DN Debatt

”Stor risk för nytt kaos på järnvägarna i vinter”

Bristande underhåll. Trots regeringens budgetfyrverkeri om extra anslag till järnvägsunderhåll på 1,8 miljarder kronor under 2012 så är årets pengar redan slut. Vart har pengarna tagit vägen? undrar Sekos ordförande Janne Rudén och Anders Ygeman (S), ordförande för riksdagens trafikutskott. Risken är att vi får uppleva ett nytt vinterkaos i järnvägstrafiken.

Årets budget för drift och underhåll av den svenska järnvägen är slut. Enligt Trafikverkets besked till underhållsentreprenörerna var pengarna förbrukade redan i september, detta trots regeringens budgetfyrverkeri om extra anslag till järnvägsunderhåll på 1,8 miljarder under 2012. Vi har under månader sett tecken på detta då flera planerade projekt dragits in samt att pågående projekt avslutats i förtid. Inför år 2013 ser det lika mörkt ut – redan nu varnar Trafikverket för att pengarna inte räcker till för att påbörja arbetet med att komma i kapp det eftersatta underhållsbehovet.

Den senaste tiden har flera företag tvingats varsla personal trots att det finns ett stort behov av ökat järnvägsunderhåll. Så sent som förra veckan varslade Balfour Beatty Rail 55 personer om uppsägning. Även på InfraNord pågår nu en översyn på grund av det ekonomiska läget.

Regeringen påstår sig öka underhållet samtidigt som vi inte ser skymten av fler jobb i de företag som sysslar med järnvägsunderhåll. Det finns en stor risk att Sverige tappar kompetens i järnvägsbranschen. Det blir ytterligare ett steg i fel riktning för den svenska järnvägen.

Nu undrar vi: Vart har pengarna tagit vägen? Klart är att de inte har lett till ökat järnvägsunderhåll, för järnvägsföretagen har inte sett till de pengarna i några upphandlingar. Nästa fråga vi ställer oss: Är regeringen medveten om detta? Har infrastrukturministern koll på att insatserna för att rusta upp järnvägen nu skjuts på framtiden?

Regeringen menade att underhållssatsningen på järnvägen skulle få ganska snabb effekt. Risken är nu att det blir precis som vanligt – kraftiga förseningar som skapar stress och frustration för resenärer, godstransportköpare och anställda. Vi står inför en ny vinter. Risken är överhängande att vi får uppleva ett nytt vinterkaos i järnvägstrafiken. Det tycks bara som om högre makter kan stoppa detta genom att ge oss en riktigt mild vinter.

Redan i dag lider resenärer och godstransportköparna av järnvägens brister. Men läget riskerar att förvärras ännu mer. För järnvägsteknikernas del innebär detta färre jobb och att anställningarna hotas. För företagen innebär snävare budget att många branschföretag tvingas tacka ja till kontrakt som har tydliga brister.

Den aktör som räknar bort behovet av skydd och säkerhet för sina anställda är ibland den som kan lägga det lägsta budet i en upphandling. Eftersom det ofta är lägsta bud som vinner upphandlingen ger det allvarliga konsekvenser vad gäller skydds- och säkerhetsplaneringen för de anställda.

Vi vill ha rätt säkerhetsförutsättningar både för resenärerna och för dem som arbetar på järnvägen. Trafikverket måste ta sitt ansvar för detta redan i upphandlingsskedet. I dag riskerar de entreprenörer som redan i anbudet säger att de vill ta hänsyn till säkerheten, genom exempelvis hastighetsnedsättning eller avstängt spår, att förlora upphandlingen.

Trafikverket säger att de vill öka de generella säkerhetskraven för arbete i spår. Men när företagen sedan inte ges förutsättningar att uppfylla kraven liknar myndighetens hållning mest ett spel för gallerierna. Situationen är så pass allvarlig att Statens haverikommission beslutat att påbörja en egeninitierad granskning av säkerhetsarbetet på järnvägen.

Att bedriva arbetet på järnvägen är riskfyllt. Förbikörande tåg innebär stora risker. Minsta felsteg eller misstag kan få förödande konsekvenser för alla inblandade. Därför bör hänsyn till skydd och säkerhet tas i varje upphandling. Det bör inte alltid vara lägsta anbud som vinner upphandlingen.

Vi ser med oro på utvecklingen inom järnvägsunderhållet. Regeringens löften om utökat underhåll verkar inte vara annat än tom retorik. Det eftersatta behovet av underhåll och reinvesteringar kräver större insatser än regeringens, något som inte minst kapacitetsutredningen pekat på.

Trafikverket måste även ta större ansvar i upphandlingsskedet. Att endast se till lägsta pris utan att ta realistisk hänsyn till skydds- och säkerhetsplaneringen kan få allvarliga konsekvenser.

I slutändan är det resenärerna, industrins transporter och järnvägens anställda som drabbas.

Janne Rudén, förbundsordförande, Seko

Anders Ygeman (S), ordförande för riksdagens trafikutskott#