Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Stöd återuppbyggnaden med stipendier till syrier”

Få talar i dag om hur Syrien ska återuppbyggas, men en dag kommer världens fokus att ligga där. Utbildning är därför en avgörande faktor för Syriens framtid, skriver Helena Lindholm. Bilden från staden Homs den 26 februari i år.
Få talar i dag om hur Syrien ska återuppbyggas, men en dag kommer världens fokus att ligga där. Utbildning är därför en avgörande faktor för Syriens framtid, skriver Helena Lindholm. Bilden från staden Homs den 26 februari i år. Foto: TT

Långsiktig insats. Jag föreslår ett nationellt stipendieprogram för studenter på flykt undan krig och våld, utsatta för säkerhetshot, risk eller förföljelse. Primärt riktat till studenter från Syrien. Programmet ska vara flexibelt och kunna anpassas efter nya och andra situationer, skriver Helena Lindholm, prorektor vid Göteborgs universitet.

Utbildning är en mänsklig rättighet och utbildning för alla är ett av 17 viktiga mål i den nya globala hållbarhetsagendan. Med inbördeskriget i Syrien och efterföljande flyktingtragedi förlorar emellertid en hel generation barn och unga sin rätt till utbildning på alla nivåer: från primärskola till högre utbildning. En långsiktig hantering av dagens krissituation kräver internationella insatser på utbildningsområdet. Sveriges regering kan direkt underlätta för svenska lärosäten att bidra genom särskilda stipendieprogram för utsatta studenter.

När länder som Syrien, Irak och Afghanistan slits sönder av inre konflikter, är utbildning en av de samhällssektorer som drabbas hårdast. Nära 60 miljoner människor befinner sig i dag enligt FN-organet UNHCR på flykt, antingen inom ett lands gränser eller som flyktingar som korsat en internationell gräns. För Syrien gäller att hälften av landets befolkning, drygt 11 miljoner människor, tvingats lämna sina hem. Själva flyktingsituationen försvårar möjligheter till utbildning på alla nivåer. I takt med att skolor bombas, infrastruktur undermineras, undervisningsmaterial förstörs och lärare flyr utarmas hela skol- och utbildningssystem.

Nästan 14 miljoner barn i Mellanöstern och Nordafrika hindras från att gå till skolan på grund av inbördeskrig och konflikter, enligt en nyligen utkommen rapport från Unicef.

Under de senaste åren har dessutom riktade attacker mot skolor, universitetsbyggnader och utbildningssystem blivit alltmer frekventa, särskilt i svaga stater eller stater med inbördeskonflikter av skilda slag. I april 2015 dödades 148 studenter i en terrorattack vid Garissa college university i Kenya. I Pakistan har på kort tid flera attacker ägt rum mot utbildningsinstitutioner. Flickor hindras från att ta del av utbildning i flera länder.

Någonting har hänt i världen där tidigare landvinningar rörande utbildning riskerar att förloras. I Syrien är utbildningsinfrastrukturen till stor del sönderslagen. Själva krigssituationen gör det farligt och svårt att ta del av den utbildning som trots allt erbjuds. I flyktingläger i Jordanien, Libanon och Turkiet finns omkring 700.000 syriska barn som inte kan få utbildning. I dessa länder, som mottagit det stora flertalet syriska flyktingar, är trycket på samhällsinstitutioner stort och utbildningsväsendet har inte haft kapacitet att tillgodose behovet av utbildning.

Cirka 10 procent av de syriska flyktingarna är i universitetsstudieålder. Många har tvingats avbryta sina studier på grund av kriget. Vissa av dessa återfinns bland de nyanlända i Sverige och i Europa, men de allra flesta är kvar i flyktingläger i grannländerna. Dessa unga människor utgör en speciell kategori bland flyktingarna, vare sig de kommer till Europa eller befinner sig i Mellanöstern, då de utgör ett potentiellt framtida humankapital; unga begåvade och ambitiösa människor med vilja och förmåga. Det är dessa som en dag kommer att stå inför det mödosamma arbetet att återuppbygga Syrien.

