Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Stötta tillväxt och jobb när omvärlden utvecklas svagt”

Foto: Scanpix

Budgetpropositionen. Ökade kostnader för sjukförsäkring och förtidspension gör att reformutrymmet är litet, och samtidigt är utvecklingen i omvärlden fortsatt svag. Regeringen sätter jobben främst, och satsar på en politik för fler arbeten i växande företag, skriver finansminister Anders Borg (M).

När vi på onsdag presenterar 2014 års budgetproposition, ”Politik för tillväxt och jobb”, är det mot en bakgrund av svag internationell utveckling där en återhämtning har svårt att få fäste. Finansdepartementet bedömer i sin nya prognos att BNP-tillväxten väntas uppgå till 1,2 procent i år och 2,5 procent 2014, samtidigt som riskerna för en svagare utveckling fortfarande dominerar. Ned­revideringen av nationalräkenskaperna för årets andra kvartal förstärker bilden av att svensk ekonomi fortsatt befinner sig i uppförsbacke.

Den svaga utvecklingen i omvärlden påverkar Sverige och arbetsmarknaden. Samtidigt är Sverige, så här långt, ett av få EU-länder som under krisen förmått öka sysselsättningen och samtidigt värnat starka offentliga finanser, något som bland annat OECD och EU-kommissionen konstaterat i sina granskningar. Sedan 2006 har sysselsättningen ökat med över 200 000 personer. Det avgörande för Sverige är nu att jobbskapande satsningar görs och att fler företag kan växa och anställa så att fler kommer i arbete och arbetslösheten pressas tillbaka från en hög nivå i krisens spår.

Sverige har bland Europas starkaste och mest långsiktigt hållbara offentliga finanser. Denna styrkeposition ska användas för att stimulera ekonomin, stärka förutsättningarna för tillväxt och jobb och varaktigt öka sysselsättningen. Samtidigt lägger regeringen fast en kurs som innebär att Sverige kommer tillbaka till balans och överskott i de offentliga finanserna snabbare än andra EU-länder. När ekonomin åter befinner sig i balans uppgår också överskottet till 1 procent av BNP.

Budgetens utformning återspeglar att utrymmet för utgiftsreformer under utgiftstaket är mycket begränsat 2014. Det gör att för att värna utgiftstak och säkerhetsmarginaler bör huvuddelen av satsningarna för att stötta tillväxt och jobb ligga på inkomstsidan. Bakgrunden till det begränsade utrymmet är framför allt ökade utgifter i transfereringssystemen där sjukförsäkringen och förtidspensionen tagit ca 10 miljarder kronor i anspråk i nivå för de kommande åren. Utvecklingen är oroande och bör fortsatt bemötas med en politik som sätter jobben främst och som säkrar att utgifterna inte börjar trendmässigt öka. I ett läge där transfereringsutgifter åter stiger vill oppositionen öka ersättningarna, ta bort spärrar och öppna systemen för fler. Det riskerar att leda till en trendmässig ökning av bidragsutgifterna. Historiskt har det inneburit att utbildningsystemet, sjukvården och andra delar av välfärdens kärna fått stå tillbaka och att skattehöjningar framtvingats. Tappar man greppet om transfereringarna äter de upp utrymmet för allt annat.

Inriktningen för alliansregeringens politik för ett Sverige som tryggar välfärden är tydlig:

Stötta för tillväxt och jobb i en tid då omvärlden utvecklas svagt. Satsningar på att stärka hushållens ekonomi prioriteras. Samtidigt ska den svenska ekonomins långsiktiga potential stärkas. Därför presenterar alliansregeringen i dag en budget som innehåller reformer om 24 miljarder kronor fördelade på följande områden:

Stödja tillväxt och varaktigt öka syssel-  sättningen,

Satsa på kunskap och stärkt konkurrenskraft,

Stärka välfärd och sammanhållning, samt

Skydda miljö och klimat.

För att stärka hushållens ekonomi och öka sysselsättningen föreslås en ytterligare förstärkning av jobbskatteavdraget och en höjning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt.

