Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Största bostadsreformerna på åratal – då säger S nej”

Ett av de förslag regeringen lagt fram är det så kallade attefallshuset, en 25 kvadratmeter stor byggnad som inte ska kräva bygglov.
Ett av de förslag regeringen lagt fram är det så kallade attefallshuset, en 25 kvadratmeter stor byggnad som inte ska kräva bygglov. Foto: Claudio Bresciani / TT

Regeringen har lanserat en omfattande reformagenda inom bostadspolitiken. Förenklade regler och sänkta avgifter ska snabba på byggprocessen. Men S säger nej – samtidigt som deras egen bostadspolitiska verktygslåda är tom, skriver bostadsminister Stefan Attefall (KD).

Regeringen har under vintern och våren presenterat den mest omfattande reformagendan på bostadspolitikens område som Sverige skådat på många år. Vi förenklar regelverken för att bygga ungdoms- och studentbostäder. Vi har omfattande lagförslag i riksdagen för att förenkla och korta vägen från idé till att spaden kommer i jorden. Effekten av detta blir att byggkostnaderna minskar och konkurrensen ökar.

Vi samordnar bullerreglerna. Vi har sänkt skatter, bland annat slopat fastighetsavgiften de första femton åren. Vi har satt mål för länsstyrelsernas handläggningstider av överklagandeärenden och gett dem 30 miljoner kronor extra per år för att korta tiderna, pengar som nu gett effekt och tiderna har kortats betydligt på många länsstyrelser, från norr till söder.

Jag har sedan jag tillträdde 2010 mött kommuner, hyresgäster, organisationer, fastighetsägare, byggherrar och byggföretag och ställt samma fråga till var och en: vad är det som gör att Sverige har byggt hälften av vad som gjorts i Norge, Danmark och Finland sedan 1990-talets början? Svaren har varit många och skiftande men haft en röd tråd: det tar för lång tid att gå från idé till byggstart. Och det driver kostnaderna eftersom byggföretagen ska ligga ute med sina investeringar i många år innan intäkterna kommer. Men också för att konkurrensen försämras. De små aktörerna har svårt att kunna konkurrera under sådana villkor.

De 112 skarpa förslag som lagts i riksdagen är resultatet av en omfattande översyn av regelverket och lagstiftningen. I stort sett varje område, varje hinder, har vi sett över.

Vi ser nu att bostadsbyggandet ökar kraftigt – förra året ökade byggandet av flerfamiljshus med hela 55 procent. Och nyligen kom nya siffror från SCB som visar att uppgången fortsätter med kraft. Med regeringens reformer och Sveriges stabila ekonomi kommer bostadsbyggandet att få ytterligare en skjuts uppåt under kommande år.

Under hela mandatperioden har Socialdemokraterna upprepat samma sak i åtskilliga debatter: Stefan Attefall bara utreder, det behövs konkreta åtgärder.

Men när nu regeringen kommer med konkreta åtgärder säger Socialdemokraterna nej till förslag som leder till förenkling av planprocessen. I stället vill man ha en utredning (!) för att se över hela plan- och bygglagen.

Det ena förslaget som Socialdemokraterna inte vågar bejaka är att ge kommunerna möjlighet att i vissa fall inte ta fram en detaljplan utan i stället gå direkt på bygglov. Det liknar den så kallade artikel 34 som har använts i Tyskland med framgång sedan lång tid tillbaka och som gör att tiden från idé till byggstart i Tyskland ofta är avsevärt kortare än i Sverige. Det kan till exempel handla om att kommunen vill bygga en skola inom ett område som sedan tidigare är bebyggt. Det kan till exempel vara frågan om en komplettering med tiotalet nya enbostadshus till ett befintligt villaområde och där detta inte innebär någon miljöpåverkan, där bullret är begränsat och så vidare. Vår devis är att inte göra saker krångligare än de behöver vara. Om situationen inte kräver detaljplan ska inte lagstiftaren kräva det.

Det andra förslaget som Socialdemokraterna inte förmår svälja är att ge kommunerna möjlighet att låta byggnadsnämnd eller kommunstyrelse anta fler detaljplaner. Det skulle kunna korta planprocessen med tre fyra månader. Men det säger S nej till och hänvisar till demokratiska aspekter. För det första har byggnadsnämnderna och kommunstyrelserna redan i dag en relativt omfattande möjlighet att anta detaljplaner. För det andra bör nog Socialdemokraterna fundera ett ögonblick över om det i så fall är rimligt att kommunstyrelsen och/eller nämnder som det är i dag kan ingå omfattande avtal, lägga ner skolor eller göra stora förändringar i den kommunala verksamheten?

Det tredje förslaget som Socialdemokraterna säger nej till är att bestämmelser i en detaljplan som avser arkitektonisk eller estetisk utformning av byggnadsverk och tomter inte längre ska gälla när detaljplanens så kallade genomförandeperiod har löpt ut. Förslaget gäller inte om det är ett område som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk eller konstnärlig synpunkt. Syftet med förslaget är att öka flexibiliteten för byggnadsnämnden att kunna tillgodose de boendes önskemål i större utsträckning.

Förslagen är inte tvingande, utan regeringen erbjuder ytterligare verktyg i kommunernas verktygslåda. Dessa förslag till förenklingar hotar alltså Socialdemokraterna med att fälla i Sveriges riksdag tillsammans med Sverigedemokraterna. Och dessutom vill inte Socialdemokraterna och de andra vänsterpartierna ha nationella byggtekniska regler utan fortsätta låta virrvarret av olika tekniska särkrav fortsätta.

Då har de väl andra förslag, tänker vän av ordning? Icke sa Nicke. Deras bostadspolitiska verktygslåda är i praktiken tom, med undantag av att en miljard av skattebetalarnas pengar ska användas till en subvention. Under våren har det kommit några vaga utspel om att tillföra statliga SBAB några miljarder till, ett utspel som inte är förankrat i någon motion i riksdagen - och inte heller förankrat i verkligheten, eftersom det inte är brist på kapital som är det främsta problemet utan brist på mark. Socialdemokraterna vill också premiera kommuner som bygger hyresrätter genom att ta pengar från tillväxtkommuner. Men det är i tillväxtkommuner det huvudsakligen byggs, och resultatet blir sannolikt bara en rundgång av pengarna. Utspelen reser fler frågor än svar, men det är sådana luftslott man får ägna sig åt om man duckar i de viktiga frågorna.

En socialdemokrati som vill återgå till subventioner som inte fungerat tidigare men saknar handlingskraft att förenkla regelverken står mot en alliansregering som konkret angriper problem efter problem. Valet i höst står mellan en regering som steg för steg och målmedvetet plockar bort hinder och en opposition som bara pratar, men inte orkar fatta beslut.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.