”Svårt för handläggarna tolka riksdagens nya lag”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Försäkringskassan

Försäkringskassan är en av Sveriges största statliga myndigheter. Den tillkom 1 januari 2005 genom en sammanslagning av Riksförsäkringsverket och de allmänna länsförsäkringskassorna. Den ansvarar för stora delar av de offentliga trygghetssystemen, som föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning, bostadsbidrag, bostadstillägg och aktivitetsstöd. Totalt administrerar myndigheten närmare femtio olika förmånsslag inom socialförsäkringen.

Försäkringskassans generaldirektör går in i debatten om sjukförsäkringen: Tolkningen av den nya lag som riksdagen beslutade om före jul är inte självklar. Efter den debatt som blossade upp om behandlingen av cancersjuka, har vi dragit slutsatsen att vi mer aktivt behöver föra ett samtal om hur Försäkringskassan tolkar och tillämpar gällande lag. När ska det betraktas som ”oskäligt” att pröva någons förmåga mot den reguljära arbetsmarknaden? Vilka ska ses som så ”allvarligt” sjuka att de har rätt till sjukpenning utan tidsgräns? Det är extra viktigt att redovisa hur vi resonerar eftersom många fått utstå mycket oro den senaste tiden. Den nya lag som riksdagen antog före jul innebär att något fler kommer att ha rätt till sjukpenning. Samtidigt ska inte betydelsen av den överdrivas, skriver Adriana Lender.

Försäkringskassans generaldirektör går in i debatten om sjukförsäkringen: Tolkningen av den nya lag som riksdagen beslutade om före jul är inte självklar. Efter den debatt som blossade upp om behandlingen av cancersjuka, har vi dragit slutsatsen att vi mer aktivt behöver föra ett samtal om hur Försäkringskassan tolkar och tillämpar gällande lag. När ska det betraktas som ”oskäligt” att pröva någons förmåga mot den reguljära arbetsmarknaden? Vilka ska ses som så ”allvarligt” sjuka att de har rätt till sjukpenning utan tidsgräns? Det är extra viktigt att redovisa hur vi resonerar eftersom många fått utstå mycket oro den senaste tiden. Den nya lag som riksdagen antog före jul innebär att något fler kommer att ha rätt till sjukpenning. Samtidigt ska inte betydelsen av den överdrivas, skriver Adriana Lender.

Försäkringskassan har börjat tillämpa de nya regler inom sjukförsäkringen som riksdagen beslutade före jul. Beslutet var en följd av den debatt som blossade upp om behandlingen av cancersjuka (DN Debatt 2/12). Den kretsade delvis kring vem som bar ansvaret för hur lagen fungerade, lagstiftaren eller den myndighet, Försäkringskassan, som tillämpar lagen. Vi har dragit slutsatsen att vi mer aktivt behöver föra ett samtal om hur vi tolkar och tillämpar gällande lag. När ska det betraktas som ”oskäligt” att pröva någons förmåga mot den reguljära arbetsmarknaden och vilka ska betraktas som så ”allvarligt” sjuka att de har rätt till sjukpenning utan tidsgräns?

Då vi upplever att många förhoppningar knutits till de nya reglerna känns det extra viktigt att redovisa hur vi resonerar. Många som är beroende av ersättning från sjukförsäkringen har fått utstå mycket oro och många nya besked de senaste månaderna. En försäkring är tänkt att ge trygghet. Den tryggheten vilar delvis på att reglerna går att förstå.

Annons:

Försäkringskassan har till uppdrag att inom ramen för reglerna i lagen om allmän försäkring besluta om rätten till sjukpenning. Lagstiftning och förarbeten utgör en ram men inom den finns många frågor som måste besvaras. Lagstiftaren kan aldrig förutse alla situationer och ge svar på alla frågor som kan uppkomma. Samma utmaning möter vi som myndighet. Det är enskilda handläggare som fattar beslut. Mellan lagtext och beslut finns Försäkringskassans vägledningar och riktlinjer men inte heller de kan ge svar på alla frågor och förutse alla situationer. Just därför är det viktigt att det finns en öppen debatt kring hur lagen blir verklighet. Och ytterst en möjlighet för ansvariga politiker eller ansvarig myndighet att göra de förändringar som krävs.

