Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Stoppa social dumpning i offentliga upphandlingar”

Bygget av Citybanan är ett av de projekt som kostat människor livet i arbetsplats­olyckor. Nu vill regeringen göra det möjligt att ställa krav på arbetsmiljö och sociala hänsyn när det offentliga köper varor och tjänster.
Bygget av Citybanan är ett av de projekt som kostat människor livet i arbetsplats­olyckor. Nu vill regeringen göra det möjligt att ställa krav på arbetsmiljö och sociala hänsyn när det offentliga köper varor och tjänster. Foto: Roger Turesson

Ny utredning i dag. Fokus på lägsta pris i offentliga upphandlingar riskerar att leda till låga löner och sämre arbetsmiljö. En ny utredning ska undersöka hur ­beställarna ska kunna ställa krav på arbetsmiljö, sociala hänsyn och kollektiv­avtal, skriver civilminister Ardalan Shekarabi (S).

Det är hög tid att sätta stopp för möjligheten att upphandlingar vinns genom att ha låga löner, dåliga arbetsvillkor eller skadlig arbetsmiljö. Vi ser det som en självklarhet att aktivt arbeta för ett Sverige där marknaden befrias från social dumpning samtidigt som vi tillförsäkrar att produktionen sker under drägliga förhållanden och med respekt för arbetstagares grundläggande rättigheter.

Svensk ekonomi och arbetsmarknad behöver stärkas och prestera bättre. Sverige ska ha ett modernt, hållbart och rättvist arbetsliv. Ordning och reda ska gälla på arbetsmarknaden. Ett viktigt steg i den riktningen är att arbeta för att svenska löner och villkor ska gälla för alla som jobbar i Sverige. Att tillväxten skapas på ett sätt som är socialt och ekologiskt hållbart och fördelas rättvist är en av vår tids ödesfrågor, men också en fråga där Sverige har goda möjligheter att ligga i framkant.

Den offentliga sektorns storlek uppgår till cirka 50 procent av BNP och sysselsätter en betydande del av befolkningen. Värdet av alla varor och tjänster som produceras på uppdrag av offentlig sektor och som finansieras med allmänna medel motsvarar i dag cirka 33 procent av de offentliga utgifterna. Det betyder i klartext att varje år upphandlar det offentliga Sverige varor och tjänster för drygt 600 miljarder kronor. Enligt Konkurrensverket annonserades 2013 knappt 20 000 upphandlingar i enlighet med upphandlingsreglerna. Dessa regler omfattar inte bara statliga och kommunala myndigheter, utan även andra organisationer som tillgodoser behov i det allmännas intresse och som finansieras eller kontrolleras av stat, kommun eller landsting. I oktober 2013 fanns 3 515 organisationer ägda av kommuner, landsting eller staten enligt Statistiska centralbyråns företagsregister.

Mot den här bakgrunden är det lätt att förstå att en väl fungerande offentlig upphandling är mycket betydelsefull för den offentliga sektorns funktion och därmed för en väl fungerande samhällsservice som tillgodoser medborgarnas berättigade förväntningar. Regeringens mål är att göra den offentliga delen av samhällsekonomin fri från lönedumpning och osjysta villkor. Att inte agera är oansvarigt.

Konkurrensverket redogör i sin rapport Siffror och fakta om offentlig upphandling (2014:1) att lägsta pris nu för första gången är det vanligaste tilldelningskriteriet när det gäller offentliga upphandlingar. En risk när upphandlande enheter fokuserar för mycket på lägsta pris är att ytterligare kvalitet utöver ställda krav i vissa fall inte spelar någon roll i anbudsvärderingen.

Vi vill vända den här negativa utvecklingen där för stort fokus läggs på lägsta pris. Det är dags att höja ambitionsnivån på det här området. Därför är det viktigt att påminna om att ett av syftena med 2014 års upphandlingsdirektiv är att ge upphandlande myndigheter och enheter bättre möjligheter att använda upphandling till stöd för gemensamma samhälleliga mål. Ett betydelsefullt sådant mål är att arbetstagare hos de leverantörer som producerar varor och tjänster som har upphandlats av det offentliga utför arbetet på villkor enligt kollektivavtal. Sådana villkor är nämligen viktiga element i det sociala skyddet för en arbetstagare.

Ett annat viktigt sådant mål är att varor som har upphandlats av upphandlande myndigheter eller enheter produceras under förhållanden som är förenliga med ILO:s åtta kärnkonventioner som utgör en minimistandard för arbetsvillkor över hela världen. Det handlar om grundläggande rättigheter i arbetslivet. När upphandlande myndigheter eller enheter ställer krav av ovan nämnt slag vid upphandlingar motverkas också social dumpning.

Väl genomförda kan 2014 års upphandlingsdirektiv bidra till att öka effektiviteten i de offentliga utgifterna och till att främja upphandlande myndigheters och enheters möjligheter att beakta innovativa lösningar, miljöhänsyn och sociala hänsyn i upphandlingar. Det omfattande arbetet, som nu pågår inom regeringskansliet, med att i tid genomföra direktiven genom tre nya kommande upphandlingslagar är därför högt prioriterat. Direktiven ska vara genomförda i svensk rätt i april 2016. Till grund för detta arbete ligger bl.a. Genomförandeutredningens betänkanden Nya regler om upphandling (SOU 2014:51) och En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69).

Genomförandeutredningen beslutades att tillsättas av den borgerliga regeringen 2012. Utredningens uppdrag omfattade att lämna förslag till hur vissa bestämmelser i 2014 års upphandlingsdirektiv borde genomföras i svensk rätt. Uppdraget omfattade bland annat genomförandet av direktivbestämmelser om iakttagande av tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter och de direktivbestämmelser som hänvisar till dessa. Enligt direktiven till utredningen skulle utredaren vidare beakta vad riksdagen tillkännagett om sådan ändring i lagen om offentlig upphandling att arbetsmiljöhänsyn kan tas och krav på villkor enligt svenska kollektivavtal ställas vid upphandling.

Utredningen har dock i sina förslag inte utnyttjat det utrymme som upphandlingsdirektiven lämnar när det gäller krav på att upphandlade varor och tjänster ska produceras av leverantörer vars arbetstagare utför arbetena i enlighet med villkor i svenska kollektivavtal. Sådana krav framhålls tyvärr inte särskilt i utredningens förslag till lagtext. Med tanke på den betydelsefulla roll sådana villkor har för det sociala skyddet måste denna typ av villkor framhållas i de kommande upphandlingslagarna. Att så inte görs i förslagen är en brist. Därför är det tid att gå från passivitet till handling i denna, för samhället och arbetstagarna, viktiga fråga.

Mot den här bakgrunden beslutar regeringen i dag att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera hur krav på villkor enligt kollektivavtal kan föras in som uttryckliga bestämmelser i de nya kommande upphandlingslagarna och lämna förslag på hur sådana bestämmelser ska utformas. Vidare ska utredaren analysera hur krav kan ställas på att varor, tjänster och byggentreprenader produceras, tillhandahålls och utförs under sådana förhållanden att ILO:s kärnkonventioner respekteras. För arbete som inte utförs i Sverige ska lagar och kollektivavtal som gäller där arbetet utförs tillämpas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2015.

Ordning och reda ska gälla på den svenska arbetsmarknaden. Nu tar vi ett viktigt steg i syfte att arbeta för att svenska löner och villkor ska gälla alla som jobbar i Sverige. Regeringens löfte är därför att senast 2016 ska våra skattepengar, som går till offentliga kontrakt, inte längre kunna orsaka social dumpning.