Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Svensk ekonomi inne i en nio år lång svacka”

Foto: Magnus Hallgren
Fortsatt krisbekämpning. I vårpropositionen satsar regeringen sammantaget ytterligare cirka tre miljarder för de kommande två åren. Regeringen räknar med att föreslå ytterligare åtgärder i höstens budget för att dämpa krisens inverkan på sysselsättning och produktion, skriver finansminister Anders Borg (M).

När alliansregeringen i dag presenterar den ekonomiska vårpropositionen för 2013 är det mot bakgrund av dämpad internationell konjunktur och fortsatt stor osäkerhet om utvecklingen i omvärlden. Den svenska tillväxten bromsade in under 2012 när oron i omvärlden på nytt tilltog. För åren 2013 och 2014 väntas BNP utvecklas svagt: 1,2 procent respektive ­2,2 procent. Det innebär att arbetslösheten stiger något, upp till 8,4 procent 2014. Arbetslös­heten har ökat sedan krisen inleddes och är i dag hög. Svag internationell efterfrågan, en stärkt krona, en hårdnande internationell konkurrens och den ekonomiska osäkerheten som bidrar till högt hushållssparande utgör tillsammans motvind för svensk ekonomi som försvårar för en normalisering av tillväxten. Osäkerheten om den framtida konjunkturutvecklingen är stor och riskerna för en sämre utveckling överväger. Det handlar bland annat om att det i euro­området råder fortsatt stor osäkerhet om hur den statsfinansiella krisen kommer att utvecklas. Politisk oro i flera euroländer kan leda till att turbulensen på de finansiella marknaderna återkommer. I hanteringen av krisen i euroområdet är dessutom många parter inblandade, alltifrån enskilda länders regeringar till institutionella och privata långivare. Att väga samman dessa intressen har visat sig vara svårt och avgörande beslut har många gånger dragit ut på tiden. Detta har medfört att utvecklingen av krisen i euroområdet varit svår att förutse och att den tidvis orsakat en betydande oro på de finansiella marknaderna.

Kraften i den internationella krisen, den värsta sedan 1930-talets depression, gör att Sverige sett till finansdepartementets prognos väntas ha en period från 2008 om minst nio år med lågt resursutnyttjande. Sverige har samtidigt genom krisen visat motståndskraft. Som få andra länder i Europa har vi förmått öka sysselsättningen och samtidigt värna starka offentliga finanser och trygga sammanhållningen. Åtgärder har presenterats för att förhindra att människor lämnar arbetskraften när jobben blir färre. Sedan 2006 har sysselsättningen ökat med 200 000 personer.

Den förda politiken har bidragit till att tillväxten och sysselsättningen har utvecklats bättre i Sverige än i de flesta andra EU-länder. Sveriges offentliga finanser är fortsatt bland de starkaste i EU, med en låg och trendmässigt sjunkande skuld. Det är centralt att fortsätta värna Sveriges starka position för att kunna möta effekterna av den försvagade konjunkturen i omvärlden.

När andra länder nu tvingas till tuffa nedskärningar för att sanera sina offentliga finanser kan vi stärka Sveriges konkurrenskraft med långsiktigt riktiga åtgärder för att fler ska komma i jobb och för varaktigt högre tillväxt. I ett läge med hög och stigande arbetslöshet och där det samtidigt finns ett stort förtroende för de offentliga finanserna, såväl bland företag och hushåll som på finansmarknaderna, bör finanspolitiken dämpa effekterna på arbetsmarknaden och skapa gynnsamma förutsättningar för att en återhämtning ska komma till stånd och växa sig stark. Regeringen satsade därför 23 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2013 i syfte att stimulera ekonomin och stärka tillväxtförutsättningarna.

I vårpropositionen presenterar regeringen nu ytterligare satsningar för att dämpa krisens effekter och motverka att den höga arbetslös­heten biter sig fast: 12 400 extra utbildnings- och praktikplatser under både 2013 och 2014, ytterligare 700 miljoner kronor till drift och under­håll av järnväg under 2013, samt 40 miljoner kronor per år till regionalt tillväxtarbete under 2013 och 2014. Sammantaget gör rege­ringen satsningar på cirka 3 miljarder kronor för de kommande två åren, varav den större delen under 2013.

Den ekonomiska utvecklingen och den expansiva politiken gör att Sverige under några år väntas ha ett begränsat underskott. Det är förenligt med överskottsmålet som innebär att det finansiella sparandet bör ligga på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel och under denna nivå i lågkonjunktur för att kunna motverka lågt resursutnyttjande och hög arbetslöshet. Det förutsätter att åtgärderna inte riskerar förtroendet för de offentliga finanserna. Det finansiella sparandet ska i enlighet med överskottsmålet gradvis återgå till 1 procent i takt med att resursutnyttjandet blir mer balanserat. Det finansiella sparandet väntas vara nära balans 2015 och nå över 1 procent året därefter.

Inriktningen ligger fast. Krisen ska fortsatt bekämpas. Det handlar om att fortsätta möta den utdragna lågkonjunkturen med en ansvarsfull finanspolitik som kombinerar långsiktiga reformer för jobb, företagande, tillväxt, välfärd och sammanhållning med insatser som stöder återhämtningen, samtidigt som hållbara offentliga finanser värnas.

Regeringens samlade bedömning är att det finns ett visst utrymme för att föreslå ytterligare åtgärder i höstens budget som dämpar krisens inverkan på sysselsättning och produktion. Få andra länder har detta utrymme att skjuta in energi och dämpa den stigande arbetslösheten. Hur stort utrymmet för ytterligare åtgärder är får prövas slutligt i höst. I fokus för arbetet med höstens budget står: Bättre förutsättningar för fler i arbete, särskilt för de många unga och utrikes födda som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi vill fortsätta satsa på utbildningsområdet och återupprätta kunskapslinjen i skolan. Vi ska stärka svensk konkurrenskraft och öka tillgången på bostäder. Vi vill att Sverige ska fortsätta föra en ambitiös miljö-, klimat- och energipolitik och fortsätta att stärka rättsväsendet. Och vi ska fortsätta att arbeta för en bättre och mer tillgänglig välfärd med hög kvalitet för alla. Det svenska samhället ska hålla ihop.

Anders Borg (M), finansminister

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.