Att ha rätt till sjukpenning förutsätter att det finns en nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom. Förmågan kan bedömas i relation till det jobb man har eller till arbetsmarknaden som helhet. Sedan juli 2008 gäller att efter sex månader ska förmågan prövas mot den reguljära arbetsmarknaden. Ett undantag har funnits om den sjuke inom sex månader kan förväntas återgå i arbete hos sin befintliga arbetsgivare. Nu har riksdagen bestämt att prövningen inte heller ska göras om det anses ”oskäligt”. Att avgöra vad som är oskäligt är inte lätt, begreppet bygger på en värdering som kan se helt olika ut hos olika människor. En nyckelfråga är vilka faktorer som ska kunna ligga till grund för ställningstagandet. Vid prövning av rätten till sjukpenning ska ålder, utbildning och sociala förhållanden inte vägas in. Det är bara sjukdomens konsekvenser som ska beaktas. Samtidigt är det klart att många kan tycka att det är oskäligt att en person som är 63 år ska försöka hitta ett nytt arbete samtidigt som han eller hon är sjuk.

I riksdagens beslut sägs inte entydigt hur regeln ska förstås. Exemplen handlar om allvarlig sjukdom och dess konsekvenser men det sägs också att det kan finnas andra liknande situationer. Frågan är om dessa situationer kan handla om till exempel hög ålder. Vår tolkning är att så inte är fallet. Baserat på resonemangen i beslutet och att riksdagen skriver att det ska ses som en mindre förändring som inte kommer att röra särskilt många fall drar vi slutsatsen att lagen bara ska gälla situationer där det är sjukdomen i sig som gör att det är oskäligt att göra en prövning mot den reguljära arbetsmarknaden.

I normalfallet finns en gräns för hur länge någon har rätt till sjukpenning. Gränsen är två och ett halvt år. Ett undantag är om man har rätt till så kallad fortsatt sjukpenning. I lagtexten har hittills stått att det ska finnas ”synnerliga skäl” och i förarbetena talas det om mycket allvarlig sjukdom. Försäkringskassan har tolkat detta som att det ska finnas en allvarlig sjukdom som medför en sådan påverkan på allmäntillståndet att personen får anses som mycket allvarligt sjuk. De flesta som beviljats fortsatt sjukpenning har lidit av cancer. Nu har riksdagen slagit fast att fler personer med cancer och andra likartade sjukdomar ska ha rätt till fortsatt sjukpenning. Detta även om sjukdomen i det enskilda fallet inte kan betraktas som mycket allvarlig. Begreppet synnerliga skäl har ersatts av ”allvarlig sjukdom”.

Vad som är allvarlig sjukdom har Socialstyrelsen fått i uppdrag att definiera. Den definitionen kommer att spela en viktig roll. Frågan är dock om det tidigare kriteriet att sjukdomen ska ha en allvarlig påverkan på allmäntillståndet fortfarande ska gälla. I klartext har det handlat om att sjukdomen inte bara i sig ska vara allvarlig utan att den person som är drabbad också ska vara mycket sjuk. Vår tolkning är att det inte längre ska gälla.

Som vi ser det knyts rätten till fortsatt sjukpenning nu tydligare till diagnosen. Tolkningen bygger på att riksdagen slagit fast att just det faktum att vissa personer med cancer inte fått rätt till fortsatt sjukpenning visar att begreppet varit för snävt. Fortfarande gäller dock att det ska finnas en nedsatt arbetsförmåga för att frågan om fortsatt sjukpenning alls ska kunna bli aktuell.

