För att Stockholm även i framtiden ska vara en världsledande kunskaps­region måste rätt förutsättningarna finnas. Alliansens passivitet och idélöshet när det gäller hur man ska hantera bostadsbristen, den överbelastade infrastrukturen och de bristande satsningarna på utbildning och forskning hotar Stockholms framtida konkurrensförmåga.

Behovet av högutbildad arbetskraft kommer att öka och vi som politiker måste ta vårt ansvar och skapa de förutsättningar som behövs för att Stockholm ska bli en världsledande kunskaps­region. Bristen på framtidsinriktade politiska initiativ kan leda till att fler väljer bort Stockholm som första val för högre studier och arbete.

Stockholm är i dag en av de mest kunskapsintensiva regionerna i världen. Enligt revisionsföretaget PWC:s jämförelse mellan städer i världen kommer Stockholm i topp när det gäller tillgång på ut­bildad arbetskraft och innovationsförmåga. Detta tillsammans med vårt välutvecklade välfärdssamhälle gör att Stockholm är en region som är intressant och attraktiv för internationella företag och kompetent arbetskrafy.

Vad som är viktigt att inse är att vår region tävlar på en internationell arena med dynamiska storstadsregioner som Berlin, Hongkong och New York. Med den konkurrensen kan vi inte luta oss tillbaka och vara nöjda.

Grundbulten för att Stockholm ska vara en kunskapsregion i framtiden är att den forskning och utbildning som bedrivs är av högsta nivå. Det är mycket riktigt så att högskole- och forskningspolitik är nationella politiska frågor. Men Stockholm har ett tjugotal högskolor i regionen. Vid dessa studerar 80 000 studenter och tiotusentals forskare bedriver världsledande forskning inom en stor bredden områden.

Varje år tar tiotusentals studenter examen och ska ut på arbetsmarknaden. Förhoppningsvis stannar de i Stockholm, för de behövs här.

Vi politiker i Stockholm har generellt varit väldigt dåliga på att inse den centrala roll högskolor och universitet spelar för Stockholms utveckling. Vi socialdemokrater inser att vi har en viktig roll att fylla för att skapa förutsättningar för Stockholms internationella konkurrenskraft.

Högskolorna kan erbjuda hur bra utbildning som helst men finns det inte bostäder för de svenska och utländska studenter som vill till Stockholm spelar det ingen roll. För varje student som väljer bort Stockholm kan vi tappa en kompetent lärare till våra skolor, en entreprenör, en specialistsjuksköterska eller en framtida företagsledare. Stockholm har inte råd att stöta bort framtidens arbetskraft.

Följande punkter är centrala för framtiden:

Bostadsbristen. Det har sedan den moderatledda alliansen tillträdde 2010 färdigställts cirka 100 studentlägenheter, och alldeles för få vanliga bostäder. Det är på tok för lite och vi som kommunpolitiker kan och ska göra mycket mer. Vi vill bygga 300.000 nya lägenheter i Stockholmsregionen, fram till 2030.

Utbyggd tunnelbana. Unga människor och studenter har sällan bil och behöver tillgång till god kollektivtrafik. Med en utbyggd tunnelbana kan bostadsområdena bli tillgängliga för unga och studenter. Möjligheten att välja bort bilen ökar. Här har vi presenterat ett förslag med en ny tunnelbanelinje för att säkerställa att kollektivtrafiken klarar av ett växande Stockholm.

Fler utbildningsplatser. Stockholm har, och riskerar i framtiden att få en brist inom en mängd yrken, samtidigt som trycket på utbildningar är så högt att personer med toppbetyg inte kan komma in på sin drömutbildning i Stockholm. Vi behöver fler utbildningsplatser.

Regionala stipendieprogram. Sedan 2010 har Stockholm tappat rejält i internationell konkurrenskraft. 2010 infördes studieavgifter för internationella studenter, vilket innebar en kraftig minskning av utomeuropiska studenter i Stockholm. Det var en felprioritering av rege­ringen som varit direkt skadlig, och som vi skulle kunna möta upp genom att införa stipendieprogram på regional nivå.

Universitetsstaden. Stockholms universitet, KTH och KI är internationellt erkända universitet och skulle tillsammans rankas topp 25 i världen. Vi tror att ett starkare och tätare samarbete mellan dessa skulle stärka Stockholm som attraktiv kunskapsregion och universitetens internationella konkurrenskraft.

Vi ser redan nu en oroväckande utveckling när det gäller förmågan att behålla Stockholms tätposition som en kunskapsregion som attraherar den kompetens vi behöver för att få fart i vår ekonomi. På den internationella arenan är konkurrensen hård – och det sker snabba vändningar. Om vi inte tar detta på allvar så kommer Stockholm att halka efter.

Det är hög tid för en ny politisk inriktning som prioriterar upp högre utbildning och kunskap. Den är jag beredd att ta ansvar för.