Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Stöd för Nato-medlemskap nu större än motståndet”

Foto: Tatum Vayavananda/DVIDS

Nya SOM-siffror. Nato-anhängarna är i SOM-undersökningen för första gången fler än Nato-motståndarna. Men samtidigt vill 60 procent behålla den militära alliansfriheten. Inkonsistensen i opinionen kan indikera att den är möjlig att påverka, genom debatt och information, skriver forskarna Joakim Berndtsson, Ulf Bjereld och Karl Ydén.

I september 2015 röstade Centerpartiets stämma ja till att partiet skall förorda ett svenskt Nato-medlemskap. Tidigare hade partiet sagt nej till Nato och förordat en bibehållen svensk militär alliansfrihet. Ett par veckor senare fattade Kristdemokraternas riksting ett motsvarande beslut. De rödgröna partierna håller fast vid linjen att Sverige skall värna den militära alliansfriheten. Det råder således nu en klar blockskillnad mellan de rödgröna och Alliansen i frågan om svenskt Nato-medlemskap.

Den svenska Nato-debatten inramas av ett alltmer offensivt ryskt agerande i världspolitiken, inklusive Östersjöområdet. Försvarsdebatten präglas fortfarande av förre ÖB Sverker Göransons uttalande om att Sverige har militär förmåga att försvara begränsade mål endast under ”en vecka på egen hand”. Samtidigt riktar vissa kritik mot Sveriges så kallade Värdlandsavtal med Nato, och menar att tröskeln till formellt Nato-medlemskap därigenom sänks ytterligare.

SOM-institutet vid Göteborgs universitet har undersökt svenska folkets inställning till Nato-medlemskap varje år sedan 1994. Fram till och med år 2012 var opinionen i frågan stabil – andelen som ansåg att Sverige inte skulle söka medlemskap i Nato var två till tre gånger så stor som andelen som ansåg att Sverige borde ansöka om medlemskap. År 2013 och 2014 ökade andelen som ansåg att Sverige borde ansöka om Nato-medlemskap. Nato-motståndarna var dock fortfarande något fler än Nato-anhängarna.

Den nationella SOM-undersökningen 2015 innebär ett trendbrott. Nato-anhängarna är för första gången fler än Nato-motståndarna.

Andelen som anser att det är ett bra förslag att Sverige söker medlemskap i Nato har 2015 ökat till 38 procent, mot 31 procent 2014. Andelen som anser att det är ett dåligt förslag har minskat till 31 procent, mot 37 procent 2014. Andelen som anser att det är ett varken bra eller dåligt förslag uppgår till 31 procent, motsvarande andel uppgick till 32 procent 2014.

Nato-opinionen följer i huvudsak följer vänster-högerskalan. Motståndet är störst bland vänsterpartister, miljöpartister och socialdemokrater och lägst bland moderater, folkpartister, kristdemokrater, centerpartister och sverigedemokrater.

Sverigedemokraterna är det enda parti där det råder diskrepans mellan partilinjen och väljaropinionen. Partiet vill inte att Sverige söker medlemskap i Nato. Men bland dess sympatisörer anser 49 procent att det är ett bra förslag, medan 24 procent är emot.

Det finns dessutom ett växande stöd för återinförande av allmän värnplikt (51 procent är för, att jämföra med 40 procent år 2013).

Opinionen är emellertid inte entydig. I den nationella SOM-undersökningen 2015 ställdes också, för första gången sedan 2003, en fråga om svenska folkets inställning till den militära alliansfriheten. Formuleringen löd: ”Sverige bör i fredstid föra en alliansfri politik, syftande till neutralitet i krig”. Frågan ställdes varje år under tioårsperioden 1994-2003. Vid varje enskilt mättillfälle ansåg mellan 62 och 70 procent att det var ett mycket eller ganska bra förslag. Vid senaste tillfället 2003 uppgick andelen som tyckte det var ett bra förslag till 68 procent.

Under de tolv år som gått sedan frågan senast ställdes har ”neutralitet” som begrepp mönstrats ut ur den officiella beskrivningen av den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken. De senaste åren har också stödet för ett svenskt Nato-medlemskap ökat. Hur har denna utveckling påverkat stödet för den svenska militära alliansfriheten? Inte särskilt mycket, visar resultaten. I 2015 års undersökning är det fortfarande 60 procent som anser att det är ett bra förslag att Sverige i fredstid för en alliansfri politik, syftande till neutralitet i krig, medan 16 procent anser att det är ett dåligt förslag. Andelen som ansåg att det var ett varken bra eller dåligt förslag uppgår till 24 procent.

