Ett mer levande samhälle kräver inte bara en förändrad politik utan en förändrad politisk attityd. Sverige kan erbjuda ett rikt kultur- och nöjesliv, god mat och stora möjligheter till rekreation för själen. Trots det kan det ofta kännas som om något saknas. De som besökt karnevalen i Rio de Janeiro kommer hem och tycker att Sverige känns stelt, de som smakat maten i Italien kan uppleva även den bästa lyxkrogen i Sverige som grå. Och Moderna museet i all ära, men som man säger – we will always have Paris.
Sverige står inför en härlig renässans av kultur, mat, dryck, dynamik och livsnjutning. Det mångkulturella Sverige bidrar med många nya intryck, människors allt bättre ekonomi gör att fler har råd att njuta av livet och turisterna vallfärdar hit. Vi i Solnacentern har tillsatt en arbetsgrupp för att göra Solna till en plats dit livsnjutare vallfärdar. Vi har, om uttrycket tillåtes, en tapastallrik av förslag för att denna norrförrort ska kulturellt och kulinariskt blomma ut. Den strukturella men relativt enkla lösningen är att politiken måste ta ett kliv tillbaka och låta livsnjutarna själva ta nästa steg. Det krävs att fler får välja mer själva.
För detta krävs en attitydförändring. Det kan handla om att flytta ansvarsområden, att politiken helt tar handen från vissa områden och främst en ny tilltro till att människor är förmögna att fatta egna beslut.
Problemet är att de som bestämmer och reglerar människors livsnjutning sällan är de som känner till vad det goda livet egentligen innebär, åtminstone för andra än sig själva. Ska en människa som jag, som tycker att det som verkligen ger ett lyckorus är att läsa långa politiska texter, verkligen vara med och styra andras kultur och fritid? Ska en person som tycker att vindruvans viktigaste uppgift är att bli fruktsallad och inte champagne vara den som beslutar om barers utskänkningstillstånd?
Solnacentern vill ta matlandet Sverige även till Solna. Genom att underlätta för delikatessgatukök, för att få fler av de välbesökta ”hål i väggen” resturanger vi ser på kontinenten. Vi vill tillåta gårdsförsäljning för att få de stadsbryggerier som finns i Solna att växa, vilket skulle gynna både Solnaborna och göra Solna till en mer intressant turiststad. För att fler ska kunna njuta av att se hur Solna växer och utvecklas, gärna i samband med något riktigt gott att äta vill vi också ge bygglov till en kreativ entreprenör att bygga en skybar på taket av vårt höga och i dag relativt trista stadshus.
Vem som har ansvar för de olika politiska frågorna sänder ut viktiga signaler om hur vi anser att livet skall levas. Regeringen har beslutat om en gemensam strategi kring alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken (prop. 2010/11:47). Symboliken här är uppenbar: Vin, cider och likör bör behandlas på samma sätt som de förbjudna substanserna kokain och amfetamin.
Det är tveksamt om de stolta italienska vinodlarna skulle vilja kopplas ihop med samma strategi som knarklangare, och jag är övertygad om att arbetarna på de skotska whiskeydestillerierna skulle ta illa upp om de förstod att de placeras i samma fack som de som tar anabola steroider på ett gym.
Så länge politikens position är att produktion av whiskey tillhör samma politiska område som heroin, så kommer få svenska destillerier dyka upp. Då skapas heller inte grogrunden för människors möjlighet att njuta livets goda i Sverige.
En ung man som friar till sin käresta på en romantisk restaurang någonstans i Stockholmsområdet, får ”ja” och sedan tar upp henne i en spontan vals, ska – om reglerna följs – stoppas av krögaren. Annars riskerar krögaren böter eller fängelse. Om inte myndigheterna har beviljat hans restaurang danstillstånd förstås. Det svenska dansförbudet finns kvar.
Statligt stöd till kultur och livsnjutning kan vara positivt, men måste då ske på sådant sätt att den politiska påverkan är minimal och att direktiven för kultur och livsnjutningspolitik inte ges av en allt mer homogen politisk sfär. Här finns den största utmaningen om vi ska få ett mer levande kultur- och nöjesliv i Sverige: Hur ska vi kunna ha statligt stöd utan statlig påverkan?
Centerpartiet i Solna försöker ta vårt ansvar för att göra Solna till en plats för livsnjutare.
Vi gör det genom att lämna våra kontor och ge oss ut för att möta medborgarna – och för att möta kulturen. När frågor som rör människors mat, dryck och njutning matas in i en fyrkantig politisk mall får Sverige svårt att ta de sista steg som krävs för att bli en pulserande kulturnation.
Solna och Sverige har alla förutsättningar att bli en plats för livsnjutare, med en dynamisk kulturverksamhet där medborgare och turister själva kan bestämma vad de vill se för teateruppsättning, lyssna på för musik eller var de ska dricka sitt glas vin – men det krävs att politiken tar ett steg tillbaka.
Magnus Andersson,
kommunalråd Solna (C)