Sverige, till skillnad från en stor del av världen, kommer i början av hösten ha förmånen av att ha ett vaccin tillgängligt mot den ”nya influensan” (AH1N1), den så kallade svininfluensan. Samtidigt står vi inför en mycket stor utmaning, nämligen att under så kort tid som möjligt nå alla invånare med två doser av detta vaccin.
En förutsättning för att lyckas med detta är att våra politiker omgående tar sitt ansvar och klargör de ekonomiska förutsättningarna för hela processen.
Antalet fall av den nya influensan ökar nu stadigt och allt talar för att vi under hösten kommer få en besvärlig epidemi i Sverige. Som vid tidigare pandemier med nya influensatyper kan 20 till 40 procent av befolkningen drabbas, det vill säga mellan två och fyra miljoner personer.
Svårighetsgraden av den nya influensan tycks visserligen vara ungefär som den vid en vanlig vinterinfluensa, men det finns ett par avgörande skillnader.
Det ena är att antalet sjuka kommer att vara så mycket större. Även om de allra flesta klarar av sin sjukdom på egen hand kommer många samhällsfunktioner att drabbas.
Under några höstmånader kommer lika många att vara borta från arbete och skola som under en normal sommarsemester, med skillnaden att frånvaron är oplanerad och slumpartad. Vidare kommer av de som insjuknar, precis som vid den årliga vinterinfluensan, cirka 5 procent eller 100 000–200 000 personer att behöva sjukhusvård och ca 0,5 procent att dö i influensasjukdomen eller i komplikationer till denna.
Den andra avgörande skillnaden mot den årliga influensan är att risken för att drabbas av den nya influensan hittills har varit störst bland unga personer. Även tidigare helt friska unga personer kan drabbas av svår influensa med lungkomplikationer, vilket illustrerats av att ett par fall under den senaste veckan behövt vårdas i respirator.
Vaccination är det enda säkra sättet att förhindra en epidemisk smittspridning av influensa. Eftersom Sverige sett till att det kommer att finnas vaccin till alla svenskar, sannolikt från slutet av september, borde det finnas en god chans att hinna vaccinera många innan epidemin skjutit fart ordentligt.
Nu räcker det tyvärr inte med att köpa in vaccinet, det måste också distribueras till tusentals vaccinatörer över landet och sedan ges till alla invånare. Detta är en gigantisk logistisk utmaning, som det inte finns någon tidigare erfarenhet av.
För att förstå storleken på problemet kan Stockholm tas som exempel. I Stockholms läns landsting ska ungefär två miljoner personer ges två doser av vaccinet, det vill säga fyra miljoner vaccinationer. Till landstinget kommer att levereras ca 300 000 doser per vecka.
Lek med tanken att landstinget hyr Råsunda fotbollsstadion. För att vaccinera 300 000 personer skulle vi behöva fylla Råsunda med råge, det vill säga med ungefär 40 000 personer varje dag, sju dagar i veckan, och sedan vaccinera alla dessa. För att nå alla stockholmare behöver vi sedan upprepa detta varje vecka i 13–14 veckor! Alternativt kan man tänka sig vaccinera tre fulla hus i Globen varje dag under samma tid! Alla förstår att inget av dessa är realistiska alternativ.
För Stockholms del tänker vi i stället i första hand utnyttja ordinarie vårdgivare. För att lyckas nå alla invånare inom rimlig tid och utan att tränga ut all annan vård måste dock vaccination ske på många ställen samtidigt, såsom barnavårdscentraler, husläkarmottagningar, vaccinationsmottagningar, företagshälsovård och inom kommunal vård, framför allt skolor och äldreboenden.
Landstingen kommer säkert att behöva välja delvis olika modeller för sina vaccinationskampanjer.
Gemensamt för alla är dock att de ekonomiska förutsättningarna måste klarläggas först! Det handlar inte bara om vaccinkostnaden, utan lika mycket om kostnaden för att ge alla invånare vaccinet. Det är osannolikt att de potentiella vaccinatörerna, vare sig de finns i landstingsdriven vård, kommunal vård, företagshälsovård eller annan privat vård, kommer att åta sig att vaccinera utan att veta vad de får för ersättning och vem som ska betala.
Eftersom det totalt rör sig om mycket stora kostnader, minst ett par miljarder för hela Sverige, måste det fattas politiska beslut. Och för att det ska finnas en rimlig möjlighet att ha logistiken klar till vaccinet börjar levereras måste besluten tas nu och inte i september! Om vi ska ha en chans att minska enskilt lidande och samhällseffekterna av en stor epidemi måste därför regering och landstingsledningar ta sitt ansvar och komma överens. Nu.
Åke Örtqvist