Av de som menar att Sverige bör ansöka om medlemskap i alliansen Nato anser 32 procent att Sverige också bör bibehålla sin militära alliansfrihet. Av de som menar att Sverige bör bibehålla alliansfriheten anser 24 procent att Sverige också bör söka medlemskap i Nato.

Resultaten indikerar ett betydande mått av osäkerhet om innebörden av företeelserna ”militär alliansfrihet” och ”Nato-medlemskap”. Det skulle naturligtvis kunna vara så att svarspersoner inte längre i praktiken betraktar Nato som en militärallians med bindande förpliktelser mellan medlemsstaterna, och att det därför skulle gå att kombinera ett medlemskap med militär alliansfrihet. Men det förefaller mer sannolikt att svarspersoner förespråkar militär alliansfrihet utan att problematisera innebörden, och att alliansfriheten därför inte uppfattas som ett hinder för medlemskap i Nato.

I DN/Ipsos undersökningar får svarspersonerna välja mellan Nato-medlemskap och att stanna kvar utanför Nato: ”Anser du att Sverige bör gå med i militäralliansen Nato, eller stanna utanför?” I en mätning redovisad i januari 2016 svarade 34 procent att Sverige borde gå med, medan 50 procent förordade att Sverige skulle stanna utanför. Andelen som inte tog ställning uppgick till 16 procent.

Den nationella SOM-undersökningen 2015 visar också att oron för utvecklingen i Ryssland ligger kvar på en förhöjd nivå. Av det tillfrågade svarar 76 procent att de är oroade, mot 80 procent 2014 och 53 procent 2013. Förtroende för det svenska försvaret visar en svagt uppåtgående trend sedan 2008, och för första gången sedan 2002 är det något fler som hyser stort förtroende för försvaret än som hyser litet förtroende. Fortfarande är emellertid förtroendet för försvaret avsevärt lägre än för till exempel polisen eller domstolarna.

Överhuvudtaget tycks det för närvarande finnas en stämning av ”mer av allt” i svensk säkerhetspolitisk opinion. När svenskarna ombeds ta ställning till hur viktiga olika uppgifter är för försvaret bedöms samtliga sju föreslagna uppgiftet i dag som viktigare än jämfört med 2013 (till exempel försvara Sveriges gränser, genomföra operationer för att avsätta ledare i diktaturer, delta i fredsbevarande FN-operationer, skydda samhällsfunktioner mot terrorangrepp). Det finns dessutom ett växande stöd för återinförande av allmän värnplikt (51 procent är för, att jämföra med 40 procent år 2013). Av de tillfrågade anser 41 procent att Sverige bör delta i en militär insats mot Islamiska Staten (IS)/Daesh, medan 23 procent motsätter sig ett sådant deltagande.

Svensk Nato-debatt kommer högst sannolikt att rulla vidare, nu med tydligare blockpolitiska skiljelinjer än tidigare. Nato-anhängarna är fler än Nato-motståndarna, samtidigt som 60 procent av de svarande vill bibehålla den militära alliansfriheten. Inkonsistensen i opinionen kan indikera att den är möjlig att påverka, genom debatt och information. Men säkerhetspolitisk opinion handlar också i stor utsträckning om värderingar och identiteter, som väsentligen utgör relativt trögrörliga storheter.

Nato som organisation är också i rörelse. I USA innehar Nato en relativt marginell position i den säkerhetspolitiska debatten, och åtnjuter inte den uppmärksamhet som många i Europa tycks tro. Natos trovärdighet som militärallians kan komma att luckras upp om Donald Trump blir USA:s näste president eller om Europas stater splittras genom till exempel flyktingfrågan. Vem vet: de som svarat inkonsistent kanske får rätt till sist. Sverige söker medlemskap i Nato, men inom ramen för en bibehållen militär alliansfrihet.

Joakim Berndtsson, docent i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet

Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet

Karl Ydén, universitetslektor vid Chalmers tekniska högskola och King’s College, London

Foto:

DN Debatt. 6 maj 2016

Läs fler artiklar. Till DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.