”Studier i kinesiska språket ofta slöseri med resurser”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

För svårt. Kinesiska är inget världsspråk, trots att det talas av 1,3 miljarder i Kina. När kineser gör internationella affärer gör de det på engelska. Att låta svenska elever lära sig kinesiska är därför i det närmaste meningslöst – det är viktigare att lära sig bättre engelska, skriver Erik Ringmar, professor i Shanghai.

För svårt. Kinesiska är inget världsspråk, trots att det talas av 1,3 miljarder i Kina. När kineser gör internationella affärer gör de det på engelska. Att låta svenska elever lära sig kinesiska är därför i det närmaste meningslöst – det är viktigare att lära sig bättre engelska, skriver Erik Ringmar, professor i Shanghai.

Undervisning i kinesiska har hittills varit ett sätt för vissa svenska skolor att profilera sig och att jaga övermedelklassföräldrar med statusångest. Det kinesiska språket ska förbereda barnen för framtiden var det tänkt och se till att Kalle och lilla Lisa kan försvara familjens sociala position i en globaliserad värld.

Systemet fungerade. Med hjälp av kinesiskan som lockbete lyckades skolorna identifiera ambitiösa föräldrar med duktiga barn, och tillsammans gjorde de en redan bra skola ännu bättre. Problemet var bara att systemet var orättvist. Naturligtvis måste alla svenska barn ha samma chans att förbereda sig för framtiden. Kinesiska till alla.

Annons:

Lengjing dian, som vi säger här i Kina.

Ta det nu lugnt och tänk igenom saken. Svenska barn behöver inte alls lika mycket kinesiska som deras föräldrar, och den svenska regeringen tror. I en värld där Kina snabbt etablerar sig som en allt viktigare aktör är det inte kinesiskan som blir viktigare utan engelskan.

Alla kineser som har kontakter med omvärlden pratar engelska. Precis som svenskar vet kineser att utlänningar inte kan deras språk och kinesiska övermedelklassföräldrar med statusångest sätter därför sina barn i skolor där engelska drillas. Det är så Wei och lilla Ying ska förberedas för framtiden.

Kinesiskan är sålunda inte ett världsspråk. Det är ett språk som talas av kineser i Kina, inte av kineser som vill kommunicera med utlänningar och inte av utlänningar när de talar med varandra. En svensk och en italienare skulle aldrig använda kinesiska för att förstå varandra och inte en svensk och en vietnames heller.

Självklart använder de engelska. Världen har redan tillräckligt många människor som kan kinesiska – 1,3 miljarder kineser framför allt – och det behövs inte så många fler.

Vad som krävs för att ett land ska kunna etablera sitt språk som ett världsspråk är inte ekonomisk makt. I stället måste orden vara någon­ting som utlänningar entusiastiskt tar i sin egen mun. Och innan det kan hända måste landet i fråga ha en kultur och ett samhälle som resten av världen ser upp till.

Det var så franskan blev lingua franca i Europa på 1700-talet, det var så tyskan tog sig fram på 1800-talet och det var så engelskan etablerade sitt världsherravälde efter 1945. ”Swing it, magistern!”

I dag är många fascinerade av Kina men ytterst få ser landet som ett föredöme. En enpartistat med censurerat kulturliv, en förgiftad miljö och ständiga korruptionsskandaler är inte mycket för resten av världen att ta efter. Kina är inte en fristad för flyktingar och inte en plats dit konstnärer och intellektuella från resten av världen söker sig.

Den här bilden kan naturligtvis förändras, men det kommer att ta mycket lång tid, och mycket längre tid än vad svenska utbildningsbyråkrater tror. Även den rent ekonomiska omställningen kommer att ta tid. Med dagens utvecklingstakt kan Kina ha världens största ekonomi år 2030, men det kommer att ta fram till det 22:a århundradet – om dagen någonsin kommer – innan genomsnittliga kineser är rikare än genomsnittliga amerikaner. Det är länge det.

Det enda som skulle kunna ändra den slutsatsen är ett tredje världskrig. Om Kina besegrade USA i en kärnvapenduell kunde vi kanske hamna i en Bladerunnerliknande värld där vi alla äter nudlar och talar kinesiska. Men ett sådant scenario är ytterst osannolikt och inte en bra utgångspunkt för svensk utbildningspolitik.

Visst kommer behovet av kunskap om Kina att öka. Dock kommer det inte att behövas lika många Kinaexperter som det ofta sägs. Ett par dussin på UD och på svenska universitet räcker, och några på svenska företag med stora Kinaaffärer och en i Svenska Akademien förstås. Sammantaget rör det sig maximalt om ett par hundra personer.

