uppförs i kärnan på dessa städer är på inget sätt pastischer på ett redan trött uttryck utan tänjer gränserna för våra förutfattade idéer om vad modern arkitektur är.

Stockholm behöver fler landmärken inom och utanför tullarna. Globen är över 20 år gammal och sedan dess tillkomst har inga djärva och spektakulära byggnader kommit till stånd. Med en modern och djärv arkitektur även utanför tullarna kan de yttre stadsdelarna bli mer attraktiva att bo i.

Västra City, en ny stadsdel som kommer att sträcka sig från Centralen till Karlberg, är en spännande möjlighet att utveckla nya delar av Stockholm. Där finns det möjlighet att använder djärvare grepp som trots sin modernitet stämmer väl i känsla med den traditionella stenstaden. Bebyggelsen i Västra City måste gå i ton med stadens siluett. Finansieringen av områdets utveckling kan leda till krav på skyhöga hus som bryter hårt med stenstaden på Norrmalm. Rätt förutsättningar i planeringen är ett kvalitetskrav. Kan inte kvalitén på utvecklingen upprätthållas måste exploateringen vänta. Att forma staden bör vara en mycket medveten process där varje beslut baseras på hur Stockholms särart bäst kan tillvaratas och utvecklas.

För att uppnå hög kvalitet bör nya områden och byggnader utformas i konkurrens och arkitekttävlingar ska användas i hög utsträckning för de byggherrar som vill bygga i Stockholm. Misslyckandet med tävlingen kring stadsbiblioteket får inte förleda oss att tro att arkitekttävlingar alltid är av ondo. Tävlingar krävs för att säkra kvaliteten och för att få med både unga och internationella arkitekter. Det ger utrymme för spännande och oväntade lösningar som ger stadens uttryck liv.

I delar av staden som inte präglas av den äldre bebyggelsen kan höga hus tillföra kvaliteter, exempelvis i Kista och områdena kring Norrtull och Värtan. Höga hus ska byggas i de områden där de passar och för många ytterstadsområden skulle väl utformade riktigt höga hus utgöra värdefulla tillskott.

När nya områden växer fram i staden ska miljöprofilen vara hög. Bland annat ska den planerade Norra Djurgårdsstaden bli ett miljöprofilområde i Stockholm. Även när miljonprogrammen upprustas kan mer miljömässigt hållbara områden skapas.

I den fysiska planeringen måste trygghetsfrågorna bli en självklar del. Hur husen byggs i förhållande till varandra, hur fönster och dörrar placeras och hur parkeringar förläggs, är exempel på faktorer som påverkar säkerheten i bostadsområden. När ny bebyggelse planeras, bör en trygghetskonsekvensbeskrivning göras.

Visioner och djärva idéer måste få ta plats när vi bygger det framtida Stockholm. Vi vill bevara och utveckla stadens egenart men det bör finnas spelrum för experimentell arkitektur i nya stadsutvecklingsområden. Den historiska stadskärnans siluett bör fredas och balansen mellan bevarande och förnyande måste förbli dynamisk. Stadens egenart måste både värnas och utvecklas.

Lotta Edholm (FP)
Gruppledare Folkpartiet Stockholms stad