De två regeländringarna innebär att något fler vid ett givet tillfälle kommer att ha rätt till sjukpenning. Samtidigt ska betydelsen inte överdrivas. De nya reglerna kommer givetvis att vara mycket viktiga för dem som berörs men redan i dag får över 97 procent av dem som ansöker om sjukpenning ett ja. Andelen sjukfall som slutade med en indragen ersättning var 2009 drygt 2 procent. En mycket grov uppskattning är att de nya reglerna om fortsatt sjukpenning kan komma att beröra ungefär 200 personer per år. Hur många prövningar mot den reguljära arbetsmarknaden som kommer att skjutas upp med hänvisning till att det vore oskäligt är ännu svårare att bedöma. I dag når ungefär 3 000 personer varje månad gränsen vid 180 dagar. I ungefär tio procent av de fallen skjuts prövningen upp med hänvisning till särskilda skäl. Den nya oskälighetsregeln kommer sannolikt att beröra betydligt färre fall än vad regeln om särskilda skäl gör.

Tolkningen av den nya lagen är inte självklar, så är det sällan när det gäller sjukförsäkringen. Försäkringskassans uppgift är att förtydliga hur den ska tillämpas. Men inte heller de vägval jag beskrivit är uttömmande. Våra handläggare kommer att ställas inför svåra situationer när de ska ta ställning till om något är oskäligt eller om en sjukdom är allvarlig. Så måste det vara. Att bestämma om någons rätt till sjukpenning handlar ytterst om en individuell bedömning och det går aldrig att förutse alla situationer. Det kommer att krävas fler vägval och en beredskap att ompröva de som gjorts. Vår tillämpning kommer att behöva utvecklas utifrån erfarenheter och diskussioner kring vad som är rimligt och önskvärt.

Försäkringskassans ambition är att bli bättre på att förklara hur vi tolkar och tillämpar gällande lag. Om Försäkringskassans tolkning och beslut är rätt prövas slutligen av domstolar. Om det rätta också är det önskvärda är sedan en fråga för riksdagen.

Adriana Lender
generaldirektör Försäkringskassan

0 . Per sida:

Andra har läst

Mer från förstasidan

Fredrik-Reinfeldt-500
Foto:Paul Hansen

 ”Behöver den tiden.” Klart när nya M-ledaren ska koras.

 Svidande kritik mot Reinfeldt. ”Taskigt mot M och väljarna.” 49  18 tweets  30 rekommendationer  1 rekommendationer

 ”Obegripligt beslut.” Avgick plötsligt och oväntat som M-ledare. 1394  138 tweets  1249 rekommendationer  7 rekommendationer

hogdalen500
Foto:TT Tältlägret i Högdalen tidigare i sommar.

 En man dog. Polisens agerande ska granskas av interna utredare. 238  23 tweets  215 rekommendationer  0 rekommendationer

 Man avled på sjukhus. Dog efter brand i tältläger i Högdalen. 63  4 tweets  59 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
atombomb_500
Foto:AP, TT

 Ökar tempot i moderniseringen. Har i nuläget 1 800 stridsspetsar. 295  26 tweets  268 rekommendationer  1 rekommendationer

Annons:
JimmieAkesson.ny.244
Foto: Roger Turesson Jimmie Åkesson.

 3. Kristina Lindquist: Zaremba raljerar glatt och inser inte allvaret. 420  22 tweets  398 rekommendationer  0 rekommendationer

Maciej Zaremba svarar Lindquist.  2. ”Strutspolitik bäddade för SD”. 11264  332 tweets  10870 rekommendationer  62 rekommendationer

 1. Kristina Lindquist: Fascismen Sveriges tredje största parti. 5619  215 tweets  5390 rekommendationer  14 rekommendationer

afghan-144
Foto:TT

 Under talibanernas styre. Nu känner Afghanistan glädje och stolthet över sitt fotbollslandslag igen.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: