Innan ett nytt läkemedel får lanseras, måste långsiktiga effekter och eventuella biverkningar ha dokumenterats väl i vetenskapliga studier av tillräcklig kvalitet. Sex debattörer (DN Debatt 27/12) pläderar nu för att andra, mycket lägre beviskrav bör ställas när svensk hälso- och sjukvård inför nya kostråd vid diabetes.

Vi vidhåller att kraven på vetenskaplig tillförlitighet måste vara höga även när vården utfärdar kostråd – det handlar om vilken mat som personer med diabetes bör äta under många år, kanske livet ut. Då duger det inte med studier som har stora kvalitetsbrister eller som omfattar bara några få veckor.

När Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) fick i uppdrag att systematiskt granska den samlade forskningen om mat vid diabetes, satte vi upp vissa grundkrav på studiernas kvalitet, längd och antal patienter. Några av studierna som gäller måttlig inskränkning av mängden kolhydrater uppfyllde våra minimikrav. Men det fanns inga studier av tillräcklig kvalitet som gäller långtidseffekterna av extrem lågkolhydratkost vid diabetes, den kost som flera av DN-debattörerna förespråkat i många sammanhang. Vi tvingades därför konstatera att det saknas tillräckligt vetenskapligt underlag för att dra slutsatser om extrem lågkolhydratkost.

Forskarnas intresse har ökat när det gäller att undersöka de långsiktiga effekterna av lågkolhydratkost hos personer både med och utan diabetes. Som SBU redan har påpekat kommer vi med all sannolikhet att få mycket bättre vetenskapligt underlag för att bedöma värdet av denna kost. Men de studier vi har tillgång till idag håller helt enkelt inte måttet.

Kjell Asplund, professor, ordförande SBU:s projektgrupp
Måns Rosén, adjungerad professor, chef SBU