Men ingen Kinaexpert kan bli Kinaexpert i Sverige. I stället måste de alla komma till Kina och bo här under en längre tid. Att läsa lite kinesiska i förväg är bra, men ingenting kan förbereda dem för vad som väntar när de väl är på plats.

Den bistra sanningen är dessutom att kinesiska är svårt – mycket svårare än europeiska språk. Kinesiskan är ett tonspråk; tonerna är svårmemo­rerade och alla homofonier gör att man lätt blandar ihop orden. Och sedan är det ju alla dessa tusentals tecken.

Allt detta är komplicerat nog att lära sig i Kina och snart sagt omöjligt att lära sig i Hudiksvall eller Uddevalla. Det är synd om alla svenska skolbarn som måste plugga någonting som är så jobbigt och så relativt oanvändbart.

Det är förstås omöjligt att vara emot kunskap. Ju mer man lär sig desto bättre. Men tyvärr kan man inte lära sig allt och också svenska skolmyndigheter måste prioritera. Och man ska inte ha orealistiska förväntningar på användbarheten av det man lär sig.

Enligt Platsjournalen i dag finns det 67 jobb i Sverige där kunskaper i kinesiska språket är ett krav. Majoriteten av dem är på kinakrogar. Det är inget fel att jobba på kinakrog, men det är nog inte sådana jobb som utbildningsbyråkrater och föräldrar med ambitioner har i åtanke för sina barn.

Svenskar tror att de är mycket duktigare på engelska än vad som egentligen är fallet. Men att slänga sig med slang kopierad från amerikanska filmer är inte detsamma som att använda det engelska språket på ett kreativt och grammatiskt välvårdat sätt.

Kanske svenskarna skulle börja med att försöka lära sig engelska. Duibudui? – eller hur? – som vi säger i Kina.

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

Här står helikoptrarna

 Kan användas för ubåtsjakt. Står i stället på utställning i Göteborg. 157  20 tweets  137 rekommendationer  0 rekommendationer

 DN rapporterar live om ubåtskrisen. Skyddszonen i Stockholms skärgård har hävts. 25  7 tweets  18 rekommendationer  0 rekommendationer

ubat-244
Foto:Nicklas Thegerström, Försvaret/TT

 Konspirationsteori. Ubåt tilläts smita för 32 år sedan.

 Ryska medier: Det är Nato som ligger bakom ubåtsjakten.

putin-500
Foto:AP

 Militärstrategisk expert: Man vill skaffa sig underrättelse. 147  23 tweets  122 rekommendationer  2 rekommendationer

 Concords ägare: Vi har noterat uppmärksamheten från medier. 32  12 tweets  20 rekommendationer  0 rekommendationer

 DN:s Michael Winiarski: Händelsen påverkar säkerhetspolitiska läget. 355  34 tweets  317 rekommendationer  4 rekommendationer

 Klädd i svarta kläder. Sågs vada i vattnet utanför Sandön i Stockholms skärgård. 1543  309 tweets  1226 rekommendationer  8 rekommendationer

vad_144102
Foto:Privat
lofven_500
Foto:AOP Finlands Alexander Stubb och Stefan Löfven.

 Försiktig Löfven kommenterar. ”Har fullt förtroende för försvaret.” 11  1 tweets  10 rekommendationer  0 rekommendationer

krismote_144102
Foto:Jonas Lindkvist

 Möte i försvarsutskottet. ”Allt mer tyder på främmande undervattensverksamhet.” 26  9 tweets  17 rekommendationer  0 rekommendationer

ubatgrafik_500
Foto:Nicklas Thegerström

 Detta har hänt: Allt om ubåtsjakten i skärgården på fem minuter. 101  24 tweets  77 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

 Inför fotbolls-VM. Inspektörer från Fifa har synat arenor där fotbolls-VM 2018 ska spelas.

rysk arena
Foto:TT
Augustpriset500
Foto: Beatrice Lundborg

Två medarbetare på DN Kultur.  Alla nominerade till Augustpriset 2014. 17  5 tweets  12 rekommendationer  0 rekommendationer

 DN:s Jonas Thente: Litteraturåret 2014 är fullt av värdiga pristagare.

 DN:s Jan Eklund: Inget som välter kiosker eller spränger akademier.

”Med nomineringarna åsidosattes närapå allt som skrivits för äldre barn och ungdomar.”  Kommentar. 78  18 tweets  60 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: