En avgörande faktor för att skolan ska lyckas handlar om att de resurser som satsas i skolan används till undervisning. Nyligen presenterade Lärarnas Riksförbund en uppmärksammad rapport som belyste det faktum att Sverige ligger långt under OECD-genomsnittet när det gäller undervisningens andel av skolans totala resurser. I Sverige går 51,8 procent av skolans resurser till undervisning, enligt Skolverkets statistik för 2008. Sverige ligger därmed långt under OECD-genomsnittet på 63,6 procent.

Stockholm hör till de kommuner i landet som redan i dag lägger högst andel av skolans resurser på undervisning. 2008 användes enligt Skolverket 61,1 procent av grundskolans resurser till undervisning. Siffran har stigit kraftigt sedan socialdemokraternas styre 2002-2006.

Under socialdemokraternas år vid makten låg andelen till undervisning av den totala budgeten för Stockholms grundskolor helt stilla, 52,07 procent 2003 och 52,06 procent 2006. När folkpartiet tog över ansvaret för skolbudgeten 2007 ökade resurserna till undervisning dramatiskt, till 59,2 procent. Året därefter, 2008, höjdes alltså andelen ytterligare. För 2009 har Skolverket ännu inte färdigställt sina siffror, men det finns ingen anledning att tro att andelen resurser till undervisning skulle ha minskat.

Förklaringen till denna ökning är strukturell. Under socialdemokraternas period vid makten låg ansvaret för grundskolan utspritt hos stadens då 18 stadsdelsnämnder. Det skapade mer administrationskostnader, försvårade möjligheterna att skapa en likvärdig grundskola i hela staden, och gjorde det lättare för socialdemokratiska stadsdelspolitiker att - när man kände för det - gå in och detaljstyra skolan.

Läraren är elevernas viktigaste resurs. Ingen annan faktor är tillnärmelsevis så viktig för skolans kvalitet som en kompetent och engagerad lärarkår. Det visar bland annat undersökningen om framgångsrika skolkommuner, som nyligen genomförts av Sveriges kommuner och landsting.

2007 flyttades ansvaret för Stockholms grundskolor till utbildningsnämnden. Samtidigt öronmärktes grundskolans resurser, så att minst 70 procent av medlen till grundskolan låstes i en peng som varje rektor förfogar över. Sedan dess har utbildningsnämnden ökat skolpengens andel. I 2010 års budget är 73,7% av grundskolans resurser öronmärkta till varje enskild skola. Samtidigt har grundskolans totala medel per elev, den så kallade skolschablonen, ökat med 15 procent i de tidiga skolåren och 13,4 procent för äldre elever 2006-2010. Motsvarande siffror under socialdemokraternas styre 2002-2006 var 10 respektive 9,2 procent.

Socialdemokraterna i Stockholm påstår ofta att man vill satsa på skolan. Samtidigt vittnar historien om att socialdemokraternas satsningar inte nått ut dit de bäst behövs i undervisningen. En viktig förklaring handlar just om socialdemokraternas förkärlek till byråkrati och politikerstyre. Detta blir särskilt tydligt i en studie av posten för administrativa kostnader och overheadkostnader i Skolverkets statistik över hur grundskolans resurser fördelas. 2003 låg skolans kostnader för administration på 10,1 procent. 2006, efter fyra år av socialdemokratiskt styre, hade kostnadsposten ökat till 13,2 procent.

Under den borgerliga alliansens två första år vid makten minskade kostnaderna för administration till 8,6 procent.

Förskjutningen av skolans resurser från byråkrati till undervisning har gått hand i hand med en lång rad reformer för självständigare skolor och fokus på kunskap. Rektorerna har fått ökad makt och ansvar för skolans budget och femårsförordnanden har införts för alla rektorstjänster. En omfattande lässatsning har genomförts i låg- och mellanstadiet och skriftliga omdömen har införts från första klass. Fler karriärvägar har öppnats för lärare och möjligheterna till forskning har ökat. Därtill har en rad insatser gjorts för att ge eleverna trygghet och studiero – en förutsättning för lärande. Vi kan nu summera en mandatperiod där Stockholms elever, lärare och rektorer gjort fantastiska prestationer.

Elva av fjorton resultatparametrar för betyg och prov i grund- och gymnasieskolan har enligt Skolverkets statistik för 2009 ökat sedan 2006. Det gäller andelen elever på grundskolan som uppnått målen i alla ämnen, det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9, andel godkända i nationella prov i svenska, engelska och i svenska som andraspråk, samt för gymnasieskolans del andel elever med högskolebehörighet, elever med minst godkänt i huvudämnena (svenska, engelska och matematik) samt genomsnittlig betygspoäng. På tio punkter är resultaten dessutom de bästa någonsin.

Socialdemokraterna i Stockholm har börjat kalla sin skolpolitik för ”ny”, i alla fall i ord. Det nya går ut på att man reducerat innehållet i skolpolitiken till två saker. Det ena stavas höjd skatt, vilket upprepas till utnötning. För den som läser partiets skoltalesman Roger Mogerts pressmeddelanden tycks skolfrågor för honom enbart och alltid vara en fråga om pengar.

Det andra går under täckmanteln ”mer aktiv skolpolitik”. Vad aktiviteten egentligen går ut på är mer av politikerstyrning genom att grundskolan återförs till stadsdelsnämnderna, och därmed snävare ramar för Stockholms skolor att själva få avgöra sitt inre arbete. Till vad som politikerna ska använda sina ökade möjligheter att styra skolan är oklart. Om pengarna till skolan – oavsett storlek – dessutom går till fel saker så är ju pengarna bortkastade eller i värsta fall kontraproduktiva.

Hälften av Socialdemokraternas utlovade skattehöjning ska gå till skolan och förskolan. Skulle undervisningens andel av anslaget ha legat kvar på den socialdemokratiska nivån från förra mandatperioden om 52 procent även 2008 så hade 512 miljoner kronor mer än i dag använts till byråkrati och lokalhyror istället för undervisning – och detta enbart i grundskolan. Där har vi socialdemokraternas skattehöjning, uppäten och förskingrad till bland annat posten ”övriga” kostnader.

Så undervisning eller byråkrati – vad ska stockholmarnas skattepengar till skolan satsas på? Kunskapsutvärdering eller lägre krav – ska skolans förväntningar på eleverna minska? Rektorer eller stadsdelspolitiker – vem av dem ska styra Stockholms skolor? Det är några av huvudfrågorna i skolpolitiken i Stockholm inför höstens val.

Lotta Edholm
Skolborgarråd (fp)