Högre studier i Sverige är för studenter utanför EES-området belagda med avgifter. Flyktingar och människor utsatta för risk för förföljelse äger sällan de medel som krävs för att bedriva studier i Sverige. De kan också ha svårigheter att erhålla studentvisum och uppfylla andra formella krav.

 

Denna generation har förlorat inte bara sina hem och en plats i tillvaron, utan också den tid som har investerats i tidigare utbildningar, liksom drömmar och framtidshopp. Är det något ett Efterkrigs-Syrien kommer att behöva så är det just detta humankapital; utbildad arbetskraft inom alla samhällssektorer; läkare, lärare, ingenjörer, jurister, ekonomer, sjuksköterskor, samhällsvetare, humanister, naturvetare, förvaltare och administratörer.

Få talar i dag om hur Syrien ska återuppbyggas men en dag kommer världens fokus att vara just detta: återuppbyggnad. Utbildning är en avgörande faktor för Syriens och andra krigsdrabbade länders framtid.

Sverige kan göra en specifik insats för detta framtida återuppbyggnadsarbete genom riktade insatser för syriska flyktingar och andra utsatta studenter.

Bristande utbildning är inte bara en riskfaktor vad gäller samhällets tillväxt och välfärd. Det kan också leda till stora samhällsproblem när en generation unga som står utan utbildning och framtidshopp om social mobilitet riskerar hamna i utanförskap och på sikt radikalisering. Mellanöstern är i dag en region i sönderfall; flertalet stater förefaller på väg mot kategorin svaga eller kollapsade stater. Det är samtidigt en geopolitiskt, ekonomiskt och säkerhetsmässigt viktig region för Europa och världen. Mellanöstern är en nära granne. Att långsiktigt och strategiskt bidra till regionens stabilisering är nödvändigt för säkerheten i såväl Mellanöstern som Europa.

Högre studier i Sverige är för studenter utanför EES-området belagda med avgifter. Flyktingar och människor utsatta för risk för förföljelse äger sällan de medel som krävs för att bedriva studier i Sverige. De kan också ha svårigheter att erhålla studentvisum och uppfylla andra formella krav.

Jag föreslår mot denna bakgrund ett speciellt nationellt stipendieprogram riktat mot ”students at risk”, för studenter på flykt undan krig och våld, utsatta för säkerhetshot, risk eller förföljelse. Detta program skulle under de närmsta åren framför allt vara inriktat på den nuvarande situationen och därmed studenter primärt från Syrien då inbördeskriget i Syrien utgör den största samtida humanitära katastrofen. Programmet ska dock vara flexibelt och kunna anpassas efter nya och andra situationer. Stipendierna ska kunna vara sökbara också för studenter utsatta för risk eller förföljelse av andra skäl. I Norge finns ett liknande program.

Stipendierna ska finansiera studieavgifter, boendekostnader och levnadsomkostnader.

Näringslivet inbjuds att delta och erbjuds då möjligheter att genom detta bidra till såväl framtida global kompetensutveckling inom skilda områden som långsiktig stabilitet för vår närregion. Mottagande lärosäten föreslås förbinda sig att inrätta särskilda underlättandeprogram för att motverka byråkratiska hinder; att bidra med språkstöd och juridisk hjälp samt att sträva efter att underlätta boendesituationen. Studenterna kan bidra med att vara studiementorer och studiekamrater. Svenska institutet med gedigen erfarenhet av stipendiehantering föreslås få ett ansvar för hanteringen.

På så vis kan politiken, näringslivet, akademin och landets studenter gemensamt medverka till att universitetsstudenter på flykt ges möjlighet till utbildning och därmed bidra till framtida samhällsbyggnad. Vi skulle göra en gemensam, systematisk och långsiktig insats för fred och utveckling. Detta vore en nationell samling värd namnet.

DN Debatt. 1 mars 2016