Vår politik gör skillnad för vanliga människor. Vi vill också avskaffa den differentierade arbetslöshetsavgiften, vilket gör att mer än 2 miljoner sysselsatta människor får en sänkt a-kasseavgift. Därtill vill vi ytterligare sänka skatten för pensionärer, med fokus på dem med de minsta ekonomiska marginalerna, samt stärka ekonomin för barnfamiljer genom att förbättra bostadsbidraget. Sammantaget stärks hushållens ekonomi med drygt 20 miljarder kronor 2014. Därtill föreslås ytterligare åtgärder för att skapa bredare vägar in i jobb för unga: Satsningar på yrkesintroduktionsavtal och lärlingsutbildning samt att nedsättningen av socialavgifterna förstärks för de yngre som ska etablera sig på arbetsmarknaden.

En skola som rustar med kunskap är grundläggande för att skapa likvärdiga livschanser och stärka sammanhållningen i vårt land. Att alla ges tillgång till utbildning av hög kvalitet är även avgörande för jobben och för att värna Sveriges konkurrenskraft. I budgeten presenterar regeringen en rad satsningar för ökad kvalitet och mer kunskap i den svenska skolan. Bättre möjligheter att göra lärarkarriär, en läs- och skrivsatsning och mer undervisningstid i matematik är huvudförslagen i ett kunskapspaket som totalt omfattar 4,5 miljarder kronor för åren 2014-2017. För att klara jobben i allt tuffare internationell konkurrens krävs också att fler företag ska starta, växa och anställa i hela landet. I budgeten för 2014 föreslår vi en riktad skattelättnad till företag som bedriver forskning och utveckling. Vi föreslår även ett investeraravdrag som förstärker förutsättningarna för små företag att växa.

Sverige har, och ska fortsätta att ha, en omfattande skattefinansierad välfärd. Offentliga sektorns utgifter utgör en lika stor andel av ekonomin i dag som 2006, drygt 50 procent. Skatteintäkterna är högre än 2006 och Sverige har bland de högsta sociala utgifterna i EU. Anställda i offentligfinansierad verksamhet utgör en större andel av de sysselsatta än i nästan alla jämförbara länder.

För att klara detta måste politiken ta ansvar. Det är genom att upprätthålla arbetslinje i skatte- och bidragssystemen, återupprätta kunskapslinjen i skolan och förbättra förutsättningarna för företag att växa och anställa fler som vi stärker den grund på vilken välfärden vilar.

Oppositionen vill höja skatterna och kraftigt öka utgifterna i olika bidragssystem. Att höja skatterna med 30 miljarder kronor på företag och arbete kommer att slå mot jobben i ett läge där internationell konkurrens tilltar. Höjd bolagsskatt gör det mindre lönsamt att investera, höjda arbetsgivaravgifter gör det dyrare att anställa och höjda marginalskatter på utbildning slår mot konkurrenskraft. Att oppositionen försöker manövrera i riksdagen för att stoppa skattesänkningarna för löntagarna ökar osäkerheten för hushållen och riskerar att försvaga arbetsmarknaden. Att öppna bidragssystemen riskerar dessutom att utgifterna trendmässigt åter börjar öka och det tar i sin tur bort möjligheterna att satsa resurser på utbildning och välfärd.

Sverige har ett vägval inför 2014. Höjda skatter och ökad belastning på jobben eller en politik för fler jobb i växande företag. Regeringen sätter jobben främst. Samhället måste hålla ihop, Sverige ska tillbaka till full sysselsättning och utanförskapet fortsatt bekämpas.

Vi ska inte förhålla oss passiva när en utdragen kris i omvärlden hotar att göra bestående avtryck på det svenska samhället. Sett till konjunkturläget, riskbilden och styrkan i Sveriges offentliga finanser är det väl avvägt med en försiktigt expansiv finanspolitik som skjuter in energi i ekonomin så att fler kommer i arbete. Få länder i Europa har Sveriges starka position och utrymme att stötta tillväxt och jobb. Samtidigt värnar vi säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna. Så tar vi ansvar för Sverige.