Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Stopp för anhöriginvandring gör att färre hittar försörjning”

Varenda småföretagare vet att närhet till familj och släktingar är viktiga på många sätt. Småföretagare behöver breda kontaktytor, goda råd, emotionellt stöd, och tillfällig hjälp vid arbetstoppar, skriver Karl Wennberg och Miriam Bird.
Varenda småföretagare vet att närhet till familj och släktingar är viktiga på många sätt. Småföretagare behöver breda kontaktytor, goda råd, emotionellt stöd, och tillfällig hjälp vid arbetstoppar, skriver Karl Wennberg och Miriam Bird. Foto: Hasse Holmberg TT

Motverkar integration. Restriktionerna för familjeåterförening är en humanitär kris för dem som drabbas, men utgör även ett problem för migranter som vill skapa egen försörjning genom företagande. Den nya migrationspolitiken minskar möjligheten till arbetsmarknadsintegration, skriver forskarna Karl Wennberg och Miriam Bird.

Den första juli 2016 inskränkte riksdagen radikalt migranters rätt att återförenas med anhöriga på flykt eller anhöriga som är kvar i hemlandet. Att detta innebär en personlig tragedi för många individer är ställt bortom allt tvivel. Dock har det inte diskuterats huruvida begränsningarna i anhöriginvandring även kan påverka arbetsmarknadsintegrationen bland nya svenskar.

I dagarna avslutade vi ett mångårigt forskningsprojekt om invandrarföretagare i Sverige med stöd av bland annat Riksbankens Jubileumsfond och Handelsrådet. Vi har valt att studera invandrare från utomeuropeiska länder som startar företag direkt efter en lång tid av arbetslöshet, alltså de som står längst ifrån den svenska arbetsmarknaden. Att hitta eller skapa sig en arbetsplats är den absolut viktigaste faktorn för möjligheter att lära sig det nya språket, de sociala koderna, och inte minst att skapa sig en egen försörjning.

I en vetenskaplig artikel som i veckan publicerades i den topprankade internationella tidskriften Journal of Business Venturing visar vi att flertalet av invandrarföretagarna lyckas hitta en långsiktig försörjning genom sitt företagande. En tredjedel av alla invandrarföretagare som startar företag från arbetslöshet fortsätter att driva sitt företag längre än sju år. En fjärdedel lyckas via företaget skapa kontakter som leder till en anställning. Totalt sett visar vår studie alltså att egenföretagande är en viktig väg ut ur långtidsarbetslöshet för invandrare som inte har lyckats etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

 

Precis som svenska utvandrare till USA under det förra och förrförra seklet tenderar flyktingar som kommer till Sverige att bosätta sig i närheten av sina landsmän. Detta utmålas ibland som ett problem, men vår forskning liksom annan visar att närheten till familj, släktingar och bekanta påskyndar arbetsmarknadsintegration.

 

En alltför stor del av de invandrarföretagare vi studerat, drygt 40 procent, lyckas dock inte med sitt företag och återvänder till arbetslöshet inom en sjuårsperiod. När vi studerade de faktorer som påverkar invandrarföretagarnas chanser att lyckas fann vi att närhet till familj och släktingar spelade stor roll. För de som har familjemedlemmar bosatta i närheten – även om de officiellt inte är engagerade i företaget – var risken att misslyckas med företaget och återvända till arbetslöshet bara hälften så stor som bland dem som saknar familjemedlemmar i närheten.

Att familjemedlemmar spelar en väsentlig roll för ett småföretags framgång är inget nytt för de som själva har erfarenheter av företagande. Varenda jordbrukare och småföretagare vet att närhet till familj och släktingar är viktiga på många sätt. Småföretagare behöver breda kontaktytor, goda råd, emotionellt stöd, och tillfällig hjälp vid arbetstoppar. Sveriges nya restriktioner i familjeåterförening är inte bara en humanitär kris för dem som drabbas utan utgör även ett faktiskt problem för de migranters som söker skapa sin egen försörjning genom företagande.

De restriktioner i möjligheter till familjeåterförening som riksdagen nyligen beslutat om har motiverats av statsminister Stefan Löfven och den dåvarande vice statsministern Åsa Romson med att ”Sverige behöver ett andrum” och att vi först och främst behöver ta hand om dem som redan kommit och se till att de kommer i arbete (DN, 24/11 2015). Det har talats om att fokus nu bör ligga på att underlätta integration för dem som redan kommit. Diskussionerna om integration missar väsentlig evidens som visar att de som kommit behöver sina nära och kära på många sätt, även för möjligheten att komma i arbete.

Precis som svenska utvandrare till USA under det förra och förrförra seklet tenderar flyktingar som kommer till Sverige att bosätta sig i närheten av sina landsmän. Detta utmålas ibland som ett problem, men vår forskning liksom annan visar att närheten till familj, släktingar och bekanta påskyndar arbetsmarknadsintegration.

Utöver vår studie om invandrarföretagare finns gott om tidigare forskning från Sverige och andra länder som påvisar att närheten till familj, släktingar och bekanta påskyndar arbetsmarknadsintegration. Till exempel har utvärderingar av den så kallade hela-Sverige strategin i slutet av 1980-talet av Institutet För Arbetsmarknads- och utbildningspolitisk Utvärdering (IFAU) påvisat att de flyktingar som slumpmässigt hamnade i närheten av landsmän hade bättre möjligheter att hitta en god försörjning än de som hamnade långt ifrån den egna gruppen. Nutida exempel från exempelvis Södertälje har tydligt visat att närheten till släktingar och bekanta kan hjälpa migranter att etablera sig i det nya landet på många olika sätt. Genom hjälp med översättning och kommunikation med myndigheter. Genom hjälp med att hitta jobb och utbildning. Genom arbete i familjeföretag. Samt inte minst genom att tillhandahålla det sociala kitt som behövs för att underlätta i vardagen. Till detta visar vår studie att även småföretagare med invandrarbakgrund har betydligt större chanser till framgång om deras familj och släktingar befinner sig i närområdet.

Politiker och andra beslutsfattare har intresserat sig för småföretagande som en möjlig väg till arbetsmarknadsintegration. De begränsade möjligheterna till familjeåterförening utgör dock en hämsko för arbetsmarknadsintegration medels småföretagande. Vi vet att invandrare oftare startar företag än infödda, men många av dessa företag lyckas inte överleva. Närheten till familj och släkt är en viktig och förbisedd resurs för att stärka invandrarföretag.

Sveriges och andra europeiska länder bör inte endast beakta humanitära aspekter för familjeåterförening utan måste även ta i beaktande att intakta familjer påtagligt bidrar till den ekonomiska integrationen. Man kan även ställa sig skeptisk till om någon är villig att starta ett företag endast med ett tillfälligt uppehållstillstånd på i snitt 13 månader.

Nu förs även diskussioner i flera politiska partier om att permanenta de nya lagarna kring uppehållstillstånd. Att permanenta dessa skulle beskära flyktingars incitament att långsiktigt satsa på Sverige genom att starta nya företag. Sverige nya migrationspolitik är alltså direkt kontraproduktiv för entreprenörskap bland invandrare. För politiker som tar entreprenörskap på allvar utgör detta ytterligare en anledning att inte permanenta de nya lagarna kring inskränkt uppehållstillstånd.

DN Debatt. 22 oktober 2016

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.