DN Debatt

”Stor förlust för akademin om Astra Zeneca säljs ut”

Karolinska institutet hör till de medicinska fakulteter som har unika populationsstudier, vilka rätt använda kan ge tillväxt, enligt debattörerna.
Karolinska institutet hör till de medicinska fakulteter som har unika populationsstudier, vilka rätt använda kan ge tillväxt, enligt debattörerna. Foto: Karolinska institutet

Kunskapsnationen Sverige hotas. Vi oroas över Pfizers bud på Astra Zeneca, som samarbetar med Sveriges samtliga medicinska fakulteter. Förlusten för landet kan bli djup. Astra Zeneca spelar en central roll för att svenska forskningsresultat ska nå klinik och marknad, skriver nio universitetsrektorer.

För att Sverige ska kunna behålla och utveckla en internationellt kraftfull livsvetenskapssektor krävs närvaro av ett stort läkemedelsföretag. Därför känner vi stor oro för att Pfizer ska höja budet på Astra Zeneca till nivåer som gör att aktieägarna anser sig tvungna att sälja. Deras vinst blir kortsiktig, medan förlusten för Sverige riskerar att bli både långvarig och djupgående.

Svenska universitet har en lång historia av samverkan med svensk industri, särskilt för utveckling av läkemedel och medicinsk-tekniska produkter, vilket genom åren har gynnat båda parter och framför allt stora grupper av patienter. Efter att Pharmacia för 20 år sedan gick ihop med Upjohn och senare såldes till Pfizer är Astra Zeneca i dag den enda lokala stora aktören inom detta för Sverige mycket viktiga område. Att Astra Zeneca har en av sina tre forskningsanläggningar i Mölndal är av stor betydelse för svensk akademi.

Samarbetena mellan företag som Astra Zeneca och universiteten är av yttersta vikt för kunskapsutvecklingen i Sverige, och därmed också för svensk industri och för folkhälsan. Om vi förlorar denna nära koppling riskerar Sverige att bli ett B-lag i den internationella konkurrensen inom livsvetenskaperna.

En av nycklarna till framgång är att flera svenska universitet och sjukvårdshuvudmän förfogar över unika populationsstudier där stora mängder biologiska prover sparats under lång tid och där insjuknanden över tid kan följas i våra kvalitetsregister. För att skapa ekonomisk tillväxt av denna resurs krävs att den kombineras med de tekniker och det industriella forskningsfokus som bara ett stort läkemedelsföretag kan mobilisera.

Universiteten och industrin har tillsammans med hälso- och sjukvården kompetenser som kompletterar varandra och samspelar numera ofta i en gemensam forskningsmiljö. Astra Zeneca har byggt upp forskargrupper inom akademierna där man driver den grundläggande kunskapsutvecklingen vidare i nära samarbete med universitetsforskare samtidigt som man identifierar nya biomarkörer för diagnostik och målmolekyler för nya läkemedel.

Astra Zeneca har samarbeten med Sveriges samtliga medicinska fakulteter och flera tekniska högskolor. Företagets globalt sett största satsningar görs i Sverige tillsammans med Karolinska institutet och SciLifeLab, där SciLifeLab är en nationell forskningsplattform för biovetenskap, medicin och miljö, vilken tillkommit genom stora anslag från regeringen och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. SciLifeLab utgör en nationell kraftsamling för att stärka livsvetenskap. Ett exempel på ett omfattande samarbete mellan Karolinska institutet och Astra Zeneca är ICMC – Integrated Cardio Metabolic Centre, vilket är det enskilt största forskningssamarbete som Astra Zeneca ingått med en akademisk institution. Centret riktar in sig på hjärtkärlsjukdomar, metabola sjukdomar såsom diabetes och regenerativ medicin; områden där både universitetet och Astra Zeneca har starkt forskningsfokus.
Andra exempel på breda samarbeten är flera translationella forskningscenter. De inriktar sig bland annat på att identifiera och förstå nya biomarkörer för att kunna förebygga sjukdom samt att ta fram effektivare behandling och nya läkemedel mot kroniska sjukdomar som demens, cancer, reumatism, astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom, hjärtkärlsjukdomar, störningar i ämnesomsättningen och psykisk ohälsa. De kroniska folksjukdomarna står i dag för 80 procent av samhällets vårdkostnader. Tillsammans kan universitet och läkemedelsindustri inom dessa områden snabbare gå från grundforskning till läkemedelsprojekt, till nytta för många patienter och med stora samhällsvinster.

Samarbeten som dessa är mycket viktiga för våra universitet och för Sveriges position inom livsvetenskapsområdet. Forskning tar tid och fordrar tydliga och bindande utfästelser om hur förutsättningarna ser ut under många år framåt. En seriös spekulant på Astra Zeneca måste kunna visa sig villig att driva påbörjade samarbeten vidare och också visa tydliga ambitioner till ytterligare satsningar. I Pfizers bud på Astra Zeneca har vi än så länge inte sett något av detta. Tvärtom talar företagsledningen om neddragningar, och erfarenheten från när Pfizer tog över Pharmacia ger anledning till oro. Det får också betraktas som minst sagt anmärkningsvärt att Pfizers vd Ian Read i sina publika uttalanden inte med ett ord berört Astra Zenecas verksamhet i Sverige och företagets breda samarbeten med de svenska universiteten. Utfästelserna för England har även de varit relativt vaga och i tiden begränsade.

Under tioårsperioden 2001–2011 minskade antalet anställda inom läkemedelsindustrin i Sverige med 43 procent, medan en ökning på 61 procent kunde noteras under samma period i Danmark, enligt en rapport från Öresundsinstitutet. En förlust av det sista stora forskningsaktiva läkemedelsföretaget i Sverige skulle minska intresset för studenter att söka sig till utbildningar inom medicin och farmaci vid svenska lärosäten. Dessutom skulle högutbildade biomedicinare och unga forskare som examineras från de medicinska universitetsutbildningarna förlora en attraktiv arbetsgivare inom landets gränser. Om inte Sverige har en egen stor och långsiktig läkemedelsindustri riskerar en stor del av vårt viktigaste kunskapskapital att flytta utomlands. Av samma anledning minskar möjligheten för oss att dra till oss internationella toppforskare.

De svenska universiteten har statsmaktens uppdrag att medverka till innovationer och kommersialisering inom bioteknikområdet. De små innovationsföretag som startas tidigt i processen behöver efter hand kontakt med större aktörer. Att ta forskningsresultat från laboratoriet till kliniska prövningar och sedan vidare till en marknad är dyrt och kräver långsiktighet och där spelar läkemedelsföretag en avgörande roll.

Med den forskningsportfölj som Astra Zeneca har i dag, och med det vi vet om företagets ekonomi, känner vi som är verksamma vid landets medicinska och tekniska fakulteter stor tillförsikt inför en framtid tillsammans med Astra Zeneca. Därför hoppas vi att aktieägarna ska stå emot de alltmer sockrade buden från Pfizer. Det är på längre sikt mer lönsamt både för dem och för Sverige som kunskapsnation.