Syftet med att skärpa straffen är inte att straffen ska framstå som mer avskräckande. Syftet är att straffen för allvarliga våldsbrott ska motsvara det allvar och den kränkning som brottet faktiskt har betytt för den drabbade och för samhället i övrigt. Man brukar tala om att straffet ska stå i proportion till brottets allvar.  Så är det inte idag. Och så var det inte heller år 2010 då regeringen genomförde en rad åtgärder för att skärpa straffen för grova våldsbrott.

Av statistik från Brottsförebyggande rådet framgår att straffen höjdes under det första halvåret efter att 2010 års reform började gälla. Därefter sjönk de straff som utdömdes av domstolarna tillbaka. Det är förvånande att ett beslut om en så tydlig och bred straffskärpningsreform inte verkar ha fått något egentligt genomslag på de utdömda straffen. Straffen som döms ut idag är i stort sett på samma nivå som före reformen.

Det är mot den här bakgrunden regeringen nu tillsatt en utredning för att skärpa straffen för grova våldsbrott. Syftet är – fortfarande – att de grova våldsbrotten ska leda till straff som motsvarar brottens allvar och den kränkning som den drabbade utstått.  

Helena du Rées och Jerzy Sarnecki förordar stöd till brottsoffer och förebyggande insatser istället för skärpta påföljder. Att insatser bland annat under verkställigheten kan ha brottsförebyggande effekter bortser man ifrån liksom att verkställighetstiden vanligtvis håller den dömde från att begå nya brott.

För brottsoffer är det centralt att rättsväsendet lyckas med sin huvuduppgift, det vill säga att ingripa mot och utreda brott, gripa misstänkta och döma de skyldiga. Alliansregeringen har därför sedan 2006 genomfört den största satsningen på rättsväsendet i modern tid. Vi har tillfört 10 miljarder kronor. Vi har fler poliser, åklagare och domare än någonsin tidigare. Det skapar bland annat bättre förutsättningar för hela rättskedjan. Men straffen måste också spegla hur allvarligt samhället ser på de brott som begås.

Rättspolitiken måste givetvis se till brottslighetens orsaker och på olika sätt innefatta insatser som minskar risken för att brott begås. Att få fler i arbete, tidiga och tydliga insatser m.m. är viktigt delar av detta arbete. Däremot är det verklighetsfrämmande att inte inse att brott som faktiskt begås ändå måste få konsekvenser.

Beatrice Ask (M